Saturday, November 03, 2012

Jiveam Khatir Atme Magnnim Kortat?


<Right click -> Save as> to download star_tip_hat_md_wht.gif!AITARACHEO KATKUTLEO

Lapitt







Jiveam Khatir Atme Magnnim Kortat?
Novembrache poiler, sogllea Santanchi Porob. Dor ek Kristi bhavarti, ho dis bhogttiponnan palltat. Kaim zann, Sant Padrinank (nanvan aslolea Santak) hea disa odhik kholayen magnnim kortat. Apnnalem dispottim jivit Sant Padrinam bhaxen sadem ani peleachea mogachem zaunk, dor eklo rozaran ottregun magtat.
Choddan chodd bhavarti lok Santanchea porbea disa, igorjent Misan vantto ghetat. Devak argam upttana Sant Padrinank kherit argamni dhinvastat. Zollun aslole Santachem nanv ghevn uzvaddlolo dis boro divnk magttat. Punn aiz-kal, thoddim bhurgeank dilolim nanvam pollelear, tanche Sant konn ani nanvam kosim lagu zaleant tem khaxa avoy-bapaik khobor nasta.
Lawrence Palha tachem nanv. To sodanch aplea avoy-bapaik dhinvasi. Ganvchea patronanchem nanv asa mhunn to dhadoxi. Ani poir Mis somplea uprant tachea samkara oskosmat ubi zalole ostoren mhontlem: “Happy feast of all Saints”
To tothakun ogich poddlo. Tachi jib dorlolea porim zali. Dolleam mukhar sinema poddear dista toslem chirt tachea samkara ailem. Oi tem chitr. Visor poddun ghel’lem adlem chitr, novean jivem zalem. Suklolea zhaddacher udok poddun novi komri fulta te toren, samkara ubi zalole ostorecher tachi dixtt poddtanch, taka fattlea yadin oddun velo.
Arossim St. Lawrence kopelantlea gayon monddolanchim vangddim aslim tim. Dhormik gayonam gaitam-gaitam tim mogan poddlim. Kopelacheo ghantto lokak zagrut kortat, te toren, tanchea mogachim kantaram ghorcheanchea kanar sadovlim. Sandra astig ghorabeantli dhuv. Ani Lawrence famad rampnni-nustea dhonddekaracho ekloch apurbayecho put. Itlich forok. Zavoi zatolo to kharveancho put. Vhoddlea ghorabeak loz bextti. Mog toddun udoylo.
Khinnam bhitor taka haddlea yadichea sagoran guspallun udoilo astana, Sandran taka portean mhontlem. “Lawrie, happy feast of all Saints”
“Same to you”, Lawrence-n mhonttlem
“Mhaka pollevn ojaplo?”, Sandran vicharlem
“Amche jivituch ojeapanchem zal’lem. Asum tem atam. Tuzo ghorkar….”
“Somplear 2 vorsam sorlim”
“Sorry”, Lawrence bablo zaun mhontlem.
“Tuji ghorkarnn?”
Lawrence-an dhornnir dolle laile ani dollean dukham bhorchea adim tannem suko tallean, anvddo ghillun dukham bhitorlea bhitor pottan rigoun mhonntlem. “Ti rogtacho kankr zaun sompli”
Sandrache dolle dukhanim bhorun aile. Dukhest mornnachi khobor aikun tinnem Lawrence-ache hat ghott dhorle. Tichea kallzak dukhavoll zali. Noxiban dogaimkui fottoilim. Tika khub dukhlem. Ho dukhi somoi igorjichea kompoundan lokam uzram ek natok koxem zait mhunn biyelim, ani adle mogache umallem kallzan dovorun tim koddsorlim.
Dusro dis Novembrachi 2 tarik. Sompun ghel’lea soglea almancho dis. Bankar bosunk Igorjen zago mellcho mhunn, Lawrence vegim ailolo. Mis suru zanvchea pondra minutam adinch igorjen lok, chikar bhorun aslo. Ubo ravunk porian samki svat nasli. Mis chalu astana to yevtin-tevttin dixtt martalo. Hi dixtt konnank tori sodtali. Hoi. Khub vorsamni kal bhettlolea Sandrak, tache dolle sodtale. Punn lokache ghorddek lagon Sandrak sodunk, tache dolleanchi dixtt komi poddtali. Mis somplem. Misacho lok bhair sorun igorz riti zait ailoli. Punn Sandra mat khoimsoruch taka disunk naslem.
Lawrence-sachea kallzan vegllech vadoll bhitor sorlolem. Itlea tornne pirayer eksurponnachem jivit sarunk, sonvsar taka koddu disunk laglo. Mogall potinnichi yad taka aili. Kholayen kankrache pidden koxttovtali, toripunn; chukoi nastana almanchea disa igorjent vochunk tachea mogall potinnink zai aslem. Aichea disa taka anikui eksurponnan chaddor marlolea porim dislem. Kallzache umalle vaddun kalliz villapun roddunk laglem. To eksuro roddta to konnui monis polloit zalear, taka churchurun tachea dukhan vantto ghetlea xivai ravcho naslo. To cholun tachea mottoroxim vetana, taka dislem tachea sangata tachi potinn choltaxi. Khub bhavnnik (emotional) zaun, adleo omor-piki yadi korit gaddexim pavlo. Bolsantli chavi kaddun gaddiechem dar ugodchea vellaruch tea eksurea zagear konnem tori tachea dhavea buzak hat lailolea porim dislem. Tannem eksarkem biyeun ang kaddlem. Hatantli chavi zomnir poddli. Taka titli takot nasli vonnou ghalun ti chavi kaddchi. Itlo to dis-sopnantuch biyelolo. Konnem tori vonnou ghalun ti chavi kaddun tachea hatant dili. Nigtech kitem ghoddlam tem jivea sopnant vo…?
To fattlean voulo. Ani odik kamplo. Hea pavtti osokt kudd nhoi, punn tachem kalliz dhodddhodunk laglem. Vell pidddear korinastana tannem tea mon’xak ekuch ghott veng marun vicharlem “Sandra, tum mhozo ajun mog kortay?”
“Rati sopnant, mhojea ghorkaran mhojea fuddem dhimbi marun tuzo sangat zhoddun, hanv tollmolltam tem eksurponn sompounk vinonti kelea.”
Soddoll asloli veng odik ornnun, Lawrence-an mhontlem, “Mhoji ghorkarnn Deva fuddean dhimbi marun, mhojem eksurponn sompounk porantun magtali, tem hanvem rati sopnant pollelam.”
 
Lino B. Dourado
www.goa-world.com
4/11/2012

<Right click -> Save as> to download star_tip_hat_md_wht.gif!

Lapitt

http://aitaracheokaskuleo.blogspot.com/

Bhurgeanchim Magnnim Dev Aikota


<Right click -> Save as> to download star_tip_hat_md_wht.gif!AITARACHEO KATKUTLEO



Bhurgeanchim Magnnim Dev Aikota
Mhojea kodd’ddeak thoddebhov aslole kens mhoinneam bhitor vaddunk lagtat. He kens vaddle mhontoch, mhojea sorgest bapaychea utranchi mhaka yad zata. “Zonglli dista mure tum”,
Zaite zannank polletam. Don mhoinneamni kens katortole. Mhojea porim tanche kens mhoinneam bhitor lamb zainant. Hea vixim chovkosi kelear konn eklo buddvont sangta, mhoje kens rogtachea forsar vhaddtat mhunn. Tachea sangpant kitlem sot asa tem hanv nemnna, punn mhoinno sorta mhollear, mhoje kens lamb zatat te lhan korpak hanv barberaxim vetam.
Poir tedus ‘Modern Hair Style’ kens kapunchea dukarnan (salon) sodam porim hanv kens marunk ghelom. Kensanche churchure korinastana, barberachi kator mhoje kens kaptali. Katorichi hi darunai adim thavn mhojean pollenvk zaina tea khatir, mhalo kens kaptana hanv dolle dampun kodelir bostam. Uzvea vatten tokleche kens kaplea uprant mhalian davea vatten kator cholounk survat keloli ten’na, mhojea kalsanvanchea bolsan thorthorpiar (vibrator-ar) dovorlolo mobile fon lotpotop (vibrate) zaunk laglo. 'Display' hacher nodor ghatli. Aplek goroz asa tednanch fon korpiacho fon to aslo. Mobile porot bolsan lotun mhaliak kens kapunk mekleaponn dilem. Sogllem somplea uprant, duddu farik korun laginch aslolea ‘Bollywood’ khannavollin bhitor sorlom.
“Hello, tuzo fon ailolo ten’na hanv ‘Modern Hair Style’ salon-ant kens martalom, dekhun mhaka tuzo fon ghevnk zaunk nam”, vaitorak puri-bhaji oddor ditoch mhaka fon keloleak hanvem sanglem.
“Ha-ha-ha-ha, ha-ha-ha-ha-------------”
“Hansta kiteak? Hatunt hanspachem kitem asa?” Hanvem vicharlem.
“Kodd’deak kens naslolea mon’xan ‘Modern Hair Style’ barberin vochpachem koslem xanneponn?”
“Ham? Mhonchem? Thoddebhov kens asat tevui-i tujea dolleant ghele papia?
“Tujea toklek thodde kens asat mhunn mhalo ordde poixe ghetolo? Gorje viret duddu ibaddchea bodla laginch aslolea Murghab, nus (½) dinarak kens katortat thoim vechem aslem. Ani tuka tea von sovay zai zalear Abbasiya ruba (¼ ) dinarak katortat”, kens kap’pache soglle zage zanna aslolelea porim hans-hansun tannem mhonnlem.
Fon korpachem karan dinastana mhojea khodd’dear kitle kens urleat te to mezunk laglo mhunn, mhaka matxe thiddok choddli. Kens thodde vo subeij mhojea mattheak asat te, taka kiteak zodd zale? Hanga voch ani thoim vochun kens kapun ghe, hem sangunk; fon korchelem karan aslem kai? Nam!!! Zalear, tacho sol’lo (advise) kiteak? Orxim zalear mhojea avddichea barberaxim vochun kens kap’pachi, adim thavn mhaka sonvoim.
Amche Mazodd’de ganvan tin barberanchim dukarnnam aslim. Gurudas, Gopinat ani Nanu. Tanchea dukarnna pormonne ganvchea lokan ‘grade’ dovorloli. Gurudas poilea zagear zalear, Gopinat dusrea ani tisrea zagear, Nanu mhalo. Ganvantlea vadde-vaddeamni vochun lhan bhurgeank ani zantteleank banknnacher bosoun Nanu mhalo kens ani khadd kortalo. Kens kapop vhoir-sokoil disle zalear, te kens Nanu mhalian kapleat mhunn gomtalem. Fattle maner kens katorpachi poddot (hair cut) pollelear Gopinatan kapleat mhunn kolltalem. Ani sullsullit nitt-nigut kens kapop Gurudas barberachem zatolean, taka chodd stylist giraik oddun vetalem.
Mhozo sorgest bapui Gurudasa xivay kens kapi naslo. Ami chogui bhavamni thoinch vochun kens kapche asle. Ten’nache Beatles, Elvis Presley kivam Bollywood kalakaranche hair style-in kens kaplear amchea bapaik vaitt distalem dekhun, mhoje kens stylist zai nasle. Ken’na ken’na dattayen aslole mhoje kens xezarchea Marian vollovp (comb) kelear Filomen timaichi choli Effie ragovtalem ti yad atam, mhojea khodd’deak polletoch apxinch hansunk ieta.
“Tuje kens ekdom datt asat. Tujelea kensank time lagta te porim mhojean dogam zanachem giraik korunk zata. Paik sang dusre khepek dobrandan farik korpak”, Gurudasan ek dis mhaka mhonttlem. Ani dusrea mhoinnean taka chukoun hanv Gopinataxim vochun kens kaple. Gurudasa vonn tache poixe thodde asle. Urlolea poixeanchi Tukaram-achea hotelant xiro-chav marun ghara ghelear, mhojea fattlea kesnsachi hair-cut pollevn Gopinataxim kens kapleat mhunn bapain sumar kaddlo. Ullele poixe magle tedna, kortint tori hanv fott marpi punn bapaychea fuddem hanvem sotuch uktavpak zai aslem. Khori goxtt taka sangtoch, tannem mhaka dusre khepek Nanu barberixim kens kapunk dhaddtolom mhunn xiddkavnni dili.
Mhojer akant ani bhirant. Gurudas ani Gopinatachea barberintlea kodelir bosun, kens kapunk ailolem giraik sust nidon kens marun ghetalem. Punn Nanuchea lhanxe zompdden stular bosun giraikanchem kens kaptana, Nanu mhalo poilo apun jhemetalo. Ani jhemecher ken’nai giraikanchem kanank kator laitalo.
Kens vhaddat-vhaddtat titli mhojer bhirant choddtali. Mhojea bapain ek pavtt sanglem, to kaido zatalo. Atam mhoje kens kapunk zanttelea Nanuxivai, dusri vatt nasli. Mhozo bapui Ponnje Casa Alfandegária sorkari nokri kortalo. Tin-tin mhoinnanim Caba de Rama, Vasco hea zakat (Custom House) zageancher tachi bodli zatali. Mhoje kens vaddon vhodd zaunchea adim Nanu-chi khoim tori bodli zalear puro mhunn hanv ratcho nidonk vetana, Deva lagim mhagtalom. (Sorkari kamcharanchi bodli zata te toren barberanchi bodli zaina mhunn, bhurgeaponnar mhaka khobor nasli.)
Sumar dha dis odik zal’le. Nanu mhalo amchea vaddeant nhoi mhunn ganvant disona zalo. Bhurgeanche kens vhaddon butam kivam hippie koxe distale. Festam lagim pavlolim. Nanuchi vatt pollevn bhurgeancheo avoyeo bezar zaloleo. Gurudas vo Gopinantaxim bhurgeank dhaddtole mhollear, tannim ek pavtti kens khatorop Nanuche tin pavttiche poixe zatale. Konnem tori eklean sanglem Nanunk kurasanvanchem (ataque de coração/heart attack) zalem mhunn. Bhurgeaponnar ‘kurasanv’ kitem tem amkam sozmonaslem. Panchve disa konnem eklean dukhest khobor dili. Nanu mhalo somplo. Mhoji magpachi chuk nasli. Mhaka naka aslem tachea koddlean kens katorlole. Hanvem Deva kodden fokot tachi bodli korchi magloli. Mhaka khoim khobor. Dev tachi transfer soroll vhoir kortolo mhunn?
Lino B. Dourado









<Right click -> Save as> to download star_tip_hat_md_wht.gif!

Lapitt

http://aitaracheokaskuleo.blogspot.com/

Moskoreo Hans Papia Hans


<Right click -> Save as> to download star_tip_hat_md_wht.gif!AITARACHEO KATKUTLEO

Lapitt


Moskoreo Hans Papia Hans








Lino B. Dourado

<Right click -> Save as> to download star_tip_hat_md_wht.gif!

Lapitt

 
20/11/2012