Sunday, November 25, 2012

Parrikar Style Nakal Martana.....

PRESENTS
<Right click -> Save as> to download star_tip_hat_md_wht.gif!AITARACHEO KATKUTLEO
Lapitt
Parrikar Style Nakal Martana…
 
Bodollolea kallant nhesnachi chalrit bhouch sudorlolea. Unchle fasxonache kopdde angar aslear nhespache stylicher probhav zata. Dekun, veg-vegllea somorombhank (celebrations) favo tosle kopdde nhesun zonn eklo bodai ani jeth dakoita. Somorombhank vantto ghevnche adim, ami pollevnk zai, kosle fugsavant ami bhag ghetat ani tea pormonnem amchim nhesnam tika-tik bostat toxim zaunk zai. Kazarank, fest-porbank sutt-kot-gravatt ani payank moche, amchia nhespachi mariada samballtat. Ganvche tintiar bhaji-pallo haddpak kivam cha-panni piyepak moche ghalpachi goroz nam. Vanno ghalun gheliar zatat. Punn teach zagear, eka ugttavollicha dobajek hajir zaunk vetanam, motthvem kalsanv nhesun mansugecho vo uncha totvancho monis vochona. Khoincha somorombhank kosle styliche kopdde angar asunk favo, tem akrutayen zonn eklo pollevn gheta. Ani nigutt kopdde nheslolo ani payank moche ghaltolo monis lokachea dolleant prokasta.
Hollywood filmanche utsov kivam puroskar divnk je-je dobaje ghoddun haddtat ten’na, tea-tea kherit somorombhank hajir zavnk, filmanim kam kortolea kalakarank dress code khorponnan (strictly) samballche astat. Dekun, TV-ir tancho somorombh live polletana daddle/ostorio kalakaram mariadin formal nhestolean, tea vellavelem thoinsorlem vattovoronn ani rongit chitr dolleam borpa sarkelem nirman zata. Nhoi fokot kalakarank, punn manadik soireank (distinguished guest) porian dress code lagu kortat. Punn amche Bharoti Bollywood cholchirt utsovak hajir zatolea thoddea kalakarank soddun herank polleliar, tankam nhespachi xistuch asona vo ghoddie tankam vatter sakun dorun (t-shirt ani jeans nheslolim pollevn) tea-tea suvalleak hajir keleat kai distat. Film utsov toyar korunk krotanim duddu ogddaitat punn Bharoti kolakar nhespachi mariada samballinant, tem ek vichitruch dista.
Gõyant chalu mhoineache 20ver suru zalolea 43vo International Film Festival of India (IFFI) Utsovachea ugttavne disa Gõycho Mukhel Montri sadea kopddeanim (casual wear) ani payank vanno ghalun machier dislo ten’na, Parrikaran Gõychem ani Gõkaranchem nanv ogddailem mhunn ekdom mottean media-n boball kelo. Sado ballo amchea Mukhel Montreak khoincha somorombhank koslim nhesnam nhesunk zai tem sangunk taka, tacho budd dinar visorlo vo khas toch zonttir nhespi kai? Oxem lok vicharunk laglo.
 
IFFI ugatavne machier, Mukhel Montri sorbhonvttim aslole kasfis nheslole namnnechea monis ani fokot CM Parrikar informal ani payank vanno ghatloleo TV-cher pollevn, Gõyant ani sonvsarbhor ximpoddlolea Gõykaramni lojen man sokla ghalchi poddli khoim. Mhaka zalear amchea sado-balo CM-achem gorv dislem. Koslench taka vhoddponn nam. Khoinsoruch ani koslai somorombhank tannem sade kopdde nhesche ani payank vanno ghalcheo. Hi tageli sadeaponnachi style hanv chalik laitolom mhunn, ghelea eka festachea somorombhak hajir zaunk ghel’le kodden, hanv mhakach lojechem kopel ghalpacho chuklom.
 
Saxtticha eka famad ganvchem fest Novembracha tisria Budhvarak zata. Kuwaitan aslole tanchea ganvche klubache vangddi ani tanchi famil ektthaim zavn, Patron Saibiniche fest vhodda dobajean monoitat. Gulfachea desamni Sunkrar, sumanachi rojea vo sutti aslolean, kosloi-i suvallo aslear, to suvallo Brestarache sanjer dovortat. Ani kalchea Brestarak osloch ek festacho dobazo Kuwaitchea famad hotelant aslo ani taka hajir zaunk mhaka sorsorit amontronn aslem.
 Festachea fugsavank vochunk hanvem kosle kopdde nhesunk zai tem hanv kopddeanche almarint sonspot astona, amche sadeponnan nhespi CM Parrikarache stylichi yad mhaka zali. Kedde vhodd monis ani tachem nhesop eka aam aadmi porim. Payank vanno, kalsanv ani motthvea hatachem khomis tachi style mhaka zalear posondh zata. Koslench taka vhoddponn nasta. Osoch tachea porim sado nhesun festachea fugsanvank vantto ghetolom. Ani hanv Mukhel Montreachi nhespachi nakal marun (vhoir fotu polleyat), hotelachea parking-ant pavlom. Gaddientlo bhair sortanch mhojea vollkicho ixtt tachea kuttumba sangatak dislo ani tannem mhaka zapoilo.
“Khoim re hea vatten? Shoppingak ailolo? Festache partek iena tor?”, tannem mhaka polloit vicharlem
Kasfis (formal) nheslolea ixttak ani tache familik pollevn kitem zap divnchi asli? Hoi vo nam donui vattani man mhoji hallovli. Ani tankam hotelache mukhi daraxim pav meren pollevn astana, konnem eklean mhojea khanddar hat marun mhontlem.
 
“Festacho prizdent sango tuka special amontronn dilam mhunn. Punn tum nhesla tem porim poilo nusteachea bazarant vetlo uprant festache partek pavta mhonnlear party khabar zait”, antre porian nusteachea bazarant mellpi ixtt to. Taka ani tache ghorkarnnink festache partek nheslole decent kopdde pollevn, mhagele Parrikar stylicher barikxi nodor marli. Ani khorench hi style Gõykaranchea festachea somorombhak sobta tosli asa kai? Ladainink pasun lok bore kopdde ghalun veta. Fugsanvanchea vosrean panvcha adinch don thomnne khaileat, ani vosrean pavtoch lojeche dhomnne kiteak funkea sovai khavnche? Nustacha bazarant vochun, nustem ghevn ghara ghelear borem mu?
 
 
Lino B. Dourado
<Right click -> Save as> to download star_tip_hat_md_wht.gif!
Lapitt
 
__._,_.___

Sunday, November 11, 2012

All Men, No Woman, No Chevris, No Cry

PRESENTS
<Right click -> Save as> to download star_tip_hat_md_wht.gif!AITARACHEO KATKUTLEO
Lapitt
All Men, No Woman, No Chevris, No Cry
Murgab-Kuwait bosinchea prasar (bus depot) eka ixttachi vatt polloit Ronnie aslo. Ekvis numbracheo bosi thambtat thoim ubo ravunk tachea ixttan taka vinonti keloli. Sokalchea 9:30 vorar Kuwait-Murgab pavtolo mhunn sanglolem. Punn goddialicho kantto mat thoinch tharun uronk nam. Fuddem vochot ravlo. 
 
Sumar 20 minutam zal'lim. Hea vis minutam modim 21 numbracheo bosi aileo ani gheleo kitleo, tacho hixob Ronnin dovorunk nam. Punn thoim, ek modlea pirayechi ostori asli ti mat, 21 numbrachi bos ail’le pavtti, bosichea fattlean vochun kitem tori polletali ani porot aplea zagear yevn dusrea bosichi vatt polloit ravtali.
 
Hem tichem natok polletam-polletam goddialiche kantte 10:10 voram meztale. Atam mat Ronnichea sosnikek, anik sosnikai naslolean, tacho ixtt khoim pavlo ti chovkoxi korunk fonache ankdde chiddtana, ti ostori tachea sorxim aili.
 
“No woman bus”, Shri Lankan bhaxentlea ucharan (accent) tinnem tachea thaim Inglejin vicharlem.
 
Ani ti kitem vicharunk sodta tem to somzunk naslolean, tannem mhonntlem:
“Excuse me”
“All men bus, no woman bus heyer?”, ti ostori poilech pavtti prasar pavlolea porim vicharlem
“I can’t understand what you are talking about”
 
“Come, come, ani tinnem agro kelo bosichea fatlean vochunk. Ani taka-i zanna zaunk zai aslem ti ostori portean-portean bosichea fatlean kitiak vetali poi ti. Bosichea fatlean vetoch, bosicher chitkailoli NIVEA for MEN jahirit dakoili ani mhontlem.
 
“See, see. This bus men only. All bus coming for men only. No woman, no bus?”
Ronniek ‘kuch’ korun hasunk ietalem punn mansugi samballunk tannem hanso bhitor vornun dovorlo ani tea Nivea-chi jahiret isplikar korun, Farwaniya vataran vochpi 21 numbrache bosir tika ghatli.
Ham!!! Mogachano, tea ostorecho proxn sodoilo. Punn Ronnie itlo vell thoim konnank ani kiteak lagon ubo asa, goddie zait, taka-i dusro monis curiosadadin polleta astolo. Hanv tumkam ek sangunk visorlom. Ronniechea ixttak, antre-poirean Goychim chevrisam pavtat. Kuwaitchea astig ghorabean kam kortolean, taka titlo chance poddona tim khavpak. Tea khatir tannem, ganvcho ixtt Ronniek divnchim aslim. Dukarachim chevrisam mhonllear Ronnie ifernantlea daraxim porian pavpi. Itlo chevrisache axecho zaun aslo to.
 
Woman bus-ik ravtole ostorek bosint choddoitoch, to tachea zagear portean ietana, tachi dixtt goddiealir gheli. Goddialiche kantte 10:30 vorancher boslole pollevn, tachea pasiensacho kantto tiddken halunk laglo. Chevriskar khoim pavlo tachi sodpus kortolo mhunn, fon hatant ghetanch tacho mobile vazunk laglo. Tachea ixttacho aslo. Sumar ek vor odik, taka bos sttexonnar ubo dovorlo mhunn, thapsanen tannem mhontlem:
“Hey du……(khorem mhonllear tacho vell piddear kelo mhunn, to taka ‘dukor’ mhonnonk kori. Punn chukon porian mon’xak dukor mhonnop sarkem nhoi, dekun tannem tacho ‘tone’ dusro kaddlo)….dukrachi chevrisam nant ani monisui nam mure, khoim pavlo?”
 
“Sorry friend, sorry. Porvam yenvcho aslolo saib, aizuch aila. Nigtoch ghorant bhitor sorun madamink sodta. Khoim ghelea ti mhaka khobor nam, ani madam khoimsor vochunk bhair sorlea, heram-i sirvidorankui sangunk nam. Dekun, saib challvolun ragan vag zala. Sogloch boballta”
 
“Boballchea bodla Bob Marleychem No woman, no cry kantarichi yad korchi asli. Boball kelo mhunn bail ghorant mellchi asa taka? Ghoddie gorjechea kama khatir bhair sorlea asot. Tem asum. Anik kitlo vell hanvem hangasor tuji vatt poloit ravchem asa?”
 
“Aiz kosench zavchenam. Chevrisam urlim zalear fuddlea Sukrarak fon kortam”, ani tannem fon bond kelo.
 
Ghelolo axen sermanv sanglo firgi bhaxem mhonntat tosli ghott Ronniechi zali. Noxibant naslem. Kitem korunk zata? Atam tannem fokot ganvchem. No chevris, no cry.
 
Lino B. Dourado
 
<Right click -> Save as> to download star_tip_hat_md_wht.gif!
Lapitt
Aitar, 11/11/2012
___________________________________________________________________________________ 
Kuwait : Konkani Drama  by Salu Faleiro on 16 Nov



 
 
 


 
 

Saturday, November 03, 2012

Jiveam Khatir Atme Magnnim Kortat?


<Right click -> Save as> to download star_tip_hat_md_wht.gif!AITARACHEO KATKUTLEO

Lapitt







Jiveam Khatir Atme Magnnim Kortat?
Novembrache poiler, sogllea Santanchi Porob. Dor ek Kristi bhavarti, ho dis bhogttiponnan palltat. Kaim zann, Sant Padrinank (nanvan aslolea Santak) hea disa odhik kholayen magnnim kortat. Apnnalem dispottim jivit Sant Padrinam bhaxen sadem ani peleachea mogachem zaunk, dor eklo rozaran ottregun magtat.
Choddan chodd bhavarti lok Santanchea porbea disa, igorjent Misan vantto ghetat. Devak argam upttana Sant Padrinank kherit argamni dhinvastat. Zollun aslole Santachem nanv ghevn uzvaddlolo dis boro divnk magttat. Punn aiz-kal, thoddim bhurgeank dilolim nanvam pollelear, tanche Sant konn ani nanvam kosim lagu zaleant tem khaxa avoy-bapaik khobor nasta.
Lawrence Palha tachem nanv. To sodanch aplea avoy-bapaik dhinvasi. Ganvchea patronanchem nanv asa mhunn to dhadoxi. Ani poir Mis somplea uprant tachea samkara oskosmat ubi zalole ostoren mhontlem: “Happy feast of all Saints”
To tothakun ogich poddlo. Tachi jib dorlolea porim zali. Dolleam mukhar sinema poddear dista toslem chirt tachea samkara ailem. Oi tem chitr. Visor poddun ghel’lem adlem chitr, novean jivem zalem. Suklolea zhaddacher udok poddun novi komri fulta te toren, samkara ubi zalole ostorecher tachi dixtt poddtanch, taka fattlea yadin oddun velo.
Arossim St. Lawrence kopelantlea gayon monddolanchim vangddim aslim tim. Dhormik gayonam gaitam-gaitam tim mogan poddlim. Kopelacheo ghantto lokak zagrut kortat, te toren, tanchea mogachim kantaram ghorcheanchea kanar sadovlim. Sandra astig ghorabeantli dhuv. Ani Lawrence famad rampnni-nustea dhonddekaracho ekloch apurbayecho put. Itlich forok. Zavoi zatolo to kharveancho put. Vhoddlea ghorabeak loz bextti. Mog toddun udoylo.
Khinnam bhitor taka haddlea yadichea sagoran guspallun udoilo astana, Sandran taka portean mhontlem. “Lawrie, happy feast of all Saints”
“Same to you”, Lawrence-n mhonttlem
“Mhaka pollevn ojaplo?”, Sandran vicharlem
“Amche jivituch ojeapanchem zal’lem. Asum tem atam. Tuzo ghorkar….”
“Somplear 2 vorsam sorlim”
“Sorry”, Lawrence bablo zaun mhontlem.
“Tuji ghorkarnn?”
Lawrence-an dhornnir dolle laile ani dollean dukham bhorchea adim tannem suko tallean, anvddo ghillun dukham bhitorlea bhitor pottan rigoun mhonntlem. “Ti rogtacho kankr zaun sompli”
Sandrache dolle dukhanim bhorun aile. Dukhest mornnachi khobor aikun tinnem Lawrence-ache hat ghott dhorle. Tichea kallzak dukhavoll zali. Noxiban dogaimkui fottoilim. Tika khub dukhlem. Ho dukhi somoi igorjichea kompoundan lokam uzram ek natok koxem zait mhunn biyelim, ani adle mogache umallem kallzan dovorun tim koddsorlim.
Dusro dis Novembrachi 2 tarik. Sompun ghel’lea soglea almancho dis. Bankar bosunk Igorjen zago mellcho mhunn, Lawrence vegim ailolo. Mis suru zanvchea pondra minutam adinch igorjen lok, chikar bhorun aslo. Ubo ravunk porian samki svat nasli. Mis chalu astana to yevtin-tevttin dixtt martalo. Hi dixtt konnank tori sodtali. Hoi. Khub vorsamni kal bhettlolea Sandrak, tache dolle sodtale. Punn lokache ghorddek lagon Sandrak sodunk, tache dolleanchi dixtt komi poddtali. Mis somplem. Misacho lok bhair sorun igorz riti zait ailoli. Punn Sandra mat khoimsoruch taka disunk naslem.
Lawrence-sachea kallzan vegllech vadoll bhitor sorlolem. Itlea tornne pirayer eksurponnachem jivit sarunk, sonvsar taka koddu disunk laglo. Mogall potinnichi yad taka aili. Kholayen kankrache pidden koxttovtali, toripunn; chukoi nastana almanchea disa igorjent vochunk tachea mogall potinnink zai aslem. Aichea disa taka anikui eksurponnan chaddor marlolea porim dislem. Kallzache umalle vaddun kalliz villapun roddunk laglem. To eksuro roddta to konnui monis polloit zalear, taka churchurun tachea dukhan vantto ghetlea xivai ravcho naslo. To cholun tachea mottoroxim vetana, taka dislem tachea sangata tachi potinn choltaxi. Khub bhavnnik (emotional) zaun, adleo omor-piki yadi korit gaddexim pavlo. Bolsantli chavi kaddun gaddiechem dar ugodchea vellaruch tea eksurea zagear konnem tori tachea dhavea buzak hat lailolea porim dislem. Tannem eksarkem biyeun ang kaddlem. Hatantli chavi zomnir poddli. Taka titli takot nasli vonnou ghalun ti chavi kaddchi. Itlo to dis-sopnantuch biyelolo. Konnem tori vonnou ghalun ti chavi kaddun tachea hatant dili. Nigtech kitem ghoddlam tem jivea sopnant vo…?
To fattlean voulo. Ani odik kamplo. Hea pavtti osokt kudd nhoi, punn tachem kalliz dhodddhodunk laglem. Vell pidddear korinastana tannem tea mon’xak ekuch ghott veng marun vicharlem “Sandra, tum mhozo ajun mog kortay?”
“Rati sopnant, mhojea ghorkaran mhojea fuddem dhimbi marun tuzo sangat zhoddun, hanv tollmolltam tem eksurponn sompounk vinonti kelea.”
Soddoll asloli veng odik ornnun, Lawrence-an mhontlem, “Mhoji ghorkarnn Deva fuddean dhimbi marun, mhojem eksurponn sompounk porantun magtali, tem hanvem rati sopnant pollelam.”
 
Lino B. Dourado
www.goa-world.com
4/11/2012

<Right click -> Save as> to download star_tip_hat_md_wht.gif!

Lapitt

http://aitaracheokaskuleo.blogspot.com/

Bhurgeanchim Magnnim Dev Aikota


<Right click -> Save as> to download star_tip_hat_md_wht.gif!AITARACHEO KATKUTLEO



Bhurgeanchim Magnnim Dev Aikota
Mhojea kodd’ddeak thoddebhov aslole kens mhoinneam bhitor vaddunk lagtat. He kens vaddle mhontoch, mhojea sorgest bapaychea utranchi mhaka yad zata. “Zonglli dista mure tum”,
Zaite zannank polletam. Don mhoinneamni kens katortole. Mhojea porim tanche kens mhoinneam bhitor lamb zainant. Hea vixim chovkosi kelear konn eklo buddvont sangta, mhoje kens rogtachea forsar vhaddtat mhunn. Tachea sangpant kitlem sot asa tem hanv nemnna, punn mhoinno sorta mhollear, mhoje kens lamb zatat te lhan korpak hanv barberaxim vetam.
Poir tedus ‘Modern Hair Style’ kens kapunchea dukarnan (salon) sodam porim hanv kens marunk ghelom. Kensanche churchure korinastana, barberachi kator mhoje kens kaptali. Katorichi hi darunai adim thavn mhojean pollenvk zaina tea khatir, mhalo kens kaptana hanv dolle dampun kodelir bostam. Uzvea vatten tokleche kens kaplea uprant mhalian davea vatten kator cholounk survat keloli ten’na, mhojea kalsanvanchea bolsan thorthorpiar (vibrator-ar) dovorlolo mobile fon lotpotop (vibrate) zaunk laglo. 'Display' hacher nodor ghatli. Aplek goroz asa tednanch fon korpiacho fon to aslo. Mobile porot bolsan lotun mhaliak kens kapunk mekleaponn dilem. Sogllem somplea uprant, duddu farik korun laginch aslolea ‘Bollywood’ khannavollin bhitor sorlom.
“Hello, tuzo fon ailolo ten’na hanv ‘Modern Hair Style’ salon-ant kens martalom, dekhun mhaka tuzo fon ghevnk zaunk nam”, vaitorak puri-bhaji oddor ditoch mhaka fon keloleak hanvem sanglem.
“Ha-ha-ha-ha, ha-ha-ha-ha-------------”
“Hansta kiteak? Hatunt hanspachem kitem asa?” Hanvem vicharlem.
“Kodd’deak kens naslolea mon’xan ‘Modern Hair Style’ barberin vochpachem koslem xanneponn?”
“Ham? Mhonchem? Thoddebhov kens asat tevui-i tujea dolleant ghele papia?
“Tujea toklek thodde kens asat mhunn mhalo ordde poixe ghetolo? Gorje viret duddu ibaddchea bodla laginch aslolea Murghab, nus (½) dinarak kens katortat thoim vechem aslem. Ani tuka tea von sovay zai zalear Abbasiya ruba (¼ ) dinarak katortat”, kens kap’pache soglle zage zanna aslolelea porim hans-hansun tannem mhonnlem.
Fon korpachem karan dinastana mhojea khodd’dear kitle kens urleat te to mezunk laglo mhunn, mhaka matxe thiddok choddli. Kens thodde vo subeij mhojea mattheak asat te, taka kiteak zodd zale? Hanga voch ani thoim vochun kens kapun ghe, hem sangunk; fon korchelem karan aslem kai? Nam!!! Zalear, tacho sol’lo (advise) kiteak? Orxim zalear mhojea avddichea barberaxim vochun kens kap’pachi, adim thavn mhaka sonvoim.
Amche Mazodd’de ganvan tin barberanchim dukarnnam aslim. Gurudas, Gopinat ani Nanu. Tanchea dukarnna pormonne ganvchea lokan ‘grade’ dovorloli. Gurudas poilea zagear zalear, Gopinat dusrea ani tisrea zagear, Nanu mhalo. Ganvantlea vadde-vaddeamni vochun lhan bhurgeank ani zantteleank banknnacher bosoun Nanu mhalo kens ani khadd kortalo. Kens kapop vhoir-sokoil disle zalear, te kens Nanu mhalian kapleat mhunn gomtalem. Fattle maner kens katorpachi poddot (hair cut) pollelear Gopinatan kapleat mhunn kolltalem. Ani sullsullit nitt-nigut kens kapop Gurudas barberachem zatolean, taka chodd stylist giraik oddun vetalem.
Mhozo sorgest bapui Gurudasa xivay kens kapi naslo. Ami chogui bhavamni thoinch vochun kens kapche asle. Ten’nache Beatles, Elvis Presley kivam Bollywood kalakaranche hair style-in kens kaplear amchea bapaik vaitt distalem dekhun, mhoje kens stylist zai nasle. Ken’na ken’na dattayen aslole mhoje kens xezarchea Marian vollovp (comb) kelear Filomen timaichi choli Effie ragovtalem ti yad atam, mhojea khodd’deak polletoch apxinch hansunk ieta.
“Tuje kens ekdom datt asat. Tujelea kensank time lagta te porim mhojean dogam zanachem giraik korunk zata. Paik sang dusre khepek dobrandan farik korpak”, Gurudasan ek dis mhaka mhonttlem. Ani dusrea mhoinnean taka chukoun hanv Gopinataxim vochun kens kaple. Gurudasa vonn tache poixe thodde asle. Urlolea poixeanchi Tukaram-achea hotelant xiro-chav marun ghara ghelear, mhojea fattlea kesnsachi hair-cut pollevn Gopinataxim kens kapleat mhunn bapain sumar kaddlo. Ullele poixe magle tedna, kortint tori hanv fott marpi punn bapaychea fuddem hanvem sotuch uktavpak zai aslem. Khori goxtt taka sangtoch, tannem mhaka dusre khepek Nanu barberixim kens kapunk dhaddtolom mhunn xiddkavnni dili.
Mhojer akant ani bhirant. Gurudas ani Gopinatachea barberintlea kodelir bosun, kens kapunk ailolem giraik sust nidon kens marun ghetalem. Punn Nanuchea lhanxe zompdden stular bosun giraikanchem kens kaptana, Nanu mhalo poilo apun jhemetalo. Ani jhemecher ken’nai giraikanchem kanank kator laitalo.
Kens vhaddat-vhaddtat titli mhojer bhirant choddtali. Mhojea bapain ek pavtt sanglem, to kaido zatalo. Atam mhoje kens kapunk zanttelea Nanuxivai, dusri vatt nasli. Mhozo bapui Ponnje Casa Alfandegária sorkari nokri kortalo. Tin-tin mhoinnanim Caba de Rama, Vasco hea zakat (Custom House) zageancher tachi bodli zatali. Mhoje kens vaddon vhodd zaunchea adim Nanu-chi khoim tori bodli zalear puro mhunn hanv ratcho nidonk vetana, Deva lagim mhagtalom. (Sorkari kamcharanchi bodli zata te toren barberanchi bodli zaina mhunn, bhurgeaponnar mhaka khobor nasli.)
Sumar dha dis odik zal’le. Nanu mhalo amchea vaddeant nhoi mhunn ganvant disona zalo. Bhurgeanche kens vhaddon butam kivam hippie koxe distale. Festam lagim pavlolim. Nanuchi vatt pollevn bhurgeancheo avoyeo bezar zaloleo. Gurudas vo Gopinantaxim bhurgeank dhaddtole mhollear, tannim ek pavtti kens khatorop Nanuche tin pavttiche poixe zatale. Konnem tori eklean sanglem Nanunk kurasanvanchem (ataque de coração/heart attack) zalem mhunn. Bhurgeaponnar ‘kurasanv’ kitem tem amkam sozmonaslem. Panchve disa konnem eklean dukhest khobor dili. Nanu mhalo somplo. Mhoji magpachi chuk nasli. Mhaka naka aslem tachea koddlean kens katorlole. Hanvem Deva kodden fokot tachi bodli korchi magloli. Mhaka khoim khobor. Dev tachi transfer soroll vhoir kortolo mhunn?
Lino B. Dourado









<Right click -> Save as> to download star_tip_hat_md_wht.gif!

Lapitt

http://aitaracheokaskuleo.blogspot.com/

Moskoreo Hans Papia Hans


<Right click -> Save as> to download star_tip_hat_md_wht.gif!AITARACHEO KATKUTLEO

Lapitt


Moskoreo Hans Papia Hans








Lino B. Dourado

<Right click -> Save as> to download star_tip_hat_md_wht.gif!

Lapitt

 
20/11/2012