Monday, September 10, 2012

Jiv Diunk Ievjiteleank Dhuklopachem Nhoi


10th World Suicide Prevention Day: ( Jiv Diunk Ievjiteleank Dhuklopachem Nhoi)

 

 


 

Jiv Diunk Ievjiteleank Dhuklopachem Nhoi

 

“Zori konn tori eklean atmghat vo suicide korpacho dukhinn ievjita mhonn tuka sanglem tedna, tunvem tea vellar tanchea vicharancher gombhir panvll utthavpapak zai. Tuzo kosloch nirnnoi di nastanam xevott meren tachem vo tichem aikun, jiv vogddavpachea poristithik sampodlela mon’xak favo to ilaz mellunk adar korunk zai. Jivitak nirxellea ani kosleach bhorvonxeachi kunna nam zatoch monis aplo jiv vogddaunk chinta. Manxik gonddoll (mental disorder) tann ghoddnuko (stressful events) mottea luksanan bondkonnint pavoitele dhondde, ghorchim bhattanchim kizilam ani choddan chodd jiv divpachim karann mhonnlear mogachea khellan arr khailelim. Zori konnui-i, ap-khuxen to vo tem aplo atmghat korpachi bhirankull poristithi tujea samkara ubzonn korta tedna, tea vellar tunvem ogem ranvchem nhoi. Tabortob pulis thannar fon korcho ani zata titlo jiv ditelea piddestak tacho jiv vattoupak adhar korcho.”

Somajik vavurpi amche ixtt Lapitt, kalchea sumanant ganvchea “Parish Youth Club” hannim ghoddun haddlelea ‘What should you do if someone tells you they are thinking about suicide’ hea vixeai vixim xibir bhorlelem tattunt to uloitalo. Gõyant hotea-chi (suicide) bhatmeo antrea poirean disamleancher vachunk melltat. Gõyant margai vaddlea punn jiv mat sovai zaleat distat. 

 

Suman odik zalem vaddoll-moll zavn ghosghoxeanim  pavs zhoddunk laglear. Ghora bhair gelea xivai ghora bhailim kama zai naslim. Thambum nastanam zhoddtelea pavsan Lapitt-achem ek suman oxench bekar gelem. Pavsak lagun ghorantlo bhair sorum nastanam ravop mhonnchem ghorant jevnnam-khannacho unnav poddpacho.

 

Udka viret nistem jienam ani Lapitt-ak nistea viret jevonn ruchonam. Nisteachea bazarant vochot zalear tazem nistem melltelem vo nam ho ek motto husko taka zal’lo. Bhurgeank tori chikon, gaichem mas, mutton-kima ani yer vostu haddunk mhonn to Moddganvchea bazarant vochunk bosir choddlo.

 

Hatantli sotri koulun laginch aslelea rikami sitar boslo. Uzvea bazuk bosun aslelea tornatti choliek polloun tannem mhonnlem.

 

“Kitlo mhunn thambum nastanam pavs….”

 

“Pavsachea disanim pavs nhoi tor uzo rokhttolo.” Cholien tikxealea avazan mhonnlem.

 

Te on-vollkhi (stranger) cholie koddsun osli zap mellteli mhonn Lapittan matui chintunk nam. Matxe abuz choli distali. Tannem fuddem vicharlem.

 

“Khoim vetalem bai?”

 

“Jiv diunk.” Jiv ken’na diupcho ho vell chinti nastanm tinnem mhonnlem.

 

Tichi zap aikun Lapitt-che mendvacheo xiiro zagrutt zaleo. Atmghat korpachim kharannam ani tancher tabo dovorpacho upai gelea sumanant zal’lea xibirant Lapitt-an aplem bhaxonn dilelem asa. Ani aiz khorelo monis tachea samkara bosun jiv diupachem ievjita. Somzikaecho upai vaprun tika somadan korchelem taka dislem. Aikoch nam zalear, zobordosten tika pulis-echea tabean korchem hem monant dovorun, tika fuddem vicharlem.

 

‘Punn kiteak?”

 

“Zhodd zala. Do you have any problem?” 

 

“Svami Jezu Khristacho khuris Simanv oslea mon’xamni aplea khanddar ghetlolo asa. Tujea zhodd zalelea jivitak lohu korunk konn tori visvaxi monis melltolo.”

 

“Visvaxi? Visvasan, hea sonvsarant zolm ghetlolo nam. Soglech ghatki zolmoleat”

 

“Tuzo ghatt konnem ghetlo?”

 

“Mhojea bhavan.”

 

“Koso?”

 

“Hanv ani mhozo boyfriend kal sanjer dogaim, ekuch bottlint don straws bhitor ghalun cold drink pietanam mhojea bhavan pollelem mista. Tannem vochun mhojea avoik sanglem. Avoi-n mhaka zoddpailem ani bodoilem.”

 

“Argam Devak bai.”

 

“Kiteak?”

 

“Ginean aslolo tuzo bhav to. Tannem tuka, tujea boyfriend-a sangata ekuch bottlint don straws ghalun pietanam tumkam pollelim. Tea vellar masuge mon’xa porim kainch ek zap kaddi nastanam ghora vochun tuji kornni tumchea avoik sangli. Dusro anik konnui-i bhav zalolo zalear bhoinniche polle novrea samkara dodhoitalo aslo. Loka samkara apli izott kaddli mhonn bhoinnink vaitt dista aslem. Ani nikall?  Lojen jiv dista aslem? Hoi? Punn tujea bhavan toxem kelem nam. Tuji kornni tujea avoi samkara eka vhodd bhavachea kaidea pormonnem dovorli.”

 

Tinnem apli nodor bosintlea zonelantlean bhair ghali. Kitloch vell tinnem zap keli nam. Punn Lapitt odik tika somzunnechem vicharan prons kelo.

 

“Tuzo bhav kitlo vhodd.”

 

“Madda itlo lamb asa.”

 

“Tachim lambai hanv vichari nam. Tachi vorsam.”

 

“Ponchvis”

 

“Ani tuka ottra sumar asat nhi?’

 

“ Nam . Sola vorsam”

 

Sweet sixteen. Tuka ekttoch bhav?”

 

“ Nam . Mhaka anik ek lhan bhav asa.”

 

“Ekttich bhoinn tum?”

 

“Oi”

 

“Bapui?”

 

“To somplear panch vorsam somplim. Avoi asa.”

 

“Zannam hanv.”

 

“Tuka koxem ghomlem?”

 

“Tujea bhavan kagall (complain) avoik kelelem nhoi?”

 

“Humm!!!”

 

“Polle bai. Bapui somplea uprant lhan bhoinnim-bhavamchea sukha khatiruch bapaicho zago ani ghorachi zababddari mogacho vhoddlo bhav aplea khanddar gheta ani aplea avoik mozot korta. Tuzo bhav ek vhodd mahan monis. Kalchea disa tum, tujea nhovrea sangata astanam, tannem tuka kainch mhonntlelem nam. Hem tunvem chintpa sarkem aslem”

 

Lapitt-achem ulounnem challu astanam tinnem Lapitt-achea hatak dorlo. Pavsa bhoxenuch tichea dolleantlean dukham vhanvunk laglim. Thoddo vell adim tichem mukhamoll, ragachi kit distali ti pavsachea udkan pusun gelea vori zalem. Tinnem aple dolle Lapitt-chea dolleank melloile ani mhonnlem.

 

"I am sorry Mr......."

 

“Boro Samaritan mhonnlear zata.” Ani dogaim hanslim.

 

Bos, Moddganvchea Kadambha prasar pavli. Dogaim bosintlim denvlim. Tichea lagim sotri nasli. Lapitt-an tika aplea sotren ghetli. Pavsan bhiztta mhonn, ti choli, taka veng marun chollunk lagli. Lapitt-achea kallza bhitor bhiranticho dodddoddlo suntlo. Konnui-i pollelear ani hi khobor bailek ghomlear? Tannem chondrar vochpachi tikett kaddcheli asli. Ek rickshaw baddeak ghetli ani Dev Spirit Santa-chea Igorjent vochpache vattek lagli.

 

“Polle cheddva. Tunvem ek vhodd patok haddarlem. Jiv divpachi ievzonn ek chintnachem patok mhonntoch tunvem ek borem kumsar kelelem mhaka zai. Atam tuka hanv mhojea ek padri ixtta sorxim vortam. To, oslea kesinim onnbhovlolo asa. To tuka bori budd ditolo….ani” Rickshaw, Dev Spirit Santache igorjexim pavlo ani Lapitt-acho padri ixtt durga davorteaxim, tankanch ravtelea bhoxen thoim mell’lo.

 

Lapitt ghora portotanam monantlean khup khos zal’lo distalo. Kalchea sumanantlea xibirant tannem jiv vattoupacho bhaxonn dilelem punn aiz tannem khaxea eka monis zaticho jiv vattailo. Konnui-i monis atmghat korunk vheta tedna taka dukhollun udoupachi goroz nasta punn jiv vattoupachem hi ek mat khoreli khuxeakai Lapitt-ak dislem.

 

Pavsan tache angavele kopdde purai bhizlele ani taka thonddi kosi lagleli. Ghorant bhitor sortanch tannem almarint hat ghatlo ani cazu feniechi botl kaddun ek peg sumar glasant ottoilo. Feniecho ghontt ghetanam tannem aple dhaktte dhuvek vicharlem.

 

“Mama khoim gelea?”

 

“Jiv divpak.”

 

Feniecho ghontt tonddantuch aslo. Bhurgeanchi avoi jiv divpak gelea, hem aikonam fuddem burr korun tonddantlo soro bhair poddlo. Moddganvchea prasar mhojea sotren aslelea cheddvachi ghozal hika konnem sangli kai? To monantlean udgarlo ani veg-vegim nhidchea rumant gelo. Dar ugttench aslem ani bail dolleant dukham bhorun bedir bosun asli. Bedir jivi aslele bailek polloun Lapitt-cho voir sorlolo jiv zagear ailo. To rumant bhitor sortanch tinnem CD chalu keli.

 

“Tuka hanvem hozar pavtti ugddas kela tuje ixttinink amchea koddsun pois ravunk sang mhonn. Tumchi amizad kolej xiktannam. Atam tum kazari, dogam bhurgeancho ani kusvean novo jiv gheteleacho bapui. Klass tticher zalear kitem zalem? Amchea dakhttea porak margeleo chokleti diun tuji ixttagott porot zhoddunk sodhta kitem ti? Ani oxem ghoddlem zalear, hanv mhozo jiv ditelim.”

 Ghora bhair uzo pallounk ekdom sopem punn apleach ghorak dubhavacho uzo laglolo pallounk ekdom kothinn mhonn aiz Lapitt-ak sidh zalem.

 

Lino B. Dourado    

<Right click -> Save as> to download star_tip_hat_md_wht.gif!

    Lapitt
10 Septembr 2012