Thursday, May 19, 2011

Lino B. Dourado

Photo by: Gaspar Almeida !
Posted by Picasa

Monday, May 16, 2011

Tuesday, May 10, 2011

Aitaracheo Katkutleo: Paulo, GWS Mhonnchem Kitem?



Aitaracheo Katkutleo: 

          Paulo, GWS Mhonnchem Kitem?








Bhair tor dhull ani gormi. Kuveittan 50 degree Celsius gormencho kantto voir  sorlolo astona ghorantle bhair sorop mhonnchem tapsanicho funkea tap (fever)  angar ghevop. Mhojea oslea zantte pirayer pavloleanim, dhull ani vottache dhoga koddsun pois ravlear anink thoddim bhov vorsam sonvsari jivitantli favo zait.
Sunkrar! Kuveittan bhouxik sutti. Donparchem jevonn zatoch thoddobhov visov gheunk bed-ir addvo poddlom. Nidh lagli mista. Ani te nidhent kedde vhodd mhunn sopon ga! Bhouch vhoddlem sopon tem. Tumkam sanglea viret mhozo jiv dorta?

Atanch sangtam Kuveittantle famad Inglish potrancher ek jahir khollovni porgot keli. 'Konkani  Summer Classes'. Iskolachea bhurgeank hea disamni sutti mhontoch, Kuveittan thikann korun aslolea Konknni avoy-bapaichea bhurgeank Konknni path fukott xikovpak ani Konknnicho mog Goychea bhurgeam modim vistarunk mhaka ek urbha aili. Zaum tem Canada , Australia , New York ani her desant kaim ap-khuxen
vavurpi fuddem sorun bhurgeank Konknni ulounk ani borounk xikoitat. Ani oslea somajik vavurpeank, thoimsorle Goyche somudayeche fuddari (Goans community leaders) asat te, tankam arthik (financial) mozot kortat. Zaum tem baddean ghetlole klas-rumank ani bhurgeank khana-pivnnam (refreshment) adi ., adi.


Tachem bhaxen hanvem korchem, oxem mhaka dislolean hanv fuddem sorlom. Mhaka dislem choddan chodd panch tem sov bhurgeancho avoy-bapui khuxi dakhoitolo. Pollevnk ghelear, tis odik bhurgeanchi volleri lagloli pollenv mhojer akant. Ghorant tor panch tem sat bhurgeank zago aslo ani nhoi tisevoir. Kortolom kitem?


Konnem tori eka xannean budh dili. Don Bosco mhontlolea iskolachea vhoddilak sompork (contact) khor ani mhoji khuxi uktay. Ani hanvem toxem kelem. Mhoinombhor iskolacho fukott vosro mell’lo.


Konknni vorg suru zalear sumar podra dis odik zal’le. Bhurgeank hanvem mandde-dulpotam, bhogktti gitam, poromporik gayanna xikoilim zalear, kovita, nibond (essay), mottvi kotha ani her borpavoll koxi vachunk-borounk zai tem, tanchea mostokan sarkem boso meren xikoilem. Goykar ekvottan jiyelear kitlem porian eka khoddpar ghott ravun akhoch sonvsar jikunk zata tem, Otumbrache 10ver , 2003 vorsa 'Kuwait Goa Day' 'Yadostik'-ar (souvenir) chappun haddloli kovita 'Goenkarancho Ekvott' vachun dakhoili ani ekvottachem mothv tanchea tornnea gineanar cheppun ghatlem. Irlem-irlem korun Konknni ulounk ani borounk noko aslolim bhurgim Konknni vachunk-borounk xiklim mhunn, bhurgeanchea vhoddilam
koddsun disantlean fonar fon yetale tachea velean mhaka kolltalem.


Aiz tor hanvem ek general knowledge oxem kitem tori vixei ghetlolo.


“Bhurgeamno! Tumi zannant Kuveitt desan Goykaranche zaite klub ani sonstha asat.


Lamb nanvam aslolea klub/sonsthechi nanvam, sonkxepan (abbreviation) vo dusre bhaxen short form-an ulek korunk xikoitam Dekhik: United Club of Utorda-Kuwait hachem short form UCU-K zata. KIFF mhonnchem, Kuwait-Indian Football Federation.


Somzolim mhu tumi? Bore tor. Atam hanv tumkam vichartam. Hummm! ladies first.


“Mhaka dista, mhaka dista. Kuveitt Konknni Klas”


“Na, na na! Sarkem na! Bore tor. Klu (clue) ditam. Hem ek kendr. Somzuya, Konknni kendr. Atam sangat. Bhouch lagim haddleant tumkam”Choutea bankar boslolem Verona-n hat ubarlo ani mhonnlem “Mastor, KKK mhonnchem Kuwait Konknni Kendr”


“Karekt! Verona bayen sarkem sanglem. Ek sang, itlem vegim tuka koxem koll’lem?”


“Mastor, tumi klu dil’lo. Konknni Kendr mhunn. UCU-K ani KIFF hanchem K okxar Kuwait zata zalear KKK-chem Kuwait nhoi?”


“Borem huxar mure por? Tallio, tallio.”


“Kaytan, atam tuka vichartam. KGTS mhonnchem kitem?”


“K for Kuwait , Kuwait , Kuwait , Kuw…”


“Arre, kantar gaita vo..”


”Mastor, klu di nhi?” sovea bankar bosun aslolo Duming boballo.


“Borem. Hi ek tiatristanchi sonstha. Atam sangat”


“Mastor hanv sangtam”, laginch aslolea Lorry-n hat ubharlo. “KGTS mhonnchem, Kuwait-Goans Tiatristanchi Sonstha”


“Va, va, va. Huxear por! Mottean talio marat. Ek sang Lorry. Tuzo konn tori ghorcho monis hea sonsthen tiatrist asa?”


“Na mastor”,


“Tor tuka koxem koll’lem?”


“Mastor, tunvem klu dil’lo tiatristanchi sonstha mhunn. Mhonntoch, K-Kuwait zalem ani Goykara bogor hereank konank mhonntat tiatrist? Goans, hem utor zhoddun KGTS mhonnchem, Kuwait-Goans Tiatristanchi Sonstha zalem nam?”


Me and my big mouth. Hanvem monantuch gunngunlailem. Zalem zalear sarkem foddun divop? Mhoje osle mastor aslear bhurgim napas (fail) zaunk aileant?Atam hankam agvodd vichar korchoch poddlo.


“Bhurgeamno! Tumi kednai tori chukun perim grounddar futtbol khell pollevnk gheleant astolim. Thoinsor DHL Worldwide express boroiloleo bond ghaddio polleleat asteleo. Sarkem? Toxem tor, DHL mhonnchem kitem? Tum. Oi, oi tum Shabu. Hanv zannam tum too sharp vo very quick zap ditolo mhunn.”To eksarko khol chintnamni poddlo. Tachi tokli zhodd zait gheli.


Dolle pittpittait mhontlem. “Mastor, DHL-ant ‘K’ na mure re”


”Humm! Somzolom. Borem asa. Klu ditam. DHL ek courier service. Thomas Nationwide Transportation vo TNT asa te toren. Punn hi DHL courier service tegam ixttamni ektthaim zaun sthaplea. Tegaimchim nanvam zhollun DHL kelam. Atam tori sangat”


Thoddo vell voggi ravun pollelem. Bhurgeanchi zap nam ti pollevn hanvem mhonllem.


“Konnuch noko? Kaim nozo. Kadenar boroiat. DHL mhonnchem Dalsey, Hillblom ani Lynn . Borem tor. Fuddem vichartam tachi zap tumchea thaim astoli mhunn mhaka khatri asa. GWS mhonnchem kitem?” Klasin soglea von uchayen aslolea Ghaspaerik vicharlem.


Ghaspaer goddgoddlo. Klasintlea zonelanleant bhair nodor ghalit tannem mhonllem.


“Sorry mastor. Hanv nokom”


“Wilshan, tum tori zannam GWS mhonnchem kitem tem?”


Taka tekhun aslolea Suria-cher tannem nodor marli. Suria-an tokhli haloit na vo apunn noklo mhonn hixaro divn Wilshan-ank kollit kelem.


“Mastor, khub agvodd vichar”, Wilshan-an mhontlem.


“Xi baba loj bextti! Hi ek Goykarachea boreaponnachi sonstha. Tumi Goykar avoy-bapaichim bhurgim zaun GWS mhonnche, nokot? Tum re Shantush. Tum zanna zalear sang”


“Mastor”, pois konxeak boslolo Paulo utthlo. Gelea pondra dis, hanv taka polletam. Jitlem hanv klasin xikoitam titlench ekar-ek to aplea kadernar (note book) nond kortalo vo boroitalo. To futtbol khellant bhouch huxear mhunn hanvem aikolam. To mhaka lagsor ailo ani mhontlem.


“Mastor, nigtench proxn vicharlole bhurge, zaun asat bhav-bhav”


“Khorench? Hanv noko aslom”


“Mastor, tunvem survatekuch tumgelea 'Goenkarancho Ekvott' kovitevelean ekvottachem mothv amkam xikoilam. Veg-veglea zagevele DHL ixtt ektthaim yeun ek mozbutt yexvontt 'courier service' sthapunk zata zalear, hea amche tegui bhav fuddarak vhodd zatoch aplo kimticho thoddobhov vell Konknni somudayek dilear ek koddegant Goykaranchea boreaponnachi sonstha sthapunk zatach. Ani dekhunuch mhojea motan, GWS mhonnchem, Ghaspaer-Wilshan-Shantush zaunk zai.”


Paulo-chi xanneponnan borloli zap (?) aikun bhurgeamni iskolacho vosro gazosor nettan tallio vazoileo. Ani tankam somadan kortam mhonllear mhojim tera vazlim.


“Nam-nam-nam. Sarkem nam…GWS mhonnchem…..”


“Oi-oi-oi. GWS mhonnchem, Paulon sanglam toxem”, bhurgim aroddlim


“ Nam - nam - nam”, hanv


“Oi - oi – oi”, bhurgim


Nam, oi, nam, oi, nam, oi kitlo vell chol’lem ti mhaka khobor nam. Jednam darachi bell vazli ten’na mat mhaka nidhentli zag zali.






Lino B. Dourado
http://www.goa-world.com/

1 August 2010

* * *
Encounter hints (and more) of the Goan life in Zanzibar, Poona, Mombasa, Basra, Dubai, and even Nuvem andColva, Sanvordem and colonial Goa. Learn of experiences that shaped Goans worldwide. Selma Carvalho's *Into the Diaspora Wilderness* now available at Broadways Book Centre, Panjim, Goa\
[Ph +91-9822488564] Ask a  friend to buy it, before it gets sold out. Price (in Goa only) Rs 295. http://selmacarvalho.squarespace.com/

AITARACHEO KATKUTLEO: Aga Dukhra, Vittailem Muga

AITARACHEO KATKUTLEO:
Aga Dukhra, Vittailem Muga             



Jevnachea mezar voilo-poilo zago tum muga dhukor, chukoinastana gheta.Tonddank udkam haddtole tujea ruchik masache jinos aslea viret porbechem mez sobhona, odik korun festankar Goykaranchem. Jivo astana tum bhurxo asta khoro, punn tuka marlea uprant, gostan tujem mas khatana tuji voddvik uloilea xivai konnachoch soromb sompona. Tujea masachim poramporik chevrisam, her zon’vorachea masak sor korunk zainant, hem tor sot ani sotuch thartolem. Dekhunuch, ak’khea sonvsarak tum famad. Ek Konknnilean opar asa. Dhukor posunkui vhellear roddta ani marunkui vhellear roddta. Punn hea disamni tum roddonastana, tujea koddsun ail’li swine-flu dovdiri pidda akh’kea sonvsarak roddoita muga.


Lhan astana ami aikololem. Goyant aslole dhukor zatik May-Junh mhoineant ek pidda zatali mhunn. Ani ti pidda chodd korun kazum pikechea disamni kazu-pudde khavpak ganvantlim dhukram dongurlear vhetalim tednam tachem thaim ran’votti dhukram (boars), ghorchea dhukrim kodde som’bond zodddun piddeche zontu (virus)ditale khoim. Ani tech dhukrim kodde ghorche pelvont sologamni sombond zoddtoch tankam zontu lagtalo ani te menge koxe zatale. Magir ge!!! Dhukrancher duens ailam mhunn boball zatalo ani kaim disam uprant porot ganvchea festanchea nanvan, dukhranchim mornnam zatalim.

Bhat-bhens vo anik kosolai kharanank lagon zhogddem-kestanv pettlem zalear, kaim lok ragachea vellar ‘tum dhukrachea kastacho’ oxem mhonnon aplo rag-kirodd kaddtale ani atam kitem kai mhollear ‘you bloody swine-flu’ mhonnon kestanvam choddoitat. Adim soireank, ixtt-mittrank jevnnank amontronn dilear ‘dhukrachem mas-sorpottel’ astolem kaim mhunn vichari punn atam ‘swine flu’ na zalear partek dilolem amontron, svikar kortat. Eka kallar gostan tujem mas khavpi lok, atam tujer sapuch bejarla ani vittela mhunn tuka ugddas korpak, tujem ruchin mas khatolea, mhojea osleank vaitt dista.

 Atanch nhoi, jednam survatek prithum ani prithumicher jiv rochtolea Rochnaran dhukrak rochlolo ten’na thavn xirap asa. Dusri Somurt-in (Deuteronomy) Adlo Kororan dhukrachem mas khavchem nhoi ani melolea modeak hat porian launcho nhoi mhunn xiddkaileat. Ani Novea Kororan mon’xancher bosul’le devchar bhair sorun dhukramni rigle ani dhoryan vorun buddoun marle, oxem amkam St. Lukas-a vorvim kollta.


Yeo-yeo…!! Ge yeo..!, avaz dilear, xetantlo roilolo vepar chorun khatana to soddun, ulo martoleak pall divn dhanvun-dhanvun ghorantlem nigut dhonn ani uril’leo vostu khavunk beg-begim yetalo. Punn atam ganvbhor khochro (garbage) tuka melltolean ghorchea nigut khannachi fikir na. Ani te khochreant kuslolim ghann martolim khanna khavun tujea pottant aslole piddeche devchar challvolun Amerikent ani Europi desant poddlole ‘swine fly’ pidde toren Goyantui toslich pidda lagot mhunn bhirant asa. Ani tea pasot....


Amchea Goyant khubxea ganvamni dhukrank postat. Saxttintlean ani Bardesan chodd Kristi lok aslolea ganvamni dukhramchi zat chodduch dista vo asa. Chodd Hindu lok aslolea ganvamni thoddim Kristi ghoram asat ani bhov thoddea lokangher dhukrank postat. Adim thavn ani az meren amchem Hindu-Kristanvanche m natem bore chol’lam. Punn atam mhaka ek vhodd husko zala. Mhojem mon mhaka sotoita ani Goykarank ani Goychea sorkarak zagrut korunk vinonti korta. Hey Dukhra! Zori tor tuji swine-flu pidda Hindu vattarantleant suru zali ani ti zoddar poddli tor, Hindu bhav-bhoinnam Kristanvancher ragar zatolim, ani tuka lagon itlea vorsantlem amche borelem natem piddear zait zalear, khub vaitt zatolem. Dekhunuch, hanvem khor nichev korun ani soglle vichar mhojea mhorean dovorun xevottachea panvddear ailam. Ekuch urlam.

Mhoji yevzonn sorkari Bholaike Khatem odhikaranchea nodrek ghalcheli. Havem toyar kel’li yevzonn mhollear, Goybhor dhukranchi sonsot asa ti natak korcheli ani devchari swine-flu pidde koddsun Goychem vattovoronn nigut samballpachem. Konnacho virodh asa?
 


Lino B. Dourado
http://www.goa-world.com/

May 10, 2009

Goa World Super Goa (em Português) TGF Writers' Sketchpad http://www.colaco.net/
www.goa-world.com/goa/ music/ - The Online Music Station for KONKANI
THANKS TO ALL FOR YOUR PRAYERS http://www.jrsbible.info/bible.htm
EXPRESSIONS - THE FLOWER SHOP http://www.goa-world.com/expressions/

AITARACHEO KATKUTLEO: AXA DIUM NAYE

 
AITARACHEO KATKUTLEO: 
                     AXA DIUM NAYE 



Lapitt mhunn kitem kortolo?. Pavsan tor sarkench netan dhorlam. Ghos-ghoxo khorit zhoddot ravla. Suman sompun ghelem. Sukallo hova (dry weather) Gõychea mollbacher disloch na. Atth dis suriyan Gõyche dotorer apnnalim kirnam fankarlelinch nant. Disacho pavs, ratcho pavs. Pavs, pavs pavs…




"Don dis zale tum kompuittorak veng marun boslolo polletam hanv. Soperan soup ghalolo to thondd zait veta. Itlem sogott internet-ar kam’ koslem?’




"Mhagelim kama hea pavsan addaileant nhi ge? Vell koso sarum? Tum asa ti kuzin gheun boslea. Mhonntlem, yahoo chat-ar boslear borem."


"Punn soglo vell chat-ar? Itlo khas ixtt konn gavlo tor tuka?"




"Chat sonspotam-sonspotam ek Gõykarn tornatti cholli online-ir gavli. Tinnem mhoji pirai vicharli ani hanvem sanglem 26 vorsam."


"Kitem? 53 vorsancho zodd’dean 26 vorsam sangun koslo tir marlo tor?"


"Age mhoje baile, zori tor mhoji kori idad tika sangleli zalear, tuka dista ghele don dis ti mhoje thaim chat korteli asli mhu? Tichi sukha-dukachea khobramni mhojem fottkirem tel votoun odik tika fulo’it ravlom. Ani ti apnnalea kallzantlem vonkit ravli?"


"Ho koslo khell? Ani ti tuka sodunk aili zalear?"


"Koxi ietli? Hanvem mhozo ganv nhoi mhunn mhojem khorem nanv dilelem na. Tinnem apleak mellunk mhaka amontron dilem ani hanvem bexttench Moddganvchea jardinant mellta mhonnlem….", to anink kitem tori fuddem sangunk vetalo teddnach darachi bell vazli. Ani ugtea aslelea darantlean xezarchem Clementina bhitor sorlem. Sogttech khuxeal distalem.




"Bai Clement, az tum okosmat ghora?" Donparchea vellar poilech pavttti offisantlem ghora ailelem polloun Lapittache bailen vicharlem.


"Aunty, tum sodanch mhonntali nhi ge? Ek boro bhurgo polloun kazar za. Ani az hanv, taka (vach nhovreak) pollounchi asam. To mhaka mellcho asa. Avoy-bapaicho ektoch put khuim to. Benkin kam’ korta. Tea bhair tacho lhanso import-export dhondo cholta."


"Novea bhurgeachi vollok khuim zali go bai."

"Don dis zale. Hanv yahoo chat-sonspotana mhaka ek Raymond nanvacho 26 vorsancho
tonatto mell’lo ani tannem az mhaka…………….."



"Moddganvchea jardinant mellta mhonn sanglam astelem." Tachem sompche adim
Lapittache bailen mhonnlem
"Age! Tuka koxem koll’lem?" Clementinan ojapun vicharlem


"Onkolachi ani mhoji poilich bhett Moddganvchea jardinan zaleli tacho ugddas ailo mhaka", Lapittak polloit tinnem mhonnlem ani fuddem uloili, "thoddeank aslelem naka punn sandlelem zai. Hi ghost tuji zali bai."


"Aunty, tum oxem kiteak mhonnta-i?

"Tujea morean unchlem xikop ani bori nokri kortele novreank haddun tuje avoy-bapain dovorlele punn tunvem te osle ani tosle vo tancheo ‘kedio’ kaddun noikarleat. Ani yahoo chat-ar sampoddleleak tum lagim korta to, konnank khobor to kitlo zodd’do poi to." Lapittak poiloit tinnem mhonnlem. fuddlem pavll uklim na. Ani tech khatir hanv tujexim aileam. Poilech khepek
mhaka yahoo chat-ar mhojea vicharank dhados zapo mell’leat ani mhaka zai aslolo
novro vo fuddaracho ghorkar melltolo."

"Bai, ek sangum……….."


"Sang aunty. Tujem utor hanvem keddnach sokoll dovorlelem na."


"Hem! Kitem tem? Ham! Internet yahoo-bahoo chat mhonntat tem zaitea zannank trasant ghalta mhunn hanvem potrancher vachlam. Ani toslem tujea sovem ghoddo na zaunk uncle ani hanv magttat." Tiddkechi nodor Lapittacher ghalit tinnem mhonnlem

"Mhaka puro visvas asa mhojea yahoo chat-a velea ixttacho. To mhaka mellunk ietoloch. Tumcho axirvadd gheun hanv vetam" ani sogllo bhorvonso dovorun tem bhair sorlem.


Lapittachea pottant bara vazlim. Atam tannem bailechi CD aikochi asli. Ani fuddlea tuffanank fuddo korcheak tannem mottoch kajucho peg glasant ottlo. To ghollea sokoll denvoilo ani ietelea moddak fuddo korit ravlo. Punn tinnem zap kaddli na. Monneaponnan ti aplem kam’ kuznant kori. Lapitt ghuspolo. Vag koxi angar ievpi bail az mendreachea rupan? Hem taka vichitruch koxem laglem. Ti khorench ragar asa vo na ti pollounk tannem mhonnlem.


"Clementina nodre mukhar tunvem mhaka lojen ghalunk na. Fattle don dis yahoo chat-ar tacheo moskoreo korpi hanvunch aslom oxem sangonastana dovorlem.


Kiteak?"


"Kitem sangchem aslem? Mhojem moddem?" Tinnem damun dovorleli tiddok sodoll keli. "Tuka ani mhaka vhodda visvasan ani respetan vengoita tem. Tuji lapittponnachi kornni tache samkara haddun tagelo visvas amche velo thoddcho aslo? Sodanch tem tuka, aploch zal’lea vorim polleta ani tunvem dil’leo bori buddi (advises) apnnaita. Adle zanttele pavsachea disamni bhonkanvanchea umbrear bosun ghora samkara rostean vetelea lokak polletale. Vollkicho dislo zalear zapoitale. Thodde pavtti ganvant konn boro na vo konnagher kitem xizta tem
bolkavant bosonuch purai ganvchi khobor gheun aplo rikamo vell sartale…….."


"Kiteak, atanche zanttele bolkanv soddun kompuittorar bosun suklolea rogt-xirank glucose divchelem kama kortat. Are, tunvem tea porak naka zalelem sangun, axa dilea. Ani tich axa gillun tem Moddganv ghelam. Zoxem hanv aikotam internet chat mhonntat tem khubuch lokak trasant ghalta mhunn. Ani az khoreanich kollun ailem mhaka."


"Age , mhaka khoim khobor wrong number-ar mhojem chat aslem mhunn?"


Kompuittor mhonntat tem saddon eka borea kamank upeog korchelem. Ani tacho be-upeg (misused) kelo zalear monis trasant poddta mhunn az hanvem khas mhojea ghorkara koddlean xiklim. Mon’xan, ji vost apli nhoi te vostuchi axa korum naye.

 
Ani toxench peleak axa dium naye. He nem’ amchea tthovancher (principles) add vetat. Tuje bhaxen anink kitle monis……….Hem kitem korta re tum? Key board-ar type kortelea porim mhoje kule chidditta " Tika boddboddchi ogi korpak hoch ek sompo upai aslelean, ti uloit astana, Lapitt tiche kule possetalo.


"Bede-bede-bede korit ‘kansar’ zalea poros, donparchem jevonn zatoch chat-ar ieunk free asteli kai mhunn signal ditalom."



"Uzo lai tujea chat-ak", ani tinnem kuznantlem dar rostin bond kelem. 






 
Lino B. Dourado
libado23s53@yahoo.com
www.goa-world.com/goa/poems/

Aug 31, 2008


Konknnintlo borovpi ani kherit toren dor Aitarak internetacher 'Linocheo Aitaracheo Katkutleo' hea nanvan aplim borovpam korpi Xri Lino B. Dourado-chea 'Aitaracheo Katkutleo' nanvachem pustok uzvadda ievpachi soglli toyari zalea. Ho pustok-ugtavnnecho dobazo Utorda ganvchea Lourdes iskolachea vosreant, Setembrache 8ver, 2008 sanjechim 7.30 vaztam zatolo. Hea dobajeak Konknni kothakar ani Sahit'ya Akademicho Puroskar man'kari Xri. Damodar Mauzo mukhel soiro astolo ani tacheach hatantlean pustokachi ugtavnni zatoli. Dobajeak manacho soiro mhunn Dalgado Konknni Akademicho (DKA) Odheokx Xri Premanand Lotlikar hajir astolo. Zalear, Konknni borovpi Xri Jose Salvador Fernandes hea pustokacher aplem ulovp kortolo. Pustok ugtavnne-cho dobazo United Club of Utorda-Majorda ghoddun haddta, ani to sogllea Konknni mogiank ugto asa.

- Gaspar Almeida
http://www.goa-world.com/

Aitaracheo Katkutleo: Lok, Gozali Kiteak Uloitat?

http://www.goa-world.com/
<Right click -> Save as> to download star_tip_hat_md_wht.gif!Aitaracheo Katkutleo:




             Lok, Gozali Kiteak Uloitat?


Modlo vell (interval) aslo. Iskolachea kenntinaxim pavtoch mhaka gomlem mhoje 2 rupia compass box-an visron urle mhonn. Klasint bhitor sorlear, roddkulem tondd korun mhoji avddichi ixttinn Luiza, bankar boson aplo uzvo dollo ghonstitali. Klasint anik dusrim vorgmitr (classmate) naslolim. Tichi dukhavoll somzuchem oxem mhaka dislolean hanvem vicharlem tednam, tinnem sanglem.


“Mhojea dolleant kisor (speck) asa tem sokall savn mhaka tras dita. Upkar korun dolleant aslolem kisor kaddpak, tuzo adhar korchi?”


Khoinchea vellar mhonn hanvem tika vicharlem? Anik thoddo vell tichexim pidder kelear kenntinantle gorom-gorom botat-panv mhaka mellchenant asle mhonn, hem hanv zannam aslom. Tea disa ghora kodden kofi borobor khavpak choppatti nhoi mhonn tandlanchi bakri mellunk nant. Upaxi pottar hanv iskolak ailolom. Mhoji avoy xezarche Filomena antiche konna tori mornnachea Misak hajir zaunk sokall fuddench Bettpateche igorjent ghel’li. Dekhunuch tinnem iskolachea kenntinant, modlea vellar kitem tori khanvchea khatir mhaka 2 rupia dil’le.


Orxim 17 chedde ani 18 cheddvam vidhearti asun vorg aslolo amcho. Ami amkanch, klasint aslolea cheddvank vattun ghatlolim. Mhonnche; Agnelo-n Rita-cheo oddchoneo pollouncheo zalear; Carlosan, Irachem voir-sokoll zatoleacho husko asunk zai aslo. Ani oxem toren amchem ixtt-ixttinnichem natem ekdomuch ghott aslolem. Punn Luizacho ankddo cheddvam modim subeij aslolean tem eksurem urtalem. Tichi vrut’ti (attitude) veglech torechi asli. Ticheo moskoreo kelear tika sonso naslem ani tiddketali. Konnam thaim odhik uloinasli. Dekhunuch, mhojea xivai vorgantle dusre chedde tika lagim kori nasle khore, punn her kamanim amkam sodanch Luizacho sohokar melltaloch. Hich tigeli khaxalai asli. Ani mhaka ti kiteak posond lagtali tem viskovttun sangunk, az meren hanv mhakach gospolun urtam.


Amchea dolleant illoso mhell vo anik dusrem kitem-i bhorlear kosli usavoll zata ti ami zanant. Konnem tori funk marchi vo udok marun dolleant poddlolo mhell beg-begim kaddunxem dista. Dusreanche dolleantlem kisor kaddtolo zalear, kaddtoleache dolle poile nigutt asunk zai. Mon’xan, apleachea dolleant patti (log) astanam dusreachea dolleantlem kisor kaddchem nhoi mhonn, oxi kitem tori kisor-pattichi khobor Kristi Povitr Pustokan (Luke:6, 41) amkam vachunk mellta. Luizachea dolleant aslolem kisor ani Povitr Pustokar asloli gozalik sor korunk zai nasli. Hangasor, dukhin kostovtoleachi kanni mhojea mhorean poddloli ani hanvem tika adhar korunkuch zai aslo. Zori mhojea pottak bhuk lagloli tori astanam ghorjevottank ani duentink poilem panvchem mhonn amchea vodhilanim amkam xikoilolem asa.


Ghostun-ghostun thamddo zal’lea tichea dolleank polloun mhojea dolleant dukham ailim. Mhozo dhavo hat tichea bhuzak dorun ani uzvea hatachea bottanim dolleachi paklli ugteo kotanam tinnem apnale hat mhojea buzancher dovorle. Tiche dolleant polloit astanam tigele kallzache lubddup (heartbeats) vaddle. Ani hanv dolle topaspak odikuch tigelea dollea lagsor pavlolom astanam klasintlea bhair varandantlean pasar zatoli tticher Libian-an amkam pollelim ani klasint bhitor sorun vhoddlean aroddli.

“What is going on here? Why are you holding each other? What do you think? This is the place to express your love. Wait! I will complain to headmaster”

“No teacher no. Please! I am helping her” Hanvem mhollem


“Helping? What types of help?


Padd poddlolea ‘kisor’-ak Inglez bhaxen kitem mhonntat tem, tea vellar mhaka yad zainam zali. Eka borea Samaritana bhaxen hanv Luizak adar kortalom. Punn amchi, koslich malis nastanam eka-mekak chitkon bospachi doxa (situation) pollelear somzutoleak kitem somzuchem tench kollnam aslolean tticherigelem toklechem pintt challvololem. Ani hanv tticherichea tonddak polloit Luizachea dolleant funk vo varo marunk zai mhonn mhojea gal folloile tednam tticherik kiteak rag ailo to hanv sangunk nokom. Hanvem mhoje gal poskotea porim motte kelole polloun tinnem mottean mhojea tokhler kutt’ti marli borobor fuuuu korun mhojea tonddantlo varo just Luizachea dolleant boson tika tras ditolem ‘kisor’ bhair sorlem ani sontosan Luizan mhonnlem.


“Thank you Lino. Now I am feeling alright” ani tinnem aplea dolleant poddlolea kisorachi gozal tticherik viskavun sangli. Punn mhoje toklecher kutt marloli ti mat tticherin apli chuk mhonn svikar keli nam. Tticher, Luiza ani mhoje modim choltolo open serial, bhair ravun kaim dusrim vidhearti polletalim. Thoddea vellan kitem tori khavn pottantle chalvollole bhukeche undrank thonddayer ghalunk zai mhonn hanv kenntinant gelom. Kenntinancho dhoni Santan, mhaka polloun hansunk laglo. Hanvem sanglolea proman botat-panv ani cha toyar korun mhojea mhorean dovortanam, tannem mhaka moskoreamni mhollem.


“Klasint, lakdda kuddke sonspotalo mhonn aikolam”


Tticherin mhoje tokhler marlole kuttichi dukh taji asli, ani te dukhicher mangasanvanchea utranim kenntinacho dhoni odik thomble martalo. Chodd vell zaunk nam. Ghoddie 3 vo 4 minutanchi forok. Santanachea kannar poddloli gozal rokhddich ujea agtea porim akh’khea iskolak bhogbhogunk lagli. Ani Luizak nove nanvacho batizad dilo, ‘kisor’ Tichean opman sonsunk zai nasle. Punn aplem dukh ti konnank ugti kori nasli. Oslea vellar tika hanv odik lagim zaunk kori punn tinnem mhaka poisailolo, ani hachem kharann tich bori zanam asli.


Lok gozali (gossips) kiteak uloitat? Aplo rikamo vell kosoi toren sorunk zai mhonn lok khobranchea manddar bostat. Gorje bhair lokacheo gozali ani nanv piddear korop hem amchea dhei (principles) bhailem asunk zai. Konnank tori sokoll ghalpacho ho mukhi hetu monan dovorun thodde lok khobrank survat ditat ani tacho porinnam inosent mon’xachea sobhavacher poddun taka/tika vaittak poddtolem hem mat lokxan ghenastanm apli jib uklit thambonastanam boddboddaitat. Khobranim marloleo fotaxeo teo uprant khoim vochun xirkom. Khobro kortoleank tem mat poddun vochunk nam.


Ani tea vorsa ami sogott 9vi klas pas zal’lim. Abril-May sutti khobar zaun Junhache 7ver, 10vea vorgan bhitor sortanam amchem modim mat Luiza dislem nam. Oi! Koslench sot naslolea khobranim tichem nanvar dhag diun nanv piddear kel’lem. Porot amchea iskolantlea bhurgeank fuddo korun tika zomlem nam. Uprant mhaka kollun ailem tem onath mhonn. (ticho avoy-bapui tem lhan astanam somplolim ani vhoddlo bhav tika polletalo). Odhikuch mhaka dukhlem. Ani mhojim dukhi bhavnnam kolit korunk, Luiza sarkeli ixttinn anink mhaka mellunk nam……….




Lino B. Dourado
(Utorda, Goa/Kuwait)
www.goa-world.com

Jan 24 2009

AITARACHEO KATKUTLEO: ‘Pai Tiatrist’ Kiteak Khuxeal Na?'



<Right click -> Save as> to download star_tip_hat_md_wht.gif! 
Aitaracheo Katkutleo:


                ‘Pai Tiatrist’ Kiteak Khuxeal Na?'



Dhul-mattichea sonvsarant, sabar oddchonenk fuddo korun jiyetele Saxttichea tiatrist bhav-bhoinnanchi ek itsa asli ti, chalu vorsache Julayche 20ver puri zali. Dekhunuch sorginchea voimkuttan nitoll hovaman (climate) ani anondan jiyetlele Gõyche tiatristamni, hi tarik omor ugddasachi korunk yevjilem. Oi! Gõychea Mukhel Montri Shri Digambar Kamat-an. Moddganvche xarant novench bandlelem ‘Ravindra Bhavan’ sobhaghor (auditorium) Saxttikarank bhettoilem ani odik korun tiatrist somudayentlea lokak. Bhitorlea vosreak “Pai Tiatrist” sorgest Joao Agostinho Fernandes, hanchem nanv diun tiatr kola ek mozbut Gõychi sonskruttai mhunn Gõychea Aam Adhmi sorkaran pattoun dilem.


Sonvsarant choltolo anond voimkuttan (paradise) zagounk sorgest tiatrist bhav-bhoinnam Julayche 20ver ekthaim yeun sorginchem sobhaghor vivid torechea fullamni nettoilelem ani rong-machi zhigzhigte noketranchea uzvaddan surngaileli. Mukhel pordd’do, Gõyche pachvi rongachea zhaddamni chirtrailolo ani varear uddtelim suknnim eka 3D filma porim tea zhaddancher bostat kai diso. Ani ek ojeap (wonder) mhonnlear sonvsarant tiatr ‘house full’ zalear lokak niraxi zaun ghora vechem poddta, punn voimkuttan toxem ghoddo naslem. Jitlo lok sobhaghorant bhitor sortalo titlech pavtti boska vo koddeli asun sobhaghor lamb ani rund zait vetalem. Koddelincher ek lhanso kompuittor bosoilolo aslo. Thoimsor, zai tem ‘type’ kelear vareavelean chau, kofi, udok, thondd godd piyepam, khavpak boje-bottatvade, chevris-pao boslelea zagear yeun melltalem. Fattlean bosun aslele madd-caju hansun ani moujen xekoitale. Tancho soro koslich zap kaddinaslo. Punn sonvsarant piyeteleancho soro mat tiatrachea hollant zanktta.


Goddealicher, sanjechim 4 horam vazpak 10 minutam aslim. Sobhaghorant aslelea lokak umedir dovorpak, famad songitkar Chris Perry ani tache sangati muzgamni, tannem ghoddlelem “Sorg Tujea Dolleamni” hea kantarachea surar ‘instrumental’ songit vazlea borabor lokacheo bobo-hueli-talleanchea avazan voimkuttantlem sobhaghor hal’lem. Tem somplea uprant ‘Calangute’ ho sur vazovpak suru kelo. Bobo-heuli-hatanchea talliam bodla lokachea dolleamni ghoxghosea pavsachea udka porim dukham vhanvunk laglim. ‘Calangute’ ho sur lokachea kanar bostamna, sonvsarantleo adli godd-godd yiadi dolleam somor yeunk lagleo. Sobha ghorantlo lok dolleamni dukham bhorun eka-mekak buzvonn ditalo. Lokanchim dukham zomnir poddun thoim ek auchit vhall vo drainage ugti zaun sogllim dukham tea vhalleleant vhanvun vetalim. Vhanvtelim dukham bott laun jiber lailear tim dukham amott nhoi punn godd-godd lagtalim. Mhonntoch, sonvsarantleo godd-godd yadi ajun jiveo asat mhunn sidh zatalem.


Sanjechim justuch 4 horam vazlelim. Muzgachea kumpasar mhukel porddo ugtailo. Sobhaghorant aslolo lok gup-chup zalo. Machier, bhangaranchim dhumpaumni varear halltalim ani tatuntlean agtteacho dhunvor bhair sorun sobhaghor bhouch pormollit pormollan bhorlelem. Dudgonge (Milky Way) voir-sokoll vochpachea panvddeancher ek dadlo monis voir sakun sokoll dhenvun yetalo. Sonvsarant astamna tache kuddicho rong kallo aslo. Punn, voimkuttant tachem rup gore loka porim disunk laglem. Sobhaghorant aslolo lok kuchu-kuchu korun khobro korunk laglo. “Konn kai? Vollkichoch dista” Machechi moddli svat ghevn fokot tannem mhonnlelem “Utth Gõykara!! Tumkam bori sanj anvddetam…….” Ghe!!!! Lokachea mukhamollar hurbecho hanso ful’lo. Thambo nastana lok hansot ravlo. Tallianchea avazar to kitem uloita tem somzunk porian yenaslem. Sonvsarantle machier to ubo ravlearuch lok taka rokhdoch hasunk lagtalo. Ani az voimkuttantui, toxench ghoddlem. Oi! To zaun aslo


Gõycho Charlie Chaplin Jacinto Vaz. Taka vell dilolo to somplo ani ‘Zolmacho Dis Tuzo’ hem git gayit Alfredo Rose machier aslelea eka tambdea gulabantlo bhair sorlo.


Kantar chalu astamna, rong machievelea uzvea vatten nille rongchem mollbar dhovim kumpam ubzovlim ani tatuntlean 54 tambddea gulabi fulamcher bosun Fr. Freddy J Da Costa sobhaghorant vhodda dobhajean dhenvlo. Lokamni tallianchea avazar taka yevkar dilo. Ani adinch fuddem jextt (senior) tiatrist C. Alvares, Cecilia Machado, Prem Kumar, Mary Vaz, Kamat de Asolna, Kid Boxer, Anthony Mendes, Minguel Rod, Ulhas Buyao, Conception-Nelson ani her sabar tiatrist bosun aslelea zagear, Saib Rocha-n taka haddun mukhel pavnneachea koddelir bosoilo. Bab Peter sodam porim tiatran nhespachea stylin machier ailo ani mhonnlem.


“Mogacheano, az ami eke borabor don sunknni martat. Poile svater, aichea disa manache soire manest Fr. Freddy-cho 54vo zolm dis. Tumchea nanvan taka purai voimkuttantli khuxealay anvddetam. (lokacheo tallio) Az Saxttichea Moddganv xarant vorsachea vorsa tachea zolm disa, tannem sthaplolo ani rompil’lo Gulab nemalleacho puroskar vanttpacho dobhajo chalu asa. Ani dusri anondachi gozal mhonnlear, Gõychea sorkaran Moddganv-Fattorda futboll khella moidanna lagsor Ravindra Bhavan Sobhaghor bandlam ani nigtench Gõychea Mukhel Montreachea hatantlean ugttavnni zalea. Bhitorlea hollak amche ‘Pai Tiatrist’ Joao Agostinho Fernandes’ hanchem nanv dilam”


Lokancheo bobo-hueli ani talleanchea avazar machivelea voilea bhagantlem mollob ugtem zalem ani kana bospa sarkeli turturi vazoun ‘Pai Tiatrist’ bog’gi-cher (sorginchea ghoddeam gaddiecher) bosoun taka machier haddun dhenvoilo. Lokan, ubem ravun (standing ovation) un-unit oporbayechea yevkaran taka ghetlo. Itlea mhonnosor konn eklo sobhaghorant okosmat pavun sorlo. To novo soiro distalo. To soglloch kachabull zal’lo. Akh’kea sobhaghorant nodor bhonvdaili punn khoisoruch rikami svatt taka disli na. Saxttichea lokachi vevostha korpi Sanny de Quepem ani Bardezkarancho poramus korpi Rex de Bardez bhitor solelea novea soireak vollkilo ani veg-vegim tache sorxim gele. Laginch aslelea Christopher Leitao-ank nixani keli ani chomotkar zal’lea porim thoim ek koddel aili ani novea soireak te koddelir bosoichea adim tannim taka hea sobdamni xiddkailo.


“Sonvsarantli pisai hangasor cholomna. Upkar korun dhean (sintid) dorchem.”


Anthony D’Sa (Nirmonn filmantlo khalnayak (villain)), Jet Speed Jepsis Hitler, Dod de Verna, A. M. B. Rose, Seby Coutinho, Aristides Dias, Souza Boy ani her dusre tiatrist novea soireak vichitr nodren polloit astamna ‘Pai Tiatrist’ Joao Agostinho moddekat machier yevn mhonnlem.


“Oporbayeachano. Hea sontosachea voimkuttan az mhaka kherit torecho dupett sontos mellta. Poilea svater, xembor odik vorsam tiatr mollar Konknni machier suru kel’lea amchea vavrak xevottak inam’ mell’lo. Zori tem foll khavunk amkam mellchena punn amche sonvsarantle tiatrist bhav-bhoinnank lab melltolo hem chintun mhojem mon dadhoslam. Aichea disa don soromb boraboruch chalu asat. Gulab Puroskar 2007 vanttpacho dobhajo ani Ravindra Bhavan Sobhaghorachi Ugttavnni. Hea Sobhaghorak mhojem nanv divn amchi kola Goykaranchi ek niz sonskruttai mhunn Gõychea sorkaran kobul keli ho anond bhogtamna dusri dukhi gozal sangpachi mhollear………(sukhachea vellar dukhacho sondex asunk favo na Utodd’decho Joffy Fernandes modench uloilo) Oi! Hanv zannam. Punn durdovean thodde bhov amche tiatristancheo kornneo ugteaponnim sangcheo poddtat (sangomna zalear chodd borem zatelem. Mohona-n mhonnlem) Punn, sanglea viret amchea modim veglozar asa to nopoit zavnchona.


(chodd motthvachem mhonnlear amchea modim ekvott na. Banavlleche Dr. Rosario Rodrigues-an zap ghali)

Ani to ekvott tiatristam modim na mhunn hanv sangunk sodtam. Aicheo donui khariavolli ‘Gulab Puroskar’ ani ‘Ravindra Bhavan’ sobhaghorachi ugttavni mhojea motan tiatrist somudayek ek vhodd ut’tejon ani ies mellpa sarkele marg. Kolecho mog asleleamni ani ticher thodde ghorabe jiyeteleamni aplim khasgi kama pois dovorun khoinchea eka tori khariavollik ajir zaunk zai aslem, punn vhoddlem durdov mhonnlear thodde amche tiatrist bhav-bhoinnam hatar-pottar kainch poddunk naslele bhaxen hech vellar Ponnje, Mapusa ani Fonddechea hollamni tiatr nhestat vo nachtat. Hea tiatristank hanvem kitem mhonnchem…….” Ani ‘Pai Tiatrist’ fuddem ulovncho bond poddlo. Kiteak, sobhaghorant bhitor sorlolo novo soiro mottean aroddlo.

“Osleank, beiman tiatrist mhonntat.”

Sobhaghorantlo lok ekdom thotaklo. Voimkuttant, mansuge bhailim utram uloupak khor ani khoddok bondi asa mhunn hea novea soireak khobor nasli mhunn kolltalem. Ajir aslelea lokan ekuch motan novea soireak sobhaghorantlo bhair dovorpak hukum pas kelo.


“Asumdi. Novo soiro to. (tuzo konn lagta? Robin Vaz-an vicharlem) Voimkuttantle kaide noko astolo. Amchoch to” Aleixinho de Candolim lokak somzikayechea tallean sangtalo tednam novo soiro konn kai to polounk Fr. Freddy, pattim vovllo. Apnnank okmanachea khilleamni khillaitole mon’xak poloun sapuch ojeaplo ani mhonnlem?
“Tum? Hangasorui sottavpak ailo?”




Lino B. Dourado
www.goa-world.com

AITARACHEO KATKUTLEO: ‘Pai Tiatrist’ Kiteak Khuxeal Na?' (English Version)



<Right click -> Save as> to download star_tip_hat_md_wht.gif! AITARACHEO KATKUTLEO:

‘Pai Tiatrist’ Kiteak Khuxeal Na?'

[English version follows......]

Why “Pai Tiatrist” Feels Sad?  
http://groups.yahoo.com/group/gulf-goans/message/20216


In this world of sand and dust, the Salcette tiatrists, after overcoming a prolonged hindarance, have fulfilled their dream on July 20th. That’s why the Goan tiatrists who joyously enjoy the clean and clear atmosphere in Paradis will remember forever this great day. Yes, Goa’s Chief Minister Digamber Kamat has dedicated the newly opened ‘Ravindra Bhavan’ auditorium to the Salcette people and for the great memory of the tiatrist faternity The premiere hall inside this complex is named after the late Joao Agostinho Fernandes, fondly known and remembered as “Pai Tiatrist" (the Father of Tiatr).


By naming thus, the art of tiatr has once again been recognized as a great Goan heritage by Goa’s 'Aam Admi' (the common man’s) government.


The culmination of the gathering of the tiatrists (brothers and sisters) at the heavenly auditorium resounded the greatness of this news. They decorated it with colourful flowers and illuminated graciously with twinkling shining stars to usher in the earthly joy and merriment and resounded it in paradise! The main curtain had a picturesque landscape of green Goa and the birds chirping and flying and nesting among the trees amazed everyone as if they are watching a 3D cinema!


And that’s not all, it was a wonderful experience to note that there was abundant place unlike on earth where you are often disappointed to see a ‘house ful’ board at almost every tiatr presentation. As the number of people increased, so also the seating arrangements and the auditorium was expanding by itself! Facing every seat, there was a computer installed where one could ‘type’ out one’s wish to get tea, coffee, water, chilled soft drinks, eatables ‘boje-bottatvade’, chevris pao (bread n sausages) just flying in thin air to you!


The back benchers would be seen enjoying the madd-caju to glorious heights! The drinks did not get them into talkative mood unlike those who get bosteriously and loud as we get to see here in our auditoriums.


The clock displayed the time as 10 minutes to 4:00 p.m. To get everyone in the grove, famous musician Chris Perry and his musicians commenced an instrumental number based on his own composition ‘Sorg Tujea Dolleanim’ (the Heavens as you see it) and the crowd went berserk in the auditorium. After that, he continued with another song ‘Calangute’ and the resounding clapping and thunderous ovation brought tears like a water fountain!


Just hearing the notes of song brought in a recollection of sweet memories. The capacity audience were seen to conveyed their nostalgic feelings. The flow of tears suddenly dispersed into a kind of riverlet. Tasting a drop, its refreshing sweetness.....it certified that the earthly sweet memories were alive to the present day!


It was now exactly 4 p.m. With the sound of the music, the curtains opened. There was complete silence. On stage, the golden ‘dhumpaunim’ looked liked playing in the air and an unique aroma filled the auditorium. As if walking on the Milky Way, a man descended from the nearby stairs. This man was dark when he lived on earth. But now he attained a different look altogether. The audience was curious and they chit-chat with each other. “Whose he? Yes, I know him”.


He walked to the center stage and spoke “Awake, you Goans! I wish you all a very good evening…..” Yes, the crowd smiled in joy. And continued to laugh non-stop. In the midst of the thunderous claps, one could not even hear what he was speaking. On the earthly stage, just if one saw him on stage, he would create a rapturous laughing roit. And today, the same thing happened. Yes, he was Goa’s Charlie Chaplin Jacinto Vaz. His scheduled time elpased so quickly...... and now out comes Alfred Rose from a large GULAB (Rose) flower and walked on stage singing the Konkani birthday song "Zolmacho Dis Tuzo".


While the song continued, and out from the blue sky and white clouds, Fr. Freddy J. Da Costa seated on 54 Red roses landed amongst the audience. The audience welcomed him to a resounding ovation.


Saib Rocha escorted him to the chief guest seat where senior artistes C. Alvares, Cecilia Machado, Prem Kumar, Mary Vaz, Kamat de Asolna, Kid Boxer, Anthony Mendes, Minguel Rod, Ulhas Buyao, Conception-Nelson and other artistes were already seated.


As usual Bab Peter dressed immaculately with his signature wardrobe and walked on stage and said: “Friends, today we have killed two birds in one stone. First of all, today we celebrate our chief guest’s Fr. Freddy’s 54th birthday. On behalf of everyone here, I wish him all heavenly happiness (a thunderous clapping resounded).


Today in our Margao City in Salcette, as every year on his birthday, the Gulab awards function, which he himself established, is now in progress. And secondly, we have great news that Goa’s government has constructed the Ravindra Bhavan Auditorium, close to Fatorda Stadium-Margao and just a few minutes ago, Goa’s Chief Minister has inaugurated it. The inside hall is named ‘Pai Tiatrist’ Joaa Agostinho Fernandes.


In the midst of the thunderous applause of the audience, from the top section of the stage, the sky opened and to a deafening sound of the arrival of a flying horse chariot, 'Pai Tiatrist' descended. The audience gave him a standing ovation.


At this time, some unknown person uddenly appeared. He was a new guest. He was feeling uneasy.


Looking around the auditorium, he could not find a seat.


Ushering around all the Salcette people, Sanny de Quepem and taking control of all the Bardezkars, Rex de Bardez, recognized the new guy and quickly approached him. Christopher Leitao who was in the vicinity was signaled and miraculously a chair appeared but before he was requested to seat they all cautioned him:


“Your foolishness will not be tolerated here. Please this keep in mind strictly".


Anthony D’Sa (the villain from ‘Nirmonn’ film), Jet Speed Jepsis Hitler, Dod de Verna, A.M.B. Rose, Seby Coutinho, Aristides Dias, Souza Boy and other tiatrists while gazing their sight indifferently, Pai Tiatrist Joao Agostinho came at the center stage and said:


“Dear Beloved. In his happy paradise, I feel an additional joy today. Firstly, more than 100 years have elapsed since we started the tiatr on the Konkani stage and finally we have been rewarded for our work. Although we will not be able to eat that fruit of success, our tiatrists on earth will reap the benefits and thinking about this, my heart rejoices.


Today, two events are in progress simultaneously. The presentation of the Gulab Awards 2007 and the inauguration of the Ravindra Bhuvan auditorium. Naming a hall in my name has justified and enriched our Goan arts as an authentic tradition by the Goan Government, but while I give you this happy news, I have some bad news to you all, meaning………… (there should not be bad news with the good ones – Joffy Fernandes from Utorda spoke itteruptingly in between).


Yes, I know, but unfortunately I have to openly propogate about the things which our tiatrists do (if you do not mention, it would be better – Mohonna uttered). But without mentioning it, our differences will not vanish. (most importantly we have no unity amongst us, Dr. Rosario Rodrigues from Benaulim, responded). And that’s what I wish to state categorically that we have no unity amongst our tiatrists.


Both events of today, “Gulab Awards” and the inauguaration of “Ravindra Bhuvan” Auditorium, in my opinion, are a great encouragement for the tiatrist fraternity and a road to future success and prosperity. The lovers of tiatr and some tiatrist’s families, keeping aside their normal day-to-day life chores, should have attended at least one of the events, but regrettably as if they do not care about anything, some of our tiatrists are staging their acts in Panjim, Mapusa and Ponda. To all such tiatrists, what should I say ……And ‘Pai Tiatrist’ stopped his speech.


The reason, the unknown fellow who entered last, shouted at the top of his voice:


“These, these are called ‘ungrateful tiatrists".


The audience was stunned in disbelief.


In Paradise, courteous attitude was required to be adhered to strictly. Irresponsive and controversial statements were not to be tolerated. This was not known to this new chap.


In one strong voice, the audience categorically demanded that his chap is to be thrown out of the auditorium.


“Let it be, he is a new ‘guest’ amongst us" (is he a relative of yours? Robin Vaz questioned).


He must not be knowing the rules of Paradise.


“He is our very own", Alexinho de Candolim started to pacify the crowd.


At this junction, Fr. Freddy turned back, curiously, to see who this ‘fellow’ was.


Recognizing the character who was defaming his name and abusing him without anything to do with him, Fr. Freddy was surprised and said:


“You? You reached here also to trouble us?"




Lino B. Dourado
http://www.goa-world.com/

[ Translated by Gaspar Almeida, Moderator, Gulf-Goans e-Newsletter, http://www.goa-world.com/,  from the original KONKANI VERSION   ‘Pai Tiatrist’ Kiteak Khuxeal Na?' as posted at http://groups.yahoo.com/group/gulf-goans/message/20216 ]
Links:
http://www.goa-world.com/GOA/konkani/Frfreddy.htm
http://www.goa-world.com/goa/music

KONKANI KOVITA - LINO B. DOURADO
http://www.goa-world.com/goa/poems

Aitaracheo Katkutleo: Krikett, Ghorabeacho Suseg Ibaddta?
http://groups.yahoo.com/group/gulf-goans/message/17491

 Goa's Pride - http://www.goa-world.com
Gulf-Goans e-Newsletter (Since 1994) archived at
http://www.yahoogroups.com/group/gulf-goans/
Moderated by Gaspar Almeida & presented by Ulysses Menezes

AITARACHEO KATKUTLEO: ENOUGH IS ENOUGH

 


<Right click -> Save as> to download star_tip_hat_md_wht.gif!AITARACHEO KATKUTLEO:


ENOUGH IS ENOUGH


Kalchea sumanant, Bharotantlea Bihar prantan, ek dharun ghoddni ghoddli. Sipahi  Tola motdar-songhantlea tticher Rupam Pathak-an, Purnia vattharantlea BJP-che  MLA Raj Kishore Keshari-ak, soglleanchea dixtti mukhar suren ghayal korun,  aktak  jiv kaddlo. Ghelea tin vorsam pontim, lingisonbondi piddapidd (sexual
harassment), hal korop ani bhirant divn Rupam-ank sottavchi chal MLA Raj  Keshari-k asli . Dekhunuch, tinnem pulisek tokrar dil’li. Guneavkarachi koslich chovkoxi zaina ani sottavpachem chaluch aslelem pollevn, tticher Rupam-an, kaido aplea hatant ghetlo.


Tticher Rupam Pathak-a vixim, ami choddxem sangunk xekonant. Punn, amkam khatren  mell’lole khobre pormonnem, Rupam Pathak ek post-graduate ostori ani apnnalem ek kazgi iskol choloitali. Tin vorsam adim, tichea iskol ugttavnnechea dobajeak, MLA Raj Keshri-k amontronn dil'lem. Thoimsorlean, MLA Raj ani tticher Rupamanchi dhatt ixttagott.


Tumkam ugddas kortam. Dezembr 17ver, 2009 vorsa Moddganv Kharebandar, Filsu  alias Rani hea sodol sobhavache ostoren, apnnachea angar hat ghatlo mhunn, vaitt prosiddicho (notorious) ani sodankal guneanv adarpi Tadev Diniz-achea horddeant suri topun, akthak jivexim marlolo. Tadev ani Filsuchi dattayen ixttagott
choltali khori. Punn jedna, ostoreche khuxe add nhoi tea zagear hat laun  zoborddosten lingsonbond zhoddpachi daddlo monis khotpott korta tedna thodde khepek ostoreche mendvak tiddok choddun hotea (murder) zavpasarki ghozali uprastat. Ani oxem kitem kay tea vellar ghodil'lem.


Daddleachea nodrek ostoreo sodanch ek utholl (shallow) ani sokoilim (inferior) distat. Punn aicheo adhunik (modern) ostoreo hem mandun ghevnk fattim sortat.


Zaum tem voiziki, izner, IT, komputer, viman cholovpi, ani sabar her xrestan daddlea porim atancheo ostoreo vavurthat. Desache Prodhan, Raxtripodd, Rajkoronn samballtat zalear, chondran porian ostori pavloli asa. Tor ostorek, daddlea sarko upchar (treatment) ani unchlo zago kiteak mellona zait? Ostori, bhurgeank
zolman haddpachem ek yontr (machine) mhunn, ami daddle adim thavn hea somzonen chuklole asat kai?


MLA Raj Kesharik, Purnia vattharantlea Sipali Tola motdarsonghantlea lokan, segit char pavtti nivddun haddlolo ek fuddari asle. Lokache koxtt ani gorzo suttaveo korpa khatir tacho vavr poilo zavn aslo. Punn pott-dovdire fuddari lhanxe kama velean lonch (bribe) magtat. Sorkari sirvis zai tor, thoddea noxttea fuddareanchi kuddichi as bhagonvchi poddta. Zaitea ostoreank lip-choriam kuddichem bolidan korchem asta. Char pavtti vichun kaddlolea MLA Raj Keshri, tticher Rupamacho faido kaddtalo, te toren tannem ghelea kaim vorsam anink kitlea ostoreancho faido kaddlo nam zait? Tache vixim odik mahiti mellpak ami
Biharant vochun, MLA Raj Keshri-chi kortubanchi tagddi zokchi goroz nam.


Amcheach Goyant, tunvem-hanvem nivddun haddlole fuddari, ostori prannink koxe toren sottaytat tem, ami potrancher vachlam ani urlolem TV-ir pollelam. Hoi ki nam?


Biharchi Rupam Pathak-an ani Goychi Filsu alias Rani-n eksarke soglleanchea dixtti samkara hotea keleat. Angar khantto haddpi sarkelem itlem dharun khortub adarpak, tankam koxem boll ailem zait? Hachi zap mellpak, tankam porxim mellpachi amkam goroz asa?. Bail-monis osokt pranni aslelean, daddlo monis
ticho choddan chodd faido gheta. Punn jedna xime bhair vagnnunk pavta tedna mat ostori dharun zavpak daddloch zababdari thorta. Eka lhanxea kama khatir, jivitbhor gulamponnan ravpak thoddeank sonsona. Nitichea darar marlear osokt ostorek nit mellona. Ani oxem kitem kai Filsu ani Rupam-ache jivitan ghoddlam. Tech khatir, jiv ghevpa xivay dusro upay tankam suchlo nam.


Ghelea vorsa 2010 Setembrant, Filsu alias Rani-nk Moddganv-Kharebandeche Tadev Diniz-achea khunna babtin, favo te purave nasun tika suttka dili. Tadevak suren topun martana zaitea zannanim khas dolleamni pollelo. Punn kortint mat sot sangpak, konnuch toyar na zalo. Kiteak? Tadev oslea sodankal guneanv adarpeak oslich kheast favo mhunn, lokak dislem kai?


Ani Rupam-a vixim nikall koso lagtolo? Biharcho MLA Raj ek vhodd ani segit char pavtti nivddun haddlolo chalu BJP-cho sorkaracho ek vangddi. Rajkornnacho dobhav poddun Rupam-ank kheast favo zatoli? Vo favo te purave nasun, suttka melltoli?


Velluch sangtolo.





Lino B. Dourado
http://aitaracheokaskuleo.blogspot.com/
09 Jan 2011

AITARACHEO KATKUTLEO: D O W N L O A D I N G


 



AITARACHEO KATKUTLEO:

D O W N L O A D I N G 


Koslea tori ghorjecha kama khatir mhagelea eka lagxil'lea ixttak fone kel'lo. Khub vell fone vazlea uprant ixttache ghorkannin fone utthailo. Boro dis mhagun ani tigele bholaykechi khobor ghetoch, hanvem fone korchem kharan sanglem ani tinnem mhozo ixtt downloading korta mhunn sangun, fone bond kelo.


Internet-a velean downloading korta zalear fonar ulovpak taka kosli addkoll zata kai? Internet vo komputara velean dusrea komputerak downloading samballchem kam' vo ek rit apo-ap komputor korta. Oxem mu? Zalear? Haka kiteak komputoraxim bosun tokos kaddunk zai? Hanv chintunk poddlom. Donparcho vo ratcho, apnnalea kostanchem jevonn jevtana, konnachoi vo keddo-i vhodd mon'xacho fone ailear to fone ghena vo dusre bhaxen jevtana uloina. Hi ek tachea vhoddilanchi sonvoim adim thavn to pallun aila. Tori astona, mhozo fone ailear sogllem soddun, mhaka zap kelea sivay ravona vo jevtta mhunn sangun fone tori bond kortolo. Ixttache ghorkannichi zap aikun hanv ojapant poddlom. Itlem vhodd downloading, koslem kai? Hanvem tori taka vaitt dista tosli chuk bha adarloli nam mu? Ken'nanch tannem mhaka vo mhojea fonank nakarlolo nam. Offisan zaum tem ghorant kaman gul'l zal'lo astona, vellantlo vell kaddun to fonar yetloch. Punn aiz? Bejarlolea monan hanv mhakach vichar kortana, mhozo fon vazlo.

"Itlem vhodd downloading koslem re baba?", mhojea ixttacho fone aslolean hanvem soroll vichar kelo. Ani to hans-hanslo. Vhodd mottean hansunk laglo. Hansta, hansta. Hans, hansun taka uchki (hiccup) aileo. "Arre, itlem hans pasun, kedem mottem fokand zalem re papia?", tachem hanspachem bond zaina tem pollevn hanvem vicharlem.

"Poir tedus tum amgher ailolo ten'na, ek lhanxi gozal sangleli tachi yad asa tuka?",  hanspacha rongaruch astona, tannem mhaka vicharlem.


"Kosli gozal re ti?', mhoji yad komi poddlolean, hanvem taka vicharlem.


"Konna-i lagim uloitana ani khoincha zagear vo koxe toren uloita ti sodanch choturai dovorun eka sudorlolea prokarachi bhaxa kobul kortana, ho somaz tujea ulovpachi soglli tora apnnaita vo dusre bhaxen tujea koddlen xikta."

"Mhonnchem? Hanvem tuka novem kitem xikoylam?"


"Vhoddlemxem kai nam ani tenvuim zalear mhaka nhi, punn mhoje ghorkannink. Atam ti tuje
istylin ulounk xiklea."


Orxim chodduch zalear mhojea ulovpachi tora zaitea zannank avoddta vo na avoddta tea vixim hanvem dusrea koddchanuch aikunk xoktam. Punn, konnuim mhaka chukonn vatter vo bazaran vo shopping kortana doddlo tor, tanchi bholaykechi khobor ghetana mhojea fuddeant ubo/ubem asloleak, tumchi bholayki kosi cholta?, oxem vichartam. Ani nhoi tum koso/koxem asa ho vichar hanv korina vo toxem vicharop chukichem mhunn somzotam. Fonacher konnui mhoji khobor ghetana kes as re (koso asa) kit kot re (kitem korta) osle proxn kelear, mhageli tokli samkinch sonsonlayta. Hanv addvo vo udaro vo ubo­-boslolo asa hi barkai vo kurusidad fone kortoleak kiteak zai? Kitem korta vo nam korta, fone kortoleak kiteak poddlam? Amchea dispottim jivitan zaito bodol zait veta. Punn, mhaka ek vichitr dista tem, ajun thoddo lok ulovpachi torika kosi apnnaunk zai tem somzona vo tankam tem somzun ghevchem unnem poddta. Mhagelea ixttache ghorkarnnicher koxe toren mhojea ulovpacho probhav zala tem zanna zavnk, hanvem saddeaponnan vicharlem.


"Hanvem ticher itlo chomatkar kelo? Ani koso?"


"Poir tedus, tum amgher ailolo astona tuka soimbachi goroz zali. Mutunk zata mhunn sangpak, tuka loz disli. Tea vellar tunvem onkari yetat mhunn sangun toilitin bhitor sorlo"


"Hoi. Ami piyetat titlench onkpachem kam' amgelo korta nhi?"

"Tuji ulovpacho prokar (manners) tika avoddlo. Thoddea vella adim tunvem fone kel'lo ten'na hanv, toilitint boslolom......"

"Ok, ok. Somzolom, somzolom!!! Downloading kortalo. Oxem mu?"


 

Lino B. Dourado
www.goa-world.com