Tuesday, May 10, 2011

AITARACHEO KATKUTLEO: AXA DIUM NAYE

 
AITARACHEO KATKUTLEO: 
                     AXA DIUM NAYE 



Lapitt mhunn kitem kortolo?. Pavsan tor sarkench netan dhorlam. Ghos-ghoxo khorit zhoddot ravla. Suman sompun ghelem. Sukallo hova (dry weather) Gõychea mollbacher disloch na. Atth dis suriyan Gõyche dotorer apnnalim kirnam fankarlelinch nant. Disacho pavs, ratcho pavs. Pavs, pavs pavs…




"Don dis zale tum kompuittorak veng marun boslolo polletam hanv. Soperan soup ghalolo to thondd zait veta. Itlem sogott internet-ar kam’ koslem?’




"Mhagelim kama hea pavsan addaileant nhi ge? Vell koso sarum? Tum asa ti kuzin gheun boslea. Mhonntlem, yahoo chat-ar boslear borem."


"Punn soglo vell chat-ar? Itlo khas ixtt konn gavlo tor tuka?"




"Chat sonspotam-sonspotam ek Gõykarn tornatti cholli online-ir gavli. Tinnem mhoji pirai vicharli ani hanvem sanglem 26 vorsam."


"Kitem? 53 vorsancho zodd’dean 26 vorsam sangun koslo tir marlo tor?"


"Age mhoje baile, zori tor mhoji kori idad tika sangleli zalear, tuka dista ghele don dis ti mhoje thaim chat korteli asli mhu? Tichi sukha-dukachea khobramni mhojem fottkirem tel votoun odik tika fulo’it ravlom. Ani ti apnnalea kallzantlem vonkit ravli?"


"Ho koslo khell? Ani ti tuka sodunk aili zalear?"


"Koxi ietli? Hanvem mhozo ganv nhoi mhunn mhojem khorem nanv dilelem na. Tinnem apleak mellunk mhaka amontron dilem ani hanvem bexttench Moddganvchea jardinant mellta mhonnlem….", to anink kitem tori fuddem sangunk vetalo teddnach darachi bell vazli. Ani ugtea aslelea darantlean xezarchem Clementina bhitor sorlem. Sogttech khuxeal distalem.




"Bai Clement, az tum okosmat ghora?" Donparchea vellar poilech pavttti offisantlem ghora ailelem polloun Lapittache bailen vicharlem.


"Aunty, tum sodanch mhonntali nhi ge? Ek boro bhurgo polloun kazar za. Ani az hanv, taka (vach nhovreak) pollounchi asam. To mhaka mellcho asa. Avoy-bapaicho ektoch put khuim to. Benkin kam’ korta. Tea bhair tacho lhanso import-export dhondo cholta."


"Novea bhurgeachi vollok khuim zali go bai."

"Don dis zale. Hanv yahoo chat-sonspotana mhaka ek Raymond nanvacho 26 vorsancho
tonatto mell’lo ani tannem az mhaka…………….."



"Moddganvchea jardinant mellta mhonn sanglam astelem." Tachem sompche adim
Lapittache bailen mhonnlem
"Age! Tuka koxem koll’lem?" Clementinan ojapun vicharlem


"Onkolachi ani mhoji poilich bhett Moddganvchea jardinan zaleli tacho ugddas ailo mhaka", Lapittak polloit tinnem mhonnlem ani fuddem uloili, "thoddeank aslelem naka punn sandlelem zai. Hi ghost tuji zali bai."


"Aunty, tum oxem kiteak mhonnta-i?

"Tujea morean unchlem xikop ani bori nokri kortele novreank haddun tuje avoy-bapain dovorlele punn tunvem te osle ani tosle vo tancheo ‘kedio’ kaddun noikarleat. Ani yahoo chat-ar sampoddleleak tum lagim korta to, konnank khobor to kitlo zodd’do poi to." Lapittak poiloit tinnem mhonnlem. fuddlem pavll uklim na. Ani tech khatir hanv tujexim aileam. Poilech khepek
mhaka yahoo chat-ar mhojea vicharank dhados zapo mell’leat ani mhaka zai aslolo
novro vo fuddaracho ghorkar melltolo."

"Bai, ek sangum……….."


"Sang aunty. Tujem utor hanvem keddnach sokoll dovorlelem na."


"Hem! Kitem tem? Ham! Internet yahoo-bahoo chat mhonntat tem zaitea zannank trasant ghalta mhunn hanvem potrancher vachlam. Ani toslem tujea sovem ghoddo na zaunk uncle ani hanv magttat." Tiddkechi nodor Lapittacher ghalit tinnem mhonnlem

"Mhaka puro visvas asa mhojea yahoo chat-a velea ixttacho. To mhaka mellunk ietoloch. Tumcho axirvadd gheun hanv vetam" ani sogllo bhorvonso dovorun tem bhair sorlem.


Lapittachea pottant bara vazlim. Atam tannem bailechi CD aikochi asli. Ani fuddlea tuffanank fuddo korcheak tannem mottoch kajucho peg glasant ottlo. To ghollea sokoll denvoilo ani ietelea moddak fuddo korit ravlo. Punn tinnem zap kaddli na. Monneaponnan ti aplem kam’ kuznant kori. Lapitt ghuspolo. Vag koxi angar ievpi bail az mendreachea rupan? Hem taka vichitruch koxem laglem. Ti khorench ragar asa vo na ti pollounk tannem mhonnlem.


"Clementina nodre mukhar tunvem mhaka lojen ghalunk na. Fattle don dis yahoo chat-ar tacheo moskoreo korpi hanvunch aslom oxem sangonastana dovorlem.


Kiteak?"


"Kitem sangchem aslem? Mhojem moddem?" Tinnem damun dovorleli tiddok sodoll keli. "Tuka ani mhaka vhodda visvasan ani respetan vengoita tem. Tuji lapittponnachi kornni tache samkara haddun tagelo visvas amche velo thoddcho aslo? Sodanch tem tuka, aploch zal’lea vorim polleta ani tunvem dil’leo bori buddi (advises) apnnaita. Adle zanttele pavsachea disamni bhonkanvanchea umbrear bosun ghora samkara rostean vetelea lokak polletale. Vollkicho dislo zalear zapoitale. Thodde pavtti ganvant konn boro na vo konnagher kitem xizta tem
bolkavant bosonuch purai ganvchi khobor gheun aplo rikamo vell sartale…….."


"Kiteak, atanche zanttele bolkanv soddun kompuittorar bosun suklolea rogt-xirank glucose divchelem kama kortat. Are, tunvem tea porak naka zalelem sangun, axa dilea. Ani tich axa gillun tem Moddganv ghelam. Zoxem hanv aikotam internet chat mhonntat tem khubuch lokak trasant ghalta mhunn. Ani az khoreanich kollun ailem mhaka."


"Age , mhaka khoim khobor wrong number-ar mhojem chat aslem mhunn?"


Kompuittor mhonntat tem saddon eka borea kamank upeog korchelem. Ani tacho be-upeg (misused) kelo zalear monis trasant poddta mhunn az hanvem khas mhojea ghorkara koddlean xiklim. Mon’xan, ji vost apli nhoi te vostuchi axa korum naye.

 
Ani toxench peleak axa dium naye. He nem’ amchea tthovancher (principles) add vetat. Tuje bhaxen anink kitle monis……….Hem kitem korta re tum? Key board-ar type kortelea porim mhoje kule chidditta " Tika boddboddchi ogi korpak hoch ek sompo upai aslelean, ti uloit astana, Lapitt tiche kule possetalo.


"Bede-bede-bede korit ‘kansar’ zalea poros, donparchem jevonn zatoch chat-ar ieunk free asteli kai mhunn signal ditalom."



"Uzo lai tujea chat-ak", ani tinnem kuznantlem dar rostin bond kelem. 






 
Lino B. Dourado
libado23s53@yahoo.com
www.goa-world.com/goa/poems/

Aug 31, 2008


Konknnintlo borovpi ani kherit toren dor Aitarak internetacher 'Linocheo Aitaracheo Katkutleo' hea nanvan aplim borovpam korpi Xri Lino B. Dourado-chea 'Aitaracheo Katkutleo' nanvachem pustok uzvadda ievpachi soglli toyari zalea. Ho pustok-ugtavnnecho dobazo Utorda ganvchea Lourdes iskolachea vosreant, Setembrache 8ver, 2008 sanjechim 7.30 vaztam zatolo. Hea dobajeak Konknni kothakar ani Sahit'ya Akademicho Puroskar man'kari Xri. Damodar Mauzo mukhel soiro astolo ani tacheach hatantlean pustokachi ugtavnni zatoli. Dobajeak manacho soiro mhunn Dalgado Konknni Akademicho (DKA) Odheokx Xri Premanand Lotlikar hajir astolo. Zalear, Konknni borovpi Xri Jose Salvador Fernandes hea pustokacher aplem ulovp kortolo. Pustok ugtavnne-cho dobazo United Club of Utorda-Majorda ghoddun haddta, ani to sogllea Konknni mogiank ugto asa.

- Gaspar Almeida
http://www.goa-world.com/

Aitaracheo Katkutleo: Lok, Gozali Kiteak Uloitat?

http://www.goa-world.com/
<Right click -> Save as> to download star_tip_hat_md_wht.gif!Aitaracheo Katkutleo:




             Lok, Gozali Kiteak Uloitat?


Modlo vell (interval) aslo. Iskolachea kenntinaxim pavtoch mhaka gomlem mhoje 2 rupia compass box-an visron urle mhonn. Klasint bhitor sorlear, roddkulem tondd korun mhoji avddichi ixttinn Luiza, bankar boson aplo uzvo dollo ghonstitali. Klasint anik dusrim vorgmitr (classmate) naslolim. Tichi dukhavoll somzuchem oxem mhaka dislolean hanvem vicharlem tednam, tinnem sanglem.


“Mhojea dolleant kisor (speck) asa tem sokall savn mhaka tras dita. Upkar korun dolleant aslolem kisor kaddpak, tuzo adhar korchi?”


Khoinchea vellar mhonn hanvem tika vicharlem? Anik thoddo vell tichexim pidder kelear kenntinantle gorom-gorom botat-panv mhaka mellchenant asle mhonn, hem hanv zannam aslom. Tea disa ghora kodden kofi borobor khavpak choppatti nhoi mhonn tandlanchi bakri mellunk nant. Upaxi pottar hanv iskolak ailolom. Mhoji avoy xezarche Filomena antiche konna tori mornnachea Misak hajir zaunk sokall fuddench Bettpateche igorjent ghel’li. Dekhunuch tinnem iskolachea kenntinant, modlea vellar kitem tori khanvchea khatir mhaka 2 rupia dil’le.


Orxim 17 chedde ani 18 cheddvam vidhearti asun vorg aslolo amcho. Ami amkanch, klasint aslolea cheddvank vattun ghatlolim. Mhonnche; Agnelo-n Rita-cheo oddchoneo pollouncheo zalear; Carlosan, Irachem voir-sokoll zatoleacho husko asunk zai aslo. Ani oxem toren amchem ixtt-ixttinnichem natem ekdomuch ghott aslolem. Punn Luizacho ankddo cheddvam modim subeij aslolean tem eksurem urtalem. Tichi vrut’ti (attitude) veglech torechi asli. Ticheo moskoreo kelear tika sonso naslem ani tiddketali. Konnam thaim odhik uloinasli. Dekhunuch, mhojea xivai vorgantle dusre chedde tika lagim kori nasle khore, punn her kamanim amkam sodanch Luizacho sohokar melltaloch. Hich tigeli khaxalai asli. Ani mhaka ti kiteak posond lagtali tem viskovttun sangunk, az meren hanv mhakach gospolun urtam.


Amchea dolleant illoso mhell vo anik dusrem kitem-i bhorlear kosli usavoll zata ti ami zanant. Konnem tori funk marchi vo udok marun dolleant poddlolo mhell beg-begim kaddunxem dista. Dusreanche dolleantlem kisor kaddtolo zalear, kaddtoleache dolle poile nigutt asunk zai. Mon’xan, apleachea dolleant patti (log) astanam dusreachea dolleantlem kisor kaddchem nhoi mhonn, oxi kitem tori kisor-pattichi khobor Kristi Povitr Pustokan (Luke:6, 41) amkam vachunk mellta. Luizachea dolleant aslolem kisor ani Povitr Pustokar asloli gozalik sor korunk zai nasli. Hangasor, dukhin kostovtoleachi kanni mhojea mhorean poddloli ani hanvem tika adhar korunkuch zai aslo. Zori mhojea pottak bhuk lagloli tori astanam ghorjevottank ani duentink poilem panvchem mhonn amchea vodhilanim amkam xikoilolem asa.


Ghostun-ghostun thamddo zal’lea tichea dolleank polloun mhojea dolleant dukham ailim. Mhozo dhavo hat tichea bhuzak dorun ani uzvea hatachea bottanim dolleachi paklli ugteo kotanam tinnem apnale hat mhojea buzancher dovorle. Tiche dolleant polloit astanam tigele kallzache lubddup (heartbeats) vaddle. Ani hanv dolle topaspak odikuch tigelea dollea lagsor pavlolom astanam klasintlea bhair varandantlean pasar zatoli tticher Libian-an amkam pollelim ani klasint bhitor sorun vhoddlean aroddli.

“What is going on here? Why are you holding each other? What do you think? This is the place to express your love. Wait! I will complain to headmaster”

“No teacher no. Please! I am helping her” Hanvem mhollem


“Helping? What types of help?


Padd poddlolea ‘kisor’-ak Inglez bhaxen kitem mhonntat tem, tea vellar mhaka yad zainam zali. Eka borea Samaritana bhaxen hanv Luizak adar kortalom. Punn amchi, koslich malis nastanam eka-mekak chitkon bospachi doxa (situation) pollelear somzutoleak kitem somzuchem tench kollnam aslolean tticherigelem toklechem pintt challvololem. Ani hanv tticherichea tonddak polloit Luizachea dolleant funk vo varo marunk zai mhonn mhojea gal folloile tednam tticherik kiteak rag ailo to hanv sangunk nokom. Hanvem mhoje gal poskotea porim motte kelole polloun tinnem mottean mhojea tokhler kutt’ti marli borobor fuuuu korun mhojea tonddantlo varo just Luizachea dolleant boson tika tras ditolem ‘kisor’ bhair sorlem ani sontosan Luizan mhonnlem.


“Thank you Lino. Now I am feeling alright” ani tinnem aplea dolleant poddlolea kisorachi gozal tticherik viskavun sangli. Punn mhoje toklecher kutt marloli ti mat tticherin apli chuk mhonn svikar keli nam. Tticher, Luiza ani mhoje modim choltolo open serial, bhair ravun kaim dusrim vidhearti polletalim. Thoddea vellan kitem tori khavn pottantle chalvollole bhukeche undrank thonddayer ghalunk zai mhonn hanv kenntinant gelom. Kenntinancho dhoni Santan, mhaka polloun hansunk laglo. Hanvem sanglolea proman botat-panv ani cha toyar korun mhojea mhorean dovortanam, tannem mhaka moskoreamni mhollem.


“Klasint, lakdda kuddke sonspotalo mhonn aikolam”


Tticherin mhoje tokhler marlole kuttichi dukh taji asli, ani te dukhicher mangasanvanchea utranim kenntinacho dhoni odik thomble martalo. Chodd vell zaunk nam. Ghoddie 3 vo 4 minutanchi forok. Santanachea kannar poddloli gozal rokhddich ujea agtea porim akh’khea iskolak bhogbhogunk lagli. Ani Luizak nove nanvacho batizad dilo, ‘kisor’ Tichean opman sonsunk zai nasle. Punn aplem dukh ti konnank ugti kori nasli. Oslea vellar tika hanv odik lagim zaunk kori punn tinnem mhaka poisailolo, ani hachem kharann tich bori zanam asli.


Lok gozali (gossips) kiteak uloitat? Aplo rikamo vell kosoi toren sorunk zai mhonn lok khobranchea manddar bostat. Gorje bhair lokacheo gozali ani nanv piddear korop hem amchea dhei (principles) bhailem asunk zai. Konnank tori sokoll ghalpacho ho mukhi hetu monan dovorun thodde lok khobrank survat ditat ani tacho porinnam inosent mon’xachea sobhavacher poddun taka/tika vaittak poddtolem hem mat lokxan ghenastanm apli jib uklit thambonastanam boddboddaitat. Khobranim marloleo fotaxeo teo uprant khoim vochun xirkom. Khobro kortoleank tem mat poddun vochunk nam.


Ani tea vorsa ami sogott 9vi klas pas zal’lim. Abril-May sutti khobar zaun Junhache 7ver, 10vea vorgan bhitor sortanam amchem modim mat Luiza dislem nam. Oi! Koslench sot naslolea khobranim tichem nanvar dhag diun nanv piddear kel’lem. Porot amchea iskolantlea bhurgeank fuddo korun tika zomlem nam. Uprant mhaka kollun ailem tem onath mhonn. (ticho avoy-bapui tem lhan astanam somplolim ani vhoddlo bhav tika polletalo). Odhikuch mhaka dukhlem. Ani mhojim dukhi bhavnnam kolit korunk, Luiza sarkeli ixttinn anink mhaka mellunk nam……….




Lino B. Dourado
(Utorda, Goa/Kuwait)
www.goa-world.com

Jan 24 2009

AITARACHEO KATKUTLEO: ‘Pai Tiatrist’ Kiteak Khuxeal Na?'



<Right click -> Save as> to download star_tip_hat_md_wht.gif! 
Aitaracheo Katkutleo:


                ‘Pai Tiatrist’ Kiteak Khuxeal Na?'



Dhul-mattichea sonvsarant, sabar oddchonenk fuddo korun jiyetele Saxttichea tiatrist bhav-bhoinnanchi ek itsa asli ti, chalu vorsache Julayche 20ver puri zali. Dekhunuch sorginchea voimkuttan nitoll hovaman (climate) ani anondan jiyetlele Gõyche tiatristamni, hi tarik omor ugddasachi korunk yevjilem. Oi! Gõychea Mukhel Montri Shri Digambar Kamat-an. Moddganvche xarant novench bandlelem ‘Ravindra Bhavan’ sobhaghor (auditorium) Saxttikarank bhettoilem ani odik korun tiatrist somudayentlea lokak. Bhitorlea vosreak “Pai Tiatrist” sorgest Joao Agostinho Fernandes, hanchem nanv diun tiatr kola ek mozbut Gõychi sonskruttai mhunn Gõychea Aam Adhmi sorkaran pattoun dilem.


Sonvsarant choltolo anond voimkuttan (paradise) zagounk sorgest tiatrist bhav-bhoinnam Julayche 20ver ekthaim yeun sorginchem sobhaghor vivid torechea fullamni nettoilelem ani rong-machi zhigzhigte noketranchea uzvaddan surngaileli. Mukhel pordd’do, Gõyche pachvi rongachea zhaddamni chirtrailolo ani varear uddtelim suknnim eka 3D filma porim tea zhaddancher bostat kai diso. Ani ek ojeap (wonder) mhonnlear sonvsarant tiatr ‘house full’ zalear lokak niraxi zaun ghora vechem poddta, punn voimkuttan toxem ghoddo naslem. Jitlo lok sobhaghorant bhitor sortalo titlech pavtti boska vo koddeli asun sobhaghor lamb ani rund zait vetalem. Koddelincher ek lhanso kompuittor bosoilolo aslo. Thoimsor, zai tem ‘type’ kelear vareavelean chau, kofi, udok, thondd godd piyepam, khavpak boje-bottatvade, chevris-pao boslelea zagear yeun melltalem. Fattlean bosun aslele madd-caju hansun ani moujen xekoitale. Tancho soro koslich zap kaddinaslo. Punn sonvsarant piyeteleancho soro mat tiatrachea hollant zanktta.


Goddealicher, sanjechim 4 horam vazpak 10 minutam aslim. Sobhaghorant aslelea lokak umedir dovorpak, famad songitkar Chris Perry ani tache sangati muzgamni, tannem ghoddlelem “Sorg Tujea Dolleamni” hea kantarachea surar ‘instrumental’ songit vazlea borabor lokacheo bobo-hueli-talleanchea avazan voimkuttantlem sobhaghor hal’lem. Tem somplea uprant ‘Calangute’ ho sur vazovpak suru kelo. Bobo-heuli-hatanchea talliam bodla lokachea dolleamni ghoxghosea pavsachea udka porim dukham vhanvunk laglim. ‘Calangute’ ho sur lokachea kanar bostamna, sonvsarantleo adli godd-godd yiadi dolleam somor yeunk lagleo. Sobha ghorantlo lok dolleamni dukham bhorun eka-mekak buzvonn ditalo. Lokanchim dukham zomnir poddun thoim ek auchit vhall vo drainage ugti zaun sogllim dukham tea vhalleleant vhanvun vetalim. Vhanvtelim dukham bott laun jiber lailear tim dukham amott nhoi punn godd-godd lagtalim. Mhonntoch, sonvsarantleo godd-godd yadi ajun jiveo asat mhunn sidh zatalem.


Sanjechim justuch 4 horam vazlelim. Muzgachea kumpasar mhukel porddo ugtailo. Sobhaghorant aslolo lok gup-chup zalo. Machier, bhangaranchim dhumpaumni varear halltalim ani tatuntlean agtteacho dhunvor bhair sorun sobhaghor bhouch pormollit pormollan bhorlelem. Dudgonge (Milky Way) voir-sokoll vochpachea panvddeancher ek dadlo monis voir sakun sokoll dhenvun yetalo. Sonvsarant astamna tache kuddicho rong kallo aslo. Punn, voimkuttant tachem rup gore loka porim disunk laglem. Sobhaghorant aslolo lok kuchu-kuchu korun khobro korunk laglo. “Konn kai? Vollkichoch dista” Machechi moddli svat ghevn fokot tannem mhonnlelem “Utth Gõykara!! Tumkam bori sanj anvddetam…….” Ghe!!!! Lokachea mukhamollar hurbecho hanso ful’lo. Thambo nastana lok hansot ravlo. Tallianchea avazar to kitem uloita tem somzunk porian yenaslem. Sonvsarantle machier to ubo ravlearuch lok taka rokhdoch hasunk lagtalo. Ani az voimkuttantui, toxench ghoddlem. Oi! To zaun aslo


Gõycho Charlie Chaplin Jacinto Vaz. Taka vell dilolo to somplo ani ‘Zolmacho Dis Tuzo’ hem git gayit Alfredo Rose machier aslelea eka tambdea gulabantlo bhair sorlo.


Kantar chalu astamna, rong machievelea uzvea vatten nille rongchem mollbar dhovim kumpam ubzovlim ani tatuntlean 54 tambddea gulabi fulamcher bosun Fr. Freddy J Da Costa sobhaghorant vhodda dobhajean dhenvlo. Lokamni tallianchea avazar taka yevkar dilo. Ani adinch fuddem jextt (senior) tiatrist C. Alvares, Cecilia Machado, Prem Kumar, Mary Vaz, Kamat de Asolna, Kid Boxer, Anthony Mendes, Minguel Rod, Ulhas Buyao, Conception-Nelson ani her sabar tiatrist bosun aslelea zagear, Saib Rocha-n taka haddun mukhel pavnneachea koddelir bosoilo. Bab Peter sodam porim tiatran nhespachea stylin machier ailo ani mhonnlem.


“Mogacheano, az ami eke borabor don sunknni martat. Poile svater, aichea disa manache soire manest Fr. Freddy-cho 54vo zolm dis. Tumchea nanvan taka purai voimkuttantli khuxealay anvddetam. (lokacheo tallio) Az Saxttichea Moddganv xarant vorsachea vorsa tachea zolm disa, tannem sthaplolo ani rompil’lo Gulab nemalleacho puroskar vanttpacho dobhajo chalu asa. Ani dusri anondachi gozal mhonnlear, Gõychea sorkaran Moddganv-Fattorda futboll khella moidanna lagsor Ravindra Bhavan Sobhaghor bandlam ani nigtench Gõychea Mukhel Montreachea hatantlean ugttavnni zalea. Bhitorlea hollak amche ‘Pai Tiatrist’ Joao Agostinho Fernandes’ hanchem nanv dilam”


Lokancheo bobo-hueli ani talleanchea avazar machivelea voilea bhagantlem mollob ugtem zalem ani kana bospa sarkeli turturi vazoun ‘Pai Tiatrist’ bog’gi-cher (sorginchea ghoddeam gaddiecher) bosoun taka machier haddun dhenvoilo. Lokan, ubem ravun (standing ovation) un-unit oporbayechea yevkaran taka ghetlo. Itlea mhonnosor konn eklo sobhaghorant okosmat pavun sorlo. To novo soiro distalo. To soglloch kachabull zal’lo. Akh’kea sobhaghorant nodor bhonvdaili punn khoisoruch rikami svatt taka disli na. Saxttichea lokachi vevostha korpi Sanny de Quepem ani Bardezkarancho poramus korpi Rex de Bardez bhitor solelea novea soireak vollkilo ani veg-vegim tache sorxim gele. Laginch aslelea Christopher Leitao-ank nixani keli ani chomotkar zal’lea porim thoim ek koddel aili ani novea soireak te koddelir bosoichea adim tannim taka hea sobdamni xiddkailo.


“Sonvsarantli pisai hangasor cholomna. Upkar korun dhean (sintid) dorchem.”


Anthony D’Sa (Nirmonn filmantlo khalnayak (villain)), Jet Speed Jepsis Hitler, Dod de Verna, A. M. B. Rose, Seby Coutinho, Aristides Dias, Souza Boy ani her dusre tiatrist novea soireak vichitr nodren polloit astamna ‘Pai Tiatrist’ Joao Agostinho moddekat machier yevn mhonnlem.


“Oporbayeachano. Hea sontosachea voimkuttan az mhaka kherit torecho dupett sontos mellta. Poilea svater, xembor odik vorsam tiatr mollar Konknni machier suru kel’lea amchea vavrak xevottak inam’ mell’lo. Zori tem foll khavunk amkam mellchena punn amche sonvsarantle tiatrist bhav-bhoinnank lab melltolo hem chintun mhojem mon dadhoslam. Aichea disa don soromb boraboruch chalu asat. Gulab Puroskar 2007 vanttpacho dobhajo ani Ravindra Bhavan Sobhaghorachi Ugttavnni. Hea Sobhaghorak mhojem nanv divn amchi kola Goykaranchi ek niz sonskruttai mhunn Gõychea sorkaran kobul keli ho anond bhogtamna dusri dukhi gozal sangpachi mhollear………(sukhachea vellar dukhacho sondex asunk favo na Utodd’decho Joffy Fernandes modench uloilo) Oi! Hanv zannam. Punn durdovean thodde bhov amche tiatristancheo kornneo ugteaponnim sangcheo poddtat (sangomna zalear chodd borem zatelem. Mohona-n mhonnlem) Punn, sanglea viret amchea modim veglozar asa to nopoit zavnchona.


(chodd motthvachem mhonnlear amchea modim ekvott na. Banavlleche Dr. Rosario Rodrigues-an zap ghali)

Ani to ekvott tiatristam modim na mhunn hanv sangunk sodtam. Aicheo donui khariavolli ‘Gulab Puroskar’ ani ‘Ravindra Bhavan’ sobhaghorachi ugttavni mhojea motan tiatrist somudayek ek vhodd ut’tejon ani ies mellpa sarkele marg. Kolecho mog asleleamni ani ticher thodde ghorabe jiyeteleamni aplim khasgi kama pois dovorun khoinchea eka tori khariavollik ajir zaunk zai aslem, punn vhoddlem durdov mhonnlear thodde amche tiatrist bhav-bhoinnam hatar-pottar kainch poddunk naslele bhaxen hech vellar Ponnje, Mapusa ani Fonddechea hollamni tiatr nhestat vo nachtat. Hea tiatristank hanvem kitem mhonnchem…….” Ani ‘Pai Tiatrist’ fuddem ulovncho bond poddlo. Kiteak, sobhaghorant bhitor sorlolo novo soiro mottean aroddlo.

“Osleank, beiman tiatrist mhonntat.”

Sobhaghorantlo lok ekdom thotaklo. Voimkuttant, mansuge bhailim utram uloupak khor ani khoddok bondi asa mhunn hea novea soireak khobor nasli mhunn kolltalem. Ajir aslelea lokan ekuch motan novea soireak sobhaghorantlo bhair dovorpak hukum pas kelo.


“Asumdi. Novo soiro to. (tuzo konn lagta? Robin Vaz-an vicharlem) Voimkuttantle kaide noko astolo. Amchoch to” Aleixinho de Candolim lokak somzikayechea tallean sangtalo tednam novo soiro konn kai to polounk Fr. Freddy, pattim vovllo. Apnnank okmanachea khilleamni khillaitole mon’xak poloun sapuch ojeaplo ani mhonnlem?
“Tum? Hangasorui sottavpak ailo?”




Lino B. Dourado
www.goa-world.com

AITARACHEO KATKUTLEO: ‘Pai Tiatrist’ Kiteak Khuxeal Na?' (English Version)



<Right click -> Save as> to download star_tip_hat_md_wht.gif! AITARACHEO KATKUTLEO:

‘Pai Tiatrist’ Kiteak Khuxeal Na?'

[English version follows......]

Why “Pai Tiatrist” Feels Sad?  
http://groups.yahoo.com/group/gulf-goans/message/20216


In this world of sand and dust, the Salcette tiatrists, after overcoming a prolonged hindarance, have fulfilled their dream on July 20th. That’s why the Goan tiatrists who joyously enjoy the clean and clear atmosphere in Paradis will remember forever this great day. Yes, Goa’s Chief Minister Digamber Kamat has dedicated the newly opened ‘Ravindra Bhavan’ auditorium to the Salcette people and for the great memory of the tiatrist faternity The premiere hall inside this complex is named after the late Joao Agostinho Fernandes, fondly known and remembered as “Pai Tiatrist" (the Father of Tiatr).


By naming thus, the art of tiatr has once again been recognized as a great Goan heritage by Goa’s 'Aam Admi' (the common man’s) government.


The culmination of the gathering of the tiatrists (brothers and sisters) at the heavenly auditorium resounded the greatness of this news. They decorated it with colourful flowers and illuminated graciously with twinkling shining stars to usher in the earthly joy and merriment and resounded it in paradise! The main curtain had a picturesque landscape of green Goa and the birds chirping and flying and nesting among the trees amazed everyone as if they are watching a 3D cinema!


And that’s not all, it was a wonderful experience to note that there was abundant place unlike on earth where you are often disappointed to see a ‘house ful’ board at almost every tiatr presentation. As the number of people increased, so also the seating arrangements and the auditorium was expanding by itself! Facing every seat, there was a computer installed where one could ‘type’ out one’s wish to get tea, coffee, water, chilled soft drinks, eatables ‘boje-bottatvade’, chevris pao (bread n sausages) just flying in thin air to you!


The back benchers would be seen enjoying the madd-caju to glorious heights! The drinks did not get them into talkative mood unlike those who get bosteriously and loud as we get to see here in our auditoriums.


The clock displayed the time as 10 minutes to 4:00 p.m. To get everyone in the grove, famous musician Chris Perry and his musicians commenced an instrumental number based on his own composition ‘Sorg Tujea Dolleanim’ (the Heavens as you see it) and the crowd went berserk in the auditorium. After that, he continued with another song ‘Calangute’ and the resounding clapping and thunderous ovation brought tears like a water fountain!


Just hearing the notes of song brought in a recollection of sweet memories. The capacity audience were seen to conveyed their nostalgic feelings. The flow of tears suddenly dispersed into a kind of riverlet. Tasting a drop, its refreshing sweetness.....it certified that the earthly sweet memories were alive to the present day!


It was now exactly 4 p.m. With the sound of the music, the curtains opened. There was complete silence. On stage, the golden ‘dhumpaunim’ looked liked playing in the air and an unique aroma filled the auditorium. As if walking on the Milky Way, a man descended from the nearby stairs. This man was dark when he lived on earth. But now he attained a different look altogether. The audience was curious and they chit-chat with each other. “Whose he? Yes, I know him”.


He walked to the center stage and spoke “Awake, you Goans! I wish you all a very good evening…..” Yes, the crowd smiled in joy. And continued to laugh non-stop. In the midst of the thunderous claps, one could not even hear what he was speaking. On the earthly stage, just if one saw him on stage, he would create a rapturous laughing roit. And today, the same thing happened. Yes, he was Goa’s Charlie Chaplin Jacinto Vaz. His scheduled time elpased so quickly...... and now out comes Alfred Rose from a large GULAB (Rose) flower and walked on stage singing the Konkani birthday song "Zolmacho Dis Tuzo".


While the song continued, and out from the blue sky and white clouds, Fr. Freddy J. Da Costa seated on 54 Red roses landed amongst the audience. The audience welcomed him to a resounding ovation.


Saib Rocha escorted him to the chief guest seat where senior artistes C. Alvares, Cecilia Machado, Prem Kumar, Mary Vaz, Kamat de Asolna, Kid Boxer, Anthony Mendes, Minguel Rod, Ulhas Buyao, Conception-Nelson and other artistes were already seated.


As usual Bab Peter dressed immaculately with his signature wardrobe and walked on stage and said: “Friends, today we have killed two birds in one stone. First of all, today we celebrate our chief guest’s Fr. Freddy’s 54th birthday. On behalf of everyone here, I wish him all heavenly happiness (a thunderous clapping resounded).


Today in our Margao City in Salcette, as every year on his birthday, the Gulab awards function, which he himself established, is now in progress. And secondly, we have great news that Goa’s government has constructed the Ravindra Bhavan Auditorium, close to Fatorda Stadium-Margao and just a few minutes ago, Goa’s Chief Minister has inaugurated it. The inside hall is named ‘Pai Tiatrist’ Joaa Agostinho Fernandes.


In the midst of the thunderous applause of the audience, from the top section of the stage, the sky opened and to a deafening sound of the arrival of a flying horse chariot, 'Pai Tiatrist' descended. The audience gave him a standing ovation.


At this time, some unknown person uddenly appeared. He was a new guest. He was feeling uneasy.


Looking around the auditorium, he could not find a seat.


Ushering around all the Salcette people, Sanny de Quepem and taking control of all the Bardezkars, Rex de Bardez, recognized the new guy and quickly approached him. Christopher Leitao who was in the vicinity was signaled and miraculously a chair appeared but before he was requested to seat they all cautioned him:


“Your foolishness will not be tolerated here. Please this keep in mind strictly".


Anthony D’Sa (the villain from ‘Nirmonn’ film), Jet Speed Jepsis Hitler, Dod de Verna, A.M.B. Rose, Seby Coutinho, Aristides Dias, Souza Boy and other tiatrists while gazing their sight indifferently, Pai Tiatrist Joao Agostinho came at the center stage and said:


“Dear Beloved. In his happy paradise, I feel an additional joy today. Firstly, more than 100 years have elapsed since we started the tiatr on the Konkani stage and finally we have been rewarded for our work. Although we will not be able to eat that fruit of success, our tiatrists on earth will reap the benefits and thinking about this, my heart rejoices.


Today, two events are in progress simultaneously. The presentation of the Gulab Awards 2007 and the inauguration of the Ravindra Bhuvan auditorium. Naming a hall in my name has justified and enriched our Goan arts as an authentic tradition by the Goan Government, but while I give you this happy news, I have some bad news to you all, meaning………… (there should not be bad news with the good ones – Joffy Fernandes from Utorda spoke itteruptingly in between).


Yes, I know, but unfortunately I have to openly propogate about the things which our tiatrists do (if you do not mention, it would be better – Mohonna uttered). But without mentioning it, our differences will not vanish. (most importantly we have no unity amongst us, Dr. Rosario Rodrigues from Benaulim, responded). And that’s what I wish to state categorically that we have no unity amongst our tiatrists.


Both events of today, “Gulab Awards” and the inauguaration of “Ravindra Bhuvan” Auditorium, in my opinion, are a great encouragement for the tiatrist fraternity and a road to future success and prosperity. The lovers of tiatr and some tiatrist’s families, keeping aside their normal day-to-day life chores, should have attended at least one of the events, but regrettably as if they do not care about anything, some of our tiatrists are staging their acts in Panjim, Mapusa and Ponda. To all such tiatrists, what should I say ……And ‘Pai Tiatrist’ stopped his speech.


The reason, the unknown fellow who entered last, shouted at the top of his voice:


“These, these are called ‘ungrateful tiatrists".


The audience was stunned in disbelief.


In Paradise, courteous attitude was required to be adhered to strictly. Irresponsive and controversial statements were not to be tolerated. This was not known to this new chap.


In one strong voice, the audience categorically demanded that his chap is to be thrown out of the auditorium.


“Let it be, he is a new ‘guest’ amongst us" (is he a relative of yours? Robin Vaz questioned).


He must not be knowing the rules of Paradise.


“He is our very own", Alexinho de Candolim started to pacify the crowd.


At this junction, Fr. Freddy turned back, curiously, to see who this ‘fellow’ was.


Recognizing the character who was defaming his name and abusing him without anything to do with him, Fr. Freddy was surprised and said:


“You? You reached here also to trouble us?"




Lino B. Dourado
http://www.goa-world.com/

[ Translated by Gaspar Almeida, Moderator, Gulf-Goans e-Newsletter, http://www.goa-world.com/,  from the original KONKANI VERSION   ‘Pai Tiatrist’ Kiteak Khuxeal Na?' as posted at http://groups.yahoo.com/group/gulf-goans/message/20216 ]
Links:
http://www.goa-world.com/GOA/konkani/Frfreddy.htm
http://www.goa-world.com/goa/music

KONKANI KOVITA - LINO B. DOURADO
http://www.goa-world.com/goa/poems

Aitaracheo Katkutleo: Krikett, Ghorabeacho Suseg Ibaddta?
http://groups.yahoo.com/group/gulf-goans/message/17491

 Goa's Pride - http://www.goa-world.com
Gulf-Goans e-Newsletter (Since 1994) archived at
http://www.yahoogroups.com/group/gulf-goans/
Moderated by Gaspar Almeida & presented by Ulysses Menezes

AITARACHEO KATKUTLEO: ENOUGH IS ENOUGH

 


<Right click -> Save as> to download star_tip_hat_md_wht.gif!AITARACHEO KATKUTLEO:


ENOUGH IS ENOUGH


Kalchea sumanant, Bharotantlea Bihar prantan, ek dharun ghoddni ghoddli. Sipahi  Tola motdar-songhantlea tticher Rupam Pathak-an, Purnia vattharantlea BJP-che  MLA Raj Kishore Keshari-ak, soglleanchea dixtti mukhar suren ghayal korun,  aktak  jiv kaddlo. Ghelea tin vorsam pontim, lingisonbondi piddapidd (sexual
harassment), hal korop ani bhirant divn Rupam-ank sottavchi chal MLA Raj  Keshari-k asli . Dekhunuch, tinnem pulisek tokrar dil’li. Guneavkarachi koslich chovkoxi zaina ani sottavpachem chaluch aslelem pollevn, tticher Rupam-an, kaido aplea hatant ghetlo.


Tticher Rupam Pathak-a vixim, ami choddxem sangunk xekonant. Punn, amkam khatren  mell’lole khobre pormonnem, Rupam Pathak ek post-graduate ostori ani apnnalem ek kazgi iskol choloitali. Tin vorsam adim, tichea iskol ugttavnnechea dobajeak, MLA Raj Keshri-k amontronn dil'lem. Thoimsorlean, MLA Raj ani tticher Rupamanchi dhatt ixttagott.


Tumkam ugddas kortam. Dezembr 17ver, 2009 vorsa Moddganv Kharebandar, Filsu  alias Rani hea sodol sobhavache ostoren, apnnachea angar hat ghatlo mhunn, vaitt prosiddicho (notorious) ani sodankal guneanv adarpi Tadev Diniz-achea horddeant suri topun, akthak jivexim marlolo. Tadev ani Filsuchi dattayen ixttagott
choltali khori. Punn jedna, ostoreche khuxe add nhoi tea zagear hat laun  zoborddosten lingsonbond zhoddpachi daddlo monis khotpott korta tedna thodde khepek ostoreche mendvak tiddok choddun hotea (murder) zavpasarki ghozali uprastat. Ani oxem kitem kay tea vellar ghodil'lem.


Daddleachea nodrek ostoreo sodanch ek utholl (shallow) ani sokoilim (inferior) distat. Punn aicheo adhunik (modern) ostoreo hem mandun ghevnk fattim sortat.


Zaum tem voiziki, izner, IT, komputer, viman cholovpi, ani sabar her xrestan daddlea porim atancheo ostoreo vavurthat. Desache Prodhan, Raxtripodd, Rajkoronn samballtat zalear, chondran porian ostori pavloli asa. Tor ostorek, daddlea sarko upchar (treatment) ani unchlo zago kiteak mellona zait? Ostori, bhurgeank
zolman haddpachem ek yontr (machine) mhunn, ami daddle adim thavn hea somzonen chuklole asat kai?


MLA Raj Kesharik, Purnia vattharantlea Sipali Tola motdarsonghantlea lokan, segit char pavtti nivddun haddlolo ek fuddari asle. Lokache koxtt ani gorzo suttaveo korpa khatir tacho vavr poilo zavn aslo. Punn pott-dovdire fuddari lhanxe kama velean lonch (bribe) magtat. Sorkari sirvis zai tor, thoddea noxttea fuddareanchi kuddichi as bhagonvchi poddta. Zaitea ostoreank lip-choriam kuddichem bolidan korchem asta. Char pavtti vichun kaddlolea MLA Raj Keshri, tticher Rupamacho faido kaddtalo, te toren tannem ghelea kaim vorsam anink kitlea ostoreancho faido kaddlo nam zait? Tache vixim odik mahiti mellpak ami
Biharant vochun, MLA Raj Keshri-chi kortubanchi tagddi zokchi goroz nam.


Amcheach Goyant, tunvem-hanvem nivddun haddlole fuddari, ostori prannink koxe toren sottaytat tem, ami potrancher vachlam ani urlolem TV-ir pollelam. Hoi ki nam?


Biharchi Rupam Pathak-an ani Goychi Filsu alias Rani-n eksarke soglleanchea dixtti samkara hotea keleat. Angar khantto haddpi sarkelem itlem dharun khortub adarpak, tankam koxem boll ailem zait? Hachi zap mellpak, tankam porxim mellpachi amkam goroz asa?. Bail-monis osokt pranni aslelean, daddlo monis
ticho choddan chodd faido gheta. Punn jedna xime bhair vagnnunk pavta tedna mat ostori dharun zavpak daddloch zababdari thorta. Eka lhanxea kama khatir, jivitbhor gulamponnan ravpak thoddeank sonsona. Nitichea darar marlear osokt ostorek nit mellona. Ani oxem kitem kai Filsu ani Rupam-ache jivitan ghoddlam. Tech khatir, jiv ghevpa xivay dusro upay tankam suchlo nam.


Ghelea vorsa 2010 Setembrant, Filsu alias Rani-nk Moddganv-Kharebandeche Tadev Diniz-achea khunna babtin, favo te purave nasun tika suttka dili. Tadevak suren topun martana zaitea zannanim khas dolleamni pollelo. Punn kortint mat sot sangpak, konnuch toyar na zalo. Kiteak? Tadev oslea sodankal guneanv adarpeak oslich kheast favo mhunn, lokak dislem kai?


Ani Rupam-a vixim nikall koso lagtolo? Biharcho MLA Raj ek vhodd ani segit char pavtti nivddun haddlolo chalu BJP-cho sorkaracho ek vangddi. Rajkornnacho dobhav poddun Rupam-ank kheast favo zatoli? Vo favo te purave nasun, suttka melltoli?


Velluch sangtolo.





Lino B. Dourado
http://aitaracheokaskuleo.blogspot.com/
09 Jan 2011

AITARACHEO KATKUTLEO: D O W N L O A D I N G


 



AITARACHEO KATKUTLEO:

D O W N L O A D I N G 


Koslea tori ghorjecha kama khatir mhagelea eka lagxil'lea ixttak fone kel'lo. Khub vell fone vazlea uprant ixttache ghorkannin fone utthailo. Boro dis mhagun ani tigele bholaykechi khobor ghetoch, hanvem fone korchem kharan sanglem ani tinnem mhozo ixtt downloading korta mhunn sangun, fone bond kelo.


Internet-a velean downloading korta zalear fonar ulovpak taka kosli addkoll zata kai? Internet vo komputara velean dusrea komputerak downloading samballchem kam' vo ek rit apo-ap komputor korta. Oxem mu? Zalear? Haka kiteak komputoraxim bosun tokos kaddunk zai? Hanv chintunk poddlom. Donparcho vo ratcho, apnnalea kostanchem jevonn jevtana, konnachoi vo keddo-i vhodd mon'xacho fone ailear to fone ghena vo dusre bhaxen jevtana uloina. Hi ek tachea vhoddilanchi sonvoim adim thavn to pallun aila. Tori astona, mhozo fone ailear sogllem soddun, mhaka zap kelea sivay ravona vo jevtta mhunn sangun fone tori bond kortolo. Ixttache ghorkannichi zap aikun hanv ojapant poddlom. Itlem vhodd downloading, koslem kai? Hanvem tori taka vaitt dista tosli chuk bha adarloli nam mu? Ken'nanch tannem mhaka vo mhojea fonank nakarlolo nam. Offisan zaum tem ghorant kaman gul'l zal'lo astona, vellantlo vell kaddun to fonar yetloch. Punn aiz? Bejarlolea monan hanv mhakach vichar kortana, mhozo fon vazlo.

"Itlem vhodd downloading koslem re baba?", mhojea ixttacho fone aslolean hanvem soroll vichar kelo. Ani to hans-hanslo. Vhodd mottean hansunk laglo. Hansta, hansta. Hans, hansun taka uchki (hiccup) aileo. "Arre, itlem hans pasun, kedem mottem fokand zalem re papia?", tachem hanspachem bond zaina tem pollevn hanvem vicharlem.

"Poir tedus tum amgher ailolo ten'na, ek lhanxi gozal sangleli tachi yad asa tuka?",  hanspacha rongaruch astona, tannem mhaka vicharlem.


"Kosli gozal re ti?', mhoji yad komi poddlolean, hanvem taka vicharlem.


"Konna-i lagim uloitana ani khoincha zagear vo koxe toren uloita ti sodanch choturai dovorun eka sudorlolea prokarachi bhaxa kobul kortana, ho somaz tujea ulovpachi soglli tora apnnaita vo dusre bhaxen tujea koddlen xikta."

"Mhonnchem? Hanvem tuka novem kitem xikoylam?"


"Vhoddlemxem kai nam ani tenvuim zalear mhaka nhi, punn mhoje ghorkannink. Atam ti tuje
istylin ulounk xiklea."


Orxim chodduch zalear mhojea ulovpachi tora zaitea zannank avoddta vo na avoddta tea vixim hanvem dusrea koddchanuch aikunk xoktam. Punn, konnuim mhaka chukonn vatter vo bazaran vo shopping kortana doddlo tor, tanchi bholaykechi khobor ghetana mhojea fuddeant ubo/ubem asloleak, tumchi bholayki kosi cholta?, oxem vichartam. Ani nhoi tum koso/koxem asa ho vichar hanv korina vo toxem vicharop chukichem mhunn somzotam. Fonacher konnui mhoji khobor ghetana kes as re (koso asa) kit kot re (kitem korta) osle proxn kelear, mhageli tokli samkinch sonsonlayta. Hanv addvo vo udaro vo ubo­-boslolo asa hi barkai vo kurusidad fone kortoleak kiteak zai? Kitem korta vo nam korta, fone kortoleak kiteak poddlam? Amchea dispottim jivitan zaito bodol zait veta. Punn, mhaka ek vichitr dista tem, ajun thoddo lok ulovpachi torika kosi apnnaunk zai tem somzona vo tankam tem somzun ghevchem unnem poddta. Mhagelea ixttache ghorkarnnicher koxe toren mhojea ulovpacho probhav zala tem zanna zavnk, hanvem saddeaponnan vicharlem.


"Hanvem ticher itlo chomatkar kelo? Ani koso?"


"Poir tedus, tum amgher ailolo astona tuka soimbachi goroz zali. Mutunk zata mhunn sangpak, tuka loz disli. Tea vellar tunvem onkari yetat mhunn sangun toilitin bhitor sorlo"


"Hoi. Ami piyetat titlench onkpachem kam' amgelo korta nhi?"

"Tuji ulovpacho prokar (manners) tika avoddlo. Thoddea vella adim tunvem fone kel'lo ten'na hanv, toilitint boslolom......"

"Ok, ok. Somzolom, somzolom!!! Downloading kortalo. Oxem mu?"


 

Lino B. Dourado
www.goa-world.com

KONKANI KOVITA: Kaim Ghoxti



KONKANI KOVITA:

          KAIM GHOXTI



Ten'nacheo hatant boroyloleo chitti
Ajun sugur asat
Atam e-mailin patoyloleo khobri
Rokhddoch delete zatat




Tugele ghorje khatir
Mobilar missed call tugelem
Hanvem kiteak mhunn re
Sab-subem luksann bhogchem?




 
Vollok nhoi pallok na
Internet chat-ar mogan kortat ghozali
Fottvar dista tornnatti choli
Punn mhurgotta sot'tor vorsanchi mhatari





Face Book-ar dislo na zalear
Husko zalo mhunn sangta
Porxim mellun face pollevnk
Kiteak mhunn lozta?




Lino B. Dourado
www.goa-world.com

 27 Feb 2011



[Kovita rongoilea Gaspar Almeida, www.goa-world.com]

Sunday, May 08, 2011

AITARACHEO KATKUTLEO: Lift Please !

AITARACHEO KATKUTLEO:


LIFT PLEASE !


Ghelea attvoddean Saliganv-Pilerne ganvan ghoddloli ghozal. Gas-cylinder haddunk ghel’le kodden eka tornatte cheddvacher akromon zalem. Tilsamni vellar gas bhorchea dukonnar ubem astona, number plate nasloli tourist taxi thoim thambli, ani motorin aslolea chogantlo eklo desi tourist cheddvachea onkola thaim ulovpan gul’l astona dusre desi tourist zobordosten cheddvak ubarun funkot lift divnk kotpot kortale tech vellar thoim ek ttrok pavun sorlo ani tem cheddum tea dharun tounnaxi tornatteantlea chopkantlem vattovlem.


Halinchea kallar amchea Goyant osle kauz nhoinch tholavea ostoreancher punn bhailea desantlea bhonvddekarancher antre-poirean zatat te ami potrancher vachtat. Amchea ostoreank, bhirant nastonam adle toren Goychea rosteancher eksurem bhonvunk anink magr uronknam. Daddleacho sangat nam tor hatak-golleak bhangar ghatlolea ostoreacher disa uzvaddan chorio ani kunn zatat tednam, Purtugez Salazareche koddok kaide ani hukumecho ugddas yeta. Innocent until proven guilty hea broxttoracher attapun aslole kaide amkam fugar korun martat. Bosichi vatt pollevn astona konnui on-vollki mon’xan lift dita mhotlear, ti nakarpak khubdam potrancher xiddkavnni dil’li astona, thoddo lok funkott mell’loli lift svikar kortat ani uprant naka aslolea trasant poddtat. Punn vhoili gozam mat veglli.


Adlea Goyant surya poddlo mhonntoch kallkhi rostear eksuri chollun vetole ostoreak tigelea ghora porian pavounk ganvant bore Samaritan asle. Punn aichea Goyant ganvchea lokam vonn bhailea lokacho ankddo odik vhaddlolean kallokhacho faido ghevn ostoreancher motte promonnan kuddi ani lingichem akromon zata tem pollelear, kaide ani hukume viret Goychem raj cholta kai dista.


Amche tornne pirayer ami saikolin bhonvpi. 1970 doskean tujea thaim saikol asop mhonnchem tum king aslo. “Hey, mhaka matxe saikolir bosoun vor mure” tuka sarki vollkonam, torui vatten cholun vetoli choli, tuje saikolichi lift mago. Konnagher veta tem vicharun adlo ganvcho saikolkar, surokxit taka/tika tanchea soireanchea ghora pavoitalo. Saikol aslolea mon'xam thaim sezarcho lok boro astalo. Posrear vochun vostu haddpak vinonti kori ani tarvotti onkolachi bail aslear “baba tum ek cold drink piye ham” oxem sangun tuji posreaveli trip funkot vochunk dinasli. Xezarchea cheddvanchi amizad tujea sovem dupett zatali. “uxir zata mure. matxe bosik/trainink pavoi re. Bab boro.” Ani zaitea zonnank saikollichi lift borich faideachi zaun, saikolivelo mog kazari jivitachea bandpasan ghott zal'lo, hem ami dollebhor pollelam.


Adim keddea ganvantlea bhitorlea rosteancher, atanchea bhaxen Kadambha bosio choltat te toren private bosi cholonasleo. Bhitorlea vaddeantlea ganvchea lokak bosik yevpak-vochpak khub cholchem poddtalem. Rostear saikolkar dislo zalear, tache thaim lift magun uskea mekllean saikolir boso. Koslich malis nastona saikolkar zababdaren saikol choloitalo ani lift dilolea mon’xak, bore toren surokxit tichea vo tachea zagear pavoitalo. Punn atanchea kallar soglem urfatem dista. Ganvchea vadd-vaddeamni upott iskutor ani motor-gaddi zaleat. Atanchem jivit chodd sompem zalam. Cholun veche vatter posrear vochunk skuttor zai poddta. Igorjek vetolo zalear motori xivai zainam. Punn xezareak konn tori duent poddlo ani tujea darar marlem tor tea vellar mat tuje skuttorin vo motorin petrolacho unnav zata.


Vattsuro lift magtta tednam, tuji skuttor vo gaddi tamboun poilea svater to konn ani khoim veta ti sodpus korunuch lift divnchi. Goyant chodd lok bhailo zalolean, vattsurean hat dakhoilo tor, don-tin pavtti chintun tunvem thambchem asa. Thodde pavtti motor vo skuttorichi lift magtolo monis koslea sobhavacho tem ami nokllo astat. Boreak ghel'le kodden fattir poddtta tosleo-i ghoxtti zatat. Ghoddie to vo tem ek kunni, chor, atankvadi, provodari ostori vo anink kitem zaum xokta. Trasant poddchea adim on-vollki mon'xank lift nam divop odik borem zatlem, hem mat mhaka monamposont dista.


Colva praayer beat show aslo. Vaddeantle bhurgeamni saikoli ghevn thoim vechem aslem. Konna thaim saikoli nant tankam saikolir lift dinvchi ani oxe toren ami sat zonn, char saikoli ghevn vospache toyaren astona okosmat mhoje saikolik fur poddlolo pollevn hanv niraxi zalom. Vell zatalo. Mhaka lagun heranchea beat show-achi urbha bigoddloli naka dekhun, hanvem tankam vochunk sanglem. Ponchar zalolea tubak fur marun beg-begim saikoilichim peddalam marit Berpatte Khrisnachea posreaxim pavlolom. Konn ek cholien mhaka hat dakhoun lift magli. Goddie zait hivui mhoje toren beat show-ak veta astoli. Tika mhoje saikolir bosoili.


Amchea ganvcho ek tarvotti mhojea fattlean Rajdhoot motor-saikolin yetalo. Tannem mhaka pollevn motor-saikol slow keli ani mhontlem. "tum mure Lino. Khoim veta? Ani hem konn re?", mhojea saikolir boslole choliek pollevn tika vollkotolea porim tannem portean mhonnlem. "Aago tum go? Hey Lino. Korpoi, korpi", oxem mhunnit tannem aplea motor-saikolichi gotti choddoili. Tea vorsak sanjechea vellar cheddo-cheddum saikolicher borobor dislim tor 'korpoi-korpoi' hem utor mhonnpan borench famad zal'lem. Tem kiteak zal'lem ti mhaka khobor nam. Ghoddie zait hench monant dorun tea tarvottean mhaka mhonllem asot. Punn mhoji zababdari asli tika hanvem surokxit Colva praayer pavoipachi. Ani hanvem toxem kelem.


Don disam uprant to tarvotti tachea ghorkanni sangata mhaka posrear ghavlo. Tea disa mhoje saikolir bosloli choliek hanv vollkotalo kai mhunn tannem mhaka vicharlem. Tika vollkona ani vollok korun ghevnchi mhoji itsa nasli mhunn taka sanglem. To dis Aitar aslolean ani tea vogtar tea vatteatlean bosi naslolean, tinnem mhojea thaim Colva praayer meren lift magli mhunn taka kollit kelem.


"Arre tem cheddum sarkem nhi. Eka vorak 300 rupia gheta", posrear vostu vorunk ailole lokam uzram tannem mhonnlem.


"Tuka koxem koll'lem? Tunvem ken'na tori 300 rupia hea adim, tika farik keleat?", tachea ghorkanni uzram mhozo ulot vichar aikun, taka motti loz zali.


Mogacheano, tea disa on-vollki choliek hanvem dil'li lift-ik lagon tea tarvotteak katkutleo zal'leo teo, ken'na-ken'na lift bangoddecho bhatmi paperancher vachtoch, yad zata.


 
Lino B. Dourado
http://www.goa-world.com/


September 4, 2010
 
 
[As archived by gaspar almeida, http://www.goa-world.com/]

Saturday, February 05, 2011

Hi Ghos Soglliank Sotayta



Aitar, Febrer 6, 2011

Gulf-Goans e-Newsletter (since 1994)
PRESENTED BY GOA-WORLD.COM
Posted by Picasa

Friday, July 16, 2010

Aikuchem Punn Monantlench Korchem

GULF-GOANS e-NEWSLETTER (since 1994)
www.yahoogroups.com/group/gulf-goans/ www.goa-world.com

PRESENTS

Aitaracheo Katkutleo
Lapitt



Aikuchem Punn Monantlench Korchem

Pedro Anton mhozo gott ixtt. Khoinchai mosnant to futtbol khellunk veta tedna, tannem mhaka aple saikolir bosoun vorcho aslo. Futtbol khellunk ekdom huxear aslolo. Khell’lole pavtti tannem zoitacho gol marchoch. Teg-chog khellkoddeank bol ghoddoun kainch nhoi korun golant toptalo. Tachi huxarki pollevn MPT, Sesa Goa, Vasku Klub, Goa-Shipyard hea vhodd klubanche coach tache ghorache humbre zoroitale.

“Age timai, ho timaim, Pedro Anton khoim asa ghe?”

Tedna hanv tera vorsancho. Futtbol khell mhonllear piso. Ani mhagelo ixtt Pedro Anton je disa khellta tea disa mhojea potan jevonn porian cholonaslem. Tea Aitarak, Banavlle Dhande moidanar to final khellcho aslo. Tea tempar (1960 doskean) Rajendra Prasad Moddganv, Ponnje Campal, MPT Vasku, Mazodd’de Musson, Colva, Verna, Nuvem ani yer nanvoste grounddar khellop mhonnchem, ek protistha (prestige) asli. Futtbol khellgoddeak man ani respest ditale. Ani oslea vhodd nanvoste moidanar mhozo ixtt Pedro Anton khellchea adlea disa, mhaka futtbol khellak vorchea khatir sodanch mhojea avoichi porvongi ghetalo. Punn tea Son’vara sanjer nhi mhunn Aitara sokallim amgher to yevnk nam. Mhojer tor akhant. Dekhunuch hanv tachea ghora ghel’lom.

”Kiteak? Aiz final asa kitem?” Pedro Antoniche avoyn mhaka ulott vichar kelo.

“Age na ghe! Tea khatir nhi. Kal meren to mhaka mellunk na.”

”Tunch tacho ixtt? Anink nant taka?”

Goddie asot, hanvem mhakach zap dili ani hanv ghora porttolom. Donparchim don vazlolim. Jevonn pottant vocho nam zalem. To mhaka vorunk yenam zalear aichi koddegant final chuktali. Mhoji saikol ponchar zalear tin sumanam odik zalolim. Saikol ghevn hanga-thoim heddta mhunn ti duruxtt korpak mhoji avoy koxich toyar nasli. Bejarlole poristhitir bed-ir ghuttli marli. Futtbol khellachea huskean nidhecho dollo kosoch lagim yenaslo. Donparchea sumar 3.15 vorar Pedro Anton saikolichi kapin vazit darant ubo zalo.

“Hey! Lin-Baptist. Ajun nhessunk na re?”

“Punn tunvem…?”

”Chol-chol. Time nam. Vatter sangtam”

Beg-begim nhessun ani mhojea avoychi porvongi ghenv tache saikolir bostana tannem mhojea hatant ek chitt divn vachpak agro kelo.
Mogall Pat

“Pat? Hi konnachi chitt re?”, mhozo vichar

“Arre tem mhaka mottvea nanvan Pat mhunnon ulo marta”, tachi zap

“Konn tem?”

”Chitt fuddem vachtoch kolltolem tuka”

Khub dukhin thoddeach utramni hi mhoji nimnni chitt tuka hanv boroitam. Konnem tori amchea guptea mogachi khobor mhojea ghorcheanchea kanar ghatli. Mhozo avoy-bapui eksarkim ragan fulleant ani amkam doxim korpak tancho vavr netan cholta. Mhonnchem, mhaka bouch pois boarding-an dhaddtat. Tannim mhaka ghorantuch koidi kelam ani tujea mogache ubav uktthaitam tedna tim mhaka khub tras ditat.

Mhozo daddy, tuzo ek vhodd futtbol-fan, punn amchea ghorchea moidanar tujea osle zatiche mon’xank khellche nhi mhunn tacho virudh amchea mogacher. Zat-khati mhonntat ti hanv nokom. Fokot ekuch monisponnache zatik hanv ollkotam. Atam bore bhaxen vach. Tum khellta tea ttimicher mhozo daddy sodanch poz (bet) marta. Panch hozar rupiam sokoll to keddnach poz marina. (Vachpeank ugddas kortam. 1960 doskean 5 hozar rupia khubuch chodd) Oxem khorun to khubuch duddu jikhla. Ani aiz, tumche ttimicher 25vis hozar rupianchem eka vhodd donddekara thaim apost marlam. Pat, upkar korun aiz tumche ttimink jikhoi naka. Mhojea bapaik haroun luksonant ghal. Tujea khanddar bondunk dovorun to khanv oddtta, mhonnchem duddu bhitor ghalta. Oslea mon’xank lisanv xikounk zai. Hanv sozmotam tum mhojem hem kam’ kortolo vo aikotolo mhunn.
Sodanch tujea bogleak ravunk sodtolem, Pamela.

Vhodda gonngonnean foggoteo ani vozneachea avazan final suru zalem. Bannavle Dhande moidan lokache ghordden ot’talem. Donuim vattani khell sullsullit zatalo. Futtbol khellpollenar borech umedir ani urber xeboi martale punn hanv ekloch vorixtt chintnachea khonddant buskelolom. Pedro Antonichi ixttin Pamela konn? Kitlo temp zalo mogan asat? Tem khoinchea ganvchem? Hanv guttacho ixtt astona, tannem mhaka tancho mog kiteak lipoun dovorlo? Khorench to aplea girlfriend-achem aikotolo? Aiz to aple ttimik har ditolo? Hem chintint astona Pedro Antonink ek ugto mell’lolo boreantlo boro bol, goal bar-achea voilean xevttilo tedna konnem tori don-char mottean gali-fosti ghatleo.

Mathear odik chintnanchi ras. Khellacheo 30 mintam somplolim. Moidanachea mhodekat thanv virudhi ttimichea eka khellgoddean voir bol pas kel’lo to tanchea dusrea khellgoddeak mell’lolo bol Pedro Antonink ani her dogank fottoun uboch ek bal koso zumzumit shutt marun zoitacho gol golant toplo. Tea vellar konn tori pirgovpak laglo. Pedro Antonink grounddavelo voir kaddcho mhunn. Tacho khell khub dhil zatalo ani mhaka somzunk zatalem to khorench aple girlfriend-ak khuxi korunk, ttimink har ditolo.

Khellacho dusro somoi suru zalo. Pedro Antonio matso netar ailo koso distalo. Tache ttimir poddlolo gol badobad korunk to don-tin pavtti boroch korchelo. Punn virudhi ttim ekdom gott asli ani defensive khell khelltali. Khellacheo fokot nimnneo panch minutam aslim. Pedro Antonichea ttimichea goalkeeper-an marlolo bol justuch tachea payank mell’lo ani tannem vell piddear korinastona chougank ket korun somptoch golan bol toplo ani khellacho nikall 1-1 tharlo. Khell sompunk don minutam aslim.

Khoincheanuch tannem virudhi khellgoddea koddsun bol aplea tabeant ghetlo ani dogank bol ghoddoun tannem ugtea zagear aslolea Caitan Pelek (to katin kalo aslo mhunn taka Pele mhonntale) pas kelo ani tannem vell piddear korinastana zoitacho gol marlo.
Inamam vanttni zali ani tournamentacho boro khellgoddi mhunn Pedro Antonink inam’ favo zalem. Tannem mhaka saikolir bosoilo. Tachi ttim jikhli mhunn mhoji khuxeallkai taka ugti korchea vellaruch tannem eka Rajdoot motorsaikolicher boslolea monxa fuddean vochun kraaaanch korun saikolicho brek marlo ani bosantli chitt kaddun sottasot uloilo.

“Mhaka zai zalear 25vis hozar rupianchem luksann tuka korunk zatalem. Hanv mhoje ttimink khelltalom. Aiz meren hanv, mhozo futtbol khell zababdaren khell’lam ani khelltolom. Futtbol khelop mhozo ek dhorm. Dhongi monxa porim zaumnaka. Mhoje zat-khatiche voir ulounchea adim mhojea khanddar bonddunk dovorun xikar korchi tuka sonvoim zalea, tem mat ollkottponn pois kor. Kan ugte korun aik. Futtbol moidonar hanv ajun haronk nam ani poilea ani ekuch mogachea moidanar har khanvcho nam mhunn tuka avhan (challenge) ditam. Ghe hi chitt tuje dhuvechi. Vachun niyall kor”

Voili ghoddnni ghoddlear don sumanam zal’lim. To dis Son’var aslo. Sanjecher 4.30 vaztam amchea ganvchea inter-ward futtbol tournamentan hanv khellcho aslom. Bhair vagnant prektis kortalom. Pedro Anton apli saikol ghevn mhojea fuddean ubo zalo. He pavtti to eklo naslo. Tachea saikolichea dhandear ek sundor choli bosloli. Tannem mhaka vollok korun dili. Ti choli Pamela aslem. Pamelachea ghorcheamni apli chuk mandun ghetli. Tea disa to Colva moidanar khellcho aslo. Saikolichea dhandear bospacho zago Pamelan ghetlo. Ani saikolichim pedalam marit saikoll vochot vochot…..


Lino B. Dourado

________________________________________







17-07-2010

Saturday, May 22, 2010

DUKHOINASTONA KANTTO KADDCHO

GULF-GOANS e-NEWSLETTER (since 1994)
http://www.yahoogroups.com/group/gulf-goans/
http://www.goa-world.com

PRESENTS

AITARACHEO KATKUTLEO
Lapitt

DUKHOINASTONA KANTTO KADDCHO

Ponnjeche dixen spidin vetole Honda Civic motorin okosmat break marlo, ani reverse-an yevn Ribandar bos stendar bosik ubo ravtolea fuddean thambli. Motoricho arso dhenvoun bos stendar ekloch ubo asloleachea nanv ghevn, motor cholovpean ulo marlo.

Bosichi vatt pollevpi monis, apnnalem nanv aikun thotaklo ani tea vonn motor cholovpeak pollevn bhouch ojaplo. Kolejintlo ixtt to. Sumar char-panch vorsam uprant poilech khepek taka dekhtalo. Motorixim ailo. Motor cholovpi bhair sorun taka ghott veng marli. Motorvalean, bosik ubo ravpi ixttak, apnnale motorin bosoilo.

Motorvaleacho mobile vazlo. Tannem fonar nodor ghali ani mhonllem, “Bloody bas****”,
ani motoricho escalator dhamlo. Kolejin sangatat sarlolea disancheo yadi korit te dogui khobrancher gul’l zalole astona motorvaleacho mobile portean vazlo. Porot teach mon’xacho fon mhunn koll’lolean tachi tokli firli, Mottea talean avaz korunk sodi, punn susegadin mhonllem.

“Kitem zalem? Az mhozo ugddas kelo. You swine. Nam, nam. Tuka nhoi. Gaddie fuddeant dukor pasar zalo. Oi, oi. Hanv gaddi choloitam, dukra. Hea dukrank velluch nam rostear bhonvunk? Toxem kaim nam, uloit rav. Hanv hand free mobile set-ar asam. Mhaka ulovpak addkoll zaina boila. Ham! Kitem? Oi re! Chodduch gorvam rostear, speed-breaker koxim ubim zatat. Surokxit mhunn rostear gaddi cholounk zata reddea? Oi. Redde-boil khubuch zaleat dusreanchea rostear, sunnea. Sunni mhunn unni asat? You dirty dog. Motorichea ponddak poddpachem. Kitem? Gorjechem kam’ aslem? Hanv gaddi choloita nhi? Atam ulounk zaina. Pulis talanv ditole. Uprant uloitam rostada. Konn mhonnchem? Zon’voram!!!”

Denver ani Wency ekech kolejint xiktanachi ixttagott. Kolejin astona Denver ekdom thondd monis. Subeij ulovpi nhoi. Vicharta titlench sangpi, oso tacho sobhav aslo. Punn aiz? Je toren nigtoch fonar konna thaim uloila, to; toch Denver mhunn sotmandunk Wency-k bhouch kothinn zalem

“Denver, vichartam mhunn ragar zatolo?”, Ponnje pavtoch Café Bhosle-n bhaji-puri odor kortoch Wency-n mhonnlem.

“Chatt, chatt. Ragar ani tujer? Kednach nam. Khubuch tempan ami doddleat”

“Tum gaddi choloitana, gaddiechea fuddlean nhoi sunnem, nhoi-mhunn dukor, reddo, boil pasar zavnk nant. Tum uloila te toren, aikotolo monis somzolo astolo, khorench rostear tuka addkolli sampoddleat”

“Jea mon’xa thaim hanv uloilam to zaun asa mhojea timanagelea cheddeacho ghott ixtt. Amche ollkichea kuttumbantlea eka cheddvachi amizad tannem keli. Kazar zatam, zatam mhunn tannem tea cheddvacho faido kaddlo ani avoyponnacho bhes dilo. Fasak poddlolea babddea cheddvan somazache lojek poddche adinch, gupteam gorbpat (abortion) kelo. Ho ek kunn mhu? Dekhunuch, dolle foddun mhaka tachi tiddok yeta. Hoch boro chance taka hinsanvpacho (to abuse), mhunnonuch taka hanvem paddea utramni dula. Hi gozal sodd.

Tujem tem girlfriend nanv kitem tichem, tichem---ham! Fiona. Asa mhu borem?”
Denvaracho vichar Wency-k koddu laglo. Vicharlolea proxnachi zap dinastona tannem taka mhonllem. “Addle toren special cha piyepachi sonvoim ajun urlea. Oi?”

Denver sogllem somzolo. “Atanchim cheddvam, cheddeachem bolos kitlem pezad asa tem pollevn ixttagott zhoddtat. Eklo sokallchea vellar tor dusro sanjeche pasoyek vorunk tankam dog-dog boyfriend zai poddtat. Tem sodd. Tum atam khoim vochpi?”

“Eka ghorjechea kama khatir hanv Ponnje ailam. Hanga lagsoruch”

“Hanv Miramar vetam. Hem mhojem business card. Ixttagott porti zagoiyea. Fon korunk visornaka”

Wency-k, ek lhanxem punn, ekdom ghorjechem kam’ Hotel Fidalgo-n aslem. To hotela lagsor pavot ailolo. Itlean mobile vazlo. Pollelear adle girlfriend Fiona-cho. Tachea mostokak tiddok choddli. Fon korcho nhoi mhunn xembordam xiddkailolem astona bhi tem, khubuch favtti fon korun taka sotaitalem. Taka Denver-achea utranchi bas zali. Dukhonant tosle, punn chintpa sarkele thomble marun isultar korchili hich ek sondi gavlea ti piddear korchi nhoi, oxem taka monaposond dislem.

Tannem fon kanank lailo ani movall talean, “hello! Oi, oi. Hanv uloitam. Khoimsor asa kai mhunn vicharta? Infernant!!! Kitli gormi nhi gho yea kallea mazra. Aago toxem nhi. Tum kallem mhunn tujeo moskori korchea khatir mhunnonk nam. Ponnjechea rostear choltana mhojea samkara kallem mazor pasar zalem. Tuje katicho rong kallo zait, punn tuji xir samki sexy, you bloody chick. Oh no! Ek kombi motorichea pondink poddun rogtacho xinvor zala. Stupid! Konn mhonnchem? This lausy mad fool chikon. Tum khoim asa? Yea? Ham??? Tunvuim Ponnje asa kut’tre. Tuka mhonnonk nam gho yea!"

Rostear bhonvtolem kolug mhoje pattik laglam.
Khoim asa mhontlem tunvem? Kitem??????

Fokot dha metr mhojea pattlean? OH, ohhh!


Lino B. Dourado

(c) www.goa-world.com
Aitar, 23vi Mai 2010

Sunday, May 09, 2010

DEV KONNANCHO? (Mottvi Khota)

DEV KONNANCHO?
(Mottvi Khota)


To ganvcho ek vhodd bhatkar. Hixeob korunk yena titlo tache thaim duddu. Tachean zai te toren vilaxi (luxurious) jivit jiyeunk zata. Punn ekdom sado monis. Vortea molacheo vo margeleo motor-gaddi tachean ghevn zatat, punn to adlich pornni Lambretta skuttor moddlear mekanika thaim vorun dadai-budoi korun portean rostear cholpa sarki korta. Dekhunuch taka ganvche bhurge imtto bhatkar mhonntat.

Tachem bhitorlem doyallponn fokot ganvche igorjechi seva korunk ail’le padri-bab zanno astat. Ghelea panch doskean, mhonnchem ponas vorsam sumarak ganvche somydayechi ani igorjichi seva korunk ailole padri tache ghott ixtt zatat. Ani hachem kharan mhonllear, to lip-choriam ganvche igorjek, iskolak, durbbolleank uzvea hatant dan dita tem dhavea hatak koloinastana dita. Hench tachem gupttim kelolem vhoddponn

Orxim choddso to dhormik khariavollin igorjent disona, punn konnui ganvcho somplo zaler kosloch bhed-bhav, lhan-vhodd, girest-durbholl ho veglozar dovorinastana somploleachea mornank chukoinastona hajir zata. Ani hakach lagun ganvche malgoddeank (senior citizens) tachem hem saddeponn vakantat. Punn ganvche tornnateank mat to ek imtto-chamtti bhatkar dista. Ganvchea klubak to keddnach ek domddi dinam, nhoi mhunn klubanchea vangddeank lagim ghena. Hachem kharan toch zanna asta.

Eke sanjer, pavsachea vaddoll-moddan ganvche dortorer thorthorlo haddlo. Rukh-zhaddam umtun rostear pattlayle. Igorjicche padrink ravpacho rabito ghorar (residential home) tekhun aslolo vhodd ambea zhadd koslun poddun ghorak sumar 10-12 lak rupianchem luksan zata. Devache vhodd upkar. Tea nixttur disache sanjer Padri Vigar ani adhari padri, Pilarche seminarint eka dhobajeak hajir zaunk ghel’le astat.

Ganvcho lok utthlo. Kristanv–Hindu ho veglozar pollenastana ghor-ghoramni bhovun dhengi magli, punn ekloi te ganvche bhatkaragher vochunk raji naslo. Tannem sodam porim lip-choriam Padri Vigaraxim yevn padrink ravpachem ghor portean bandchea khatir vhodd duddvanchi mozot keli. Tori astona, ektthailole duddu novem gor mandpak pavonasle. Konn tori eka igorjichea kharbarean ganvcho ek vhodd donddekarak (business man) fon marlo ani padrinchea ghorachi poristhiti uktaili. Ekach farak don suknnim marpak tannem ek bud’dh dili. Sorti vo lottery ghalun duddu ektthaicho. Ani tannench zaun poilo inam’ Hyundai gaddi ani her moladik inamam motor-saikol, laptop, TV adi, adi basailim. Punn dor ek sortir tachem ani tagelea dondeanchem nanv chhapun haddunk zai aslem. Ganvant, xezarchea ganvamni ani pordesant porian sorti vhodda promonant kopunk lagleo. Ganvche iskolant vochpi bhurgeanchea hatamni sorti divn ganvant kopovpak head-mistricho hukum. Bhurgim babddim teo sorti kopovpak aplea avoy-bapai thaim ditalim zalear, thoddim bhurgim sota apun kopoitalim.

Lhan toxim vhodd poram sorti ghevn tea bhatkaragher vochunk toyar naslim. To ekdom darun kallzacho ani imtto mhonn, tim zannam aslim. Ani chukun tachea darant pavlear to dengxe ani boball korit, danvdaun ditalo. Punn tea disa boltench ghoddlem. Chovtte klasik xikpi Sylvia tachea durgan pavlem ani bel vazoili. Bhatkaran dar ugoddlem ani Sylvian aplea tonddar amurko hanso haddun tachea hatant sorticho book dilo. Hatant kitem dilam tem pollenastamna bhatkarbab tea inosent hanso ditolea porak pollenvkuch urlo ani tachea dolleam samkara ek veglech torecho sobhav tea choliechea mukhamollar khelltolo dislo. Tichem gunest rup ani nitoll hanso eka anj-bodveachem disnem koxem zollkunk laglem. Tichem sobit rup pollevn bhatkar tothaklo ani taka dislem monisponnache rupan dev-dhutt khorench sonvsarant bhonvtat mhunn. Poilech khepek tannem thonddayen ani movalle utramni tea porak zap dili. Taka salantle kodelir bosoilem. Te khoinchea vaddeantlem ani avoy-bapaichem nanv vicharlem. Thondd piyepa borobor bhouch margeleo biskiti khavnk dileo. Tinnem dil’lea sortichea book-avelo sogleo sorti vikot ghetleo, ani por ghorantlem bhair sorun vetamna tachea hatant foren chokleti ghatleo. Thank you uncle munit ghelem. Bhatkarachea ghorant konnuch dusro monis naslo. Sokallchea adesa vaddeantli ek ostori ani daddlo monis randunk ani ghorachi sap-safai korunk yetalim. To kazar zaunk naslo.

To dis ailo. Sortichem abertur vo draw tea Aitarak dusrem Mis somplea uprant aslem. 25 lakh rupiancheo sorti kopun khobar zaleo mhunn Padri Vigaran sermavan, ganvchea lokak kolit korche korun adhar ani dhengi ditoleanche abar mandle. Ganvchea lhan bhurgeanchea hatantlean sortiche ankdde kaddche mhunn Padri Vigaran poilench sangun dovorlolem. Sortichem inamachem ek-ek korun abertur zatalem ani thoinche thoim topasnni korun inam’ konnank labla tem jahir kortale. Xevottak vhodd poilo inam’ Hyundai gaddiecher pali aili. Ani ho lucky number kaddpak Parish Councilachea odheoxan Sylvia-k apoun velem ani tinnem 230953 ankdo kaddlo ani thoddeach vellan poilo inam’ jikhpi bhatkar Sebastião-chem nanv mikacher sadoilem.

“Dev konnancho? Asloleankuch dita?”, sorticho poilo inam’ jiknarachem nanv aikun Menino challvolo.
“Dev girest asloleank girest korta”, sokoilea vaddeantlem Philun mhonnlem. Ani oxem toren poilo inam’ eka vhodd ganvchea dusmanank favlolea porim lok apleak zai te toren uloit ravlo.
Dusre disa sanjer bhatkar Sebastião, Padri Vigarak mellunk ailo ani sortik favloli motor-gaddi vikun te duddu igorjek dovorpak suchnna keli. Padri Vigaran Hyundai motorichi chavi tachea hatant divn mhonnlem.
“Polle Senhor Sebastião, Igorjichem moddlolem ghor porot ubem korpak zai aslolea duddvam vonn odhik duddu bhitor aila. Tujem lagim motor-gaddi nam mhunn Devan hi tuka bhett divnk nam.. To mon pormonnem dhon dita. One gets wealth according to one’s psyche. Tujean, osleo don-tin mottor-gaddi vikot ghevn tujea gireskayechi takott dakounk zatali punn tum pollki bodai dakhoina. Gupttem kel’lem dan Devak mandtta tea khatir tujea borea vavra khatir Devan dil’lo inam’ igorjek portean divn, Devak opman korinaka.”

Lino B. Dourado
(Utt'tordekar/Kuwait)
__._,_.___