Sunday, January 31, 2010

Thoddeank Tori Pollunchem Bhag Mellta

Thoddeank Tori Pollunchem Bhag Mellta


Eka dadlea mon’xan ( Mr. Y ) aplem kalsanv dhenvoun xezareak ravpi Mrs. K-ak aplo khasgi kuddicho bhag dakoilolo mhunn tinnem Mr. Y-acher korttint kês mandli. Tea vorsak hi kês purai Gõyant zorant gaztali ani mud’dom kêsicho nikal aikopak korttin lokachi bhouch ghordi zatali. Ani xevttim ti kês kalsanv dhenvounpeachea favorar zali, mhonnchem; soikoilea korttin ti kês bhair marli.



Nikal chukicho asa oxem Mrs. K-ak dislem ani tinnem unchlea korttint (high court) appeal korun portean ti kês ugti keli. Atam odik rong te kêsik ailo ani Gõyambhor fank vhaddli. Nikal aikopak poisulo porian lok korttin chikar bhorun ôttunk laglo.



Tea disa unchlea korttichea zuvizan ‘public prosecutor’-ak kêsi vixim vicharlem tednam, tannem sanglem.



“Me Lord, Mr. Y-an Mrs. K hika popott dakoilo”



Korttin hajir aslolea lokan hansancho kholl-kholl korun unchlea kortticheo vontti haloileo. Niya divpi vo zuviz Gõycho bhailo aslolean taka kainch ek somzunk yeunk na ani to thotakun lokak poloit urlo. Tannem tem vakea (sentence) Inglez baxen boroun dinvcheak public prosecutor-ak sanglem. Public prosecutor zatin hindu aslolo. Tannem Inglez bhaxen onnkar (translation) korun zuvizachea hantant kagott oxem toren dilem. Mr. Y showed his parrot to Mrs. K

Zuvizachi tokli sonsonli. Soikoilea korttin nikal tor sarko dilolo aslo. Hi Mrs. K ostori pixi zalea vo tiche thaim duddu korzotat zalear hem zuvizak somzunk tea velar vell naslo. Mrs. K-ak pollun zuvizan mottea avazan mhonnlem.



“So what the big deal Mrs. K? If Mr. Y showed his parrot to you then you show him yours myna….”

Zuvizachem sangnem oxem aslem. Mr. Y-an kirak dakoilo tor tinnem sarvoll (myna) suknnem dakouchem. Punn kortint aslolo lok dusrench somzolo ani poilea von he pavtti hanso itlo gazlo ki, tea avazan Mandvi nodichim lharam nettan kodpancher aptoupak laglim.



Lino B. Dourado
http://groups.yahoo.com/group/gulf-goans/message/21956

Kaide Pallpi Bhou Thodde

Aitaracheo Katkutleo:

Kaide Pallpi Bhou Thodde



Don rodanchim dhanvterim choloitana toklek 'helmet' ghalpachi ek koddok kaido
amchea mankulea Gõyant zala. Toklek 'helmet' galinastana skuttor vo motorsaikol
choloitana sampoddlo zalear pulis dondd vo tal'ao diunk matui churchure
korinant. Khorem sangpachem mhonnlear, don rondanchim dhanvterim choloitoleamni
aple surokxe khatir 'helmet'-acho upeg korukunch zai.

Kaim dis fattli ghozal hi. Marcelantlo Suresh ani tageli ghorkarn Sarita, Ponnje
eke khas bailanche dotorik (obstetrician) mellunk ghelelim. Dotorexim vochpachem
kharan, Suresh-Saritachea lognank tin vorsam somptam mhonnlear tannim dog
bhurgeank zolman haddlelim. Anik bhurgem, nakach naka mhunn dotorichi bhudd vo
advise magchea khatir tannim dotoricho 'appointment' ghetlolo. Dotor bayen zaite
toreche upai tankam suchoile. Bhurgem zavpachi pisvi kaddunk sanglem tedna, tem
ek pap, Saritak dispak laglem. Lign vo sex ghenvche adim bail mon'xen I-pill
(Contraceptive)ghetlear 99 tok'ke gorb yena, oxem dotorin suchoilem tedna;
kednai I-pill gheunk visorlim zalear porot gorb yeit mhunn Sarita bhiyelem.
Dotoricheo suchnna tichea favorak nasleo mhonntoch, anik upai nasloleanÂ
Sureshan 'condom'-acho upeg korcho mhunn dotorin suchoilem tednam Sarita khub
khos zalem.

Farmasint vochun unchli surokxit aslolim margelim 'condoms' vikot ghetlim ani
ghora yevpache vatter astana Sao Pedro igorjechim pavtanch xirxireamni pavs
zhoddunk laglo. Suresh-an, aple toklek helmet aslolem tem Saritache toklek
ghatlem ani tim dogaim gozali marit skuttorin rosto tanktana, kedna meren
Banastari pular pavlim tem tankanch gomlem na. Pullache dusre vatten tankam
vahatuk pulisen (traffic police) addailim.

Punn sir

Punn-bunn kainch na. Skuttor tum choloita mhonntoch tuvem 'helmet'' ghalunk
zai aslem, talao boroitana pulisen mhonnlem.

Pavsant tiche kens biztat mhunn havem tika ghalcheak dil'lem..

“Dusre pavtti dogaimni 'helmet' ghalear odik borem. Obseog ghoddlo zalear
tumche toklek mar bospacho 'chances' unnem astole. Sureshachea hatant talao
ditana pulisen sol'lo (advise) diit sanglem.

Xembor rupia dondd farik korun, anik kainch ek utor Sarita thaim uloinastana
Suresh aplea ghora veche vatter aslo. Funkea 100 rupia dondd farik kelo mhunn
Saritachea monar sontab marle. Tichem mon sarkench tika khaunk laglem. Banastari
pul par korchea adim tinnem apnnalea tokler aslelem 'helmet' ghorkarachea tokler
ghalelem zalear 100 rupia vanchtele asle.

Punn Suresh.. ghorache umbre choddtana Sarita kitem tori vicharunk kori

Kitem vicharunk sodta? Sureshan, modench aplem tondd ugoddlem.

Hanv mhonntalim. Skuttoricher konnem eklean 'helmet' ghalem zalear kaido zalo
na? Hanvem ghatlem vo tuvem ghatlem ekuch nhi? Talão kiteak?

Pulisen dondd ghala to skuttor cholovpeak ani nhoi fattlean bosun
asul'leak.

Mhonnchem? Ho kaido koslo? Chukun obseag ghoddlo zalear skuttor choloipeacho
jiv vattoucho ani fattlean bosil'lo to morcho?

Mhaka bexttench sotainaka. Tuka kitem vicharchem asa te 'traffic
department'-ank vo kaide korteleank vichar. Punn mhozo vichar tuje thaim
ekuch.

Koslo?

Ami sokall fuddench dotoroxim ghel'lim nhi?

Oi.

Kiteak?

Chukun meren porot mhaka gorb (pregnancy) na yevche khatir kaim upai
magpak.


Xevottak dotorin koslo upai bhasailo? Fuddarak chukun tuka obseag ghoddum na
zaunche khatir mhaka 'safety helmet' dilem mhu?

Lino B. Dourado


AITARACHEO KATKUTLEO Pustok hangasor melltat:

KUWAIT: Goa-World.com, Tel: (00965) 9300257

MARGOA: Zito Almeida (Cine Lata lagsor), Remedian Vaz Book Stall (Pornnem
Bazarant). M P Raikar Book Stall (Bank of India lagsor), Narayan D. Munz
(Bombay Cafe lagsor)

PANJIM: Singbal's Book House (Igorje lagsor), St. Paul's Book Store (Bombay
Bazar lagsor) Varsha Book Stall (Ponnje-Betim dokea lagsor)

PONDA: Roop Rohan Agency (Public Cafe lagsor) Parish Youth (Mount Carmel
Chapel)

PILAR: Prof. Jose Salvador Fernandes (9881810832)

MAJORDA: Nile Gen. Store & Book Stall

Lok, Gozali Kiteak Uloitat?

Lok, Gozali Kiteak Uloitat?



Modlo vell (interval) aslo. Iskolachea kenntinaxim pavtoch mhaka gomlem mhoje 2 rupia compass box-an visron urle mhonn. Klasint bhitor sorlear, roddkulem tondd korun mhoji avddichi ixttinn Luiza, bankar boson aplo uzvo dollo ghonstitali. Klasint anik dusrim vorgmitr (classmate) naslolim. Tichi dukhavoll somzuchem oxem mhaka dislolean hanvem vicharlem tednam, tinnem sanglem.



“Mhojea dolleant kisor (speck) asa tem sokall savn mhaka tras dita. Upkar korun dolleant aslolem kisor kaddpak, tuzo adhar korchi?”



Khoinchea vellar mhonn hanvem tika vicharlem? Anik thoddo vell tichexim pidder kelear kenntinantle gorom-gorom botat-panv mhaka mellchenant asle mhonn, hem hanv zannam aslom. Tea disa ghora kodden kofi borobor khavpak choppatti nhoi mhonn tandlanchi bakri mellunk nant. Upaxi pottar hanv iskolak ailolom. Mhoji avoy xezarche Filomena antiche konna tori mornnachea Misak hajir zaunk sokall fuddench Bettpateche igorjent ghel’li. Dekhunuch tinnem iskolachea kenntinant, modlea vellar kitem tori khanvchea khatir mhaka 2 rupia dil’le.



Orxim 17 chedde ani 18 cheddvam vidhearti asun vorg aslolo amcho. Ami amkanch, klasint aslolea cheddvank vattun ghatlolim. Mhonnche; Agnelo-n Rita-cheo oddchoneo pollouncheo zalear; Carlosan, Irachem voir-sokoll zatoleacho husko asunk zai aslo. Ani oxem toren amchem ixtt-ixttinnichem natem ekdomuch ghott aslolem. Punn Luizacho ankddo cheddvam modim subeij aslolean tem eksurem urtalem. Tichi vrut’ti (attitude) veglech torechi asli. Ticheo moskoreo kelear tika sonso naslem ani tiddketali. Konnam thaim odhik uloinasli. Dekhunuch, mhojea xivai vorgantle dusre chedde tika lagim kori nasle khore, punn her kamanim amkam sodanch Luizacho sohokar melltaloch. Hich tigeli khaxalai asli. Ani mhaka ti kiteak posond lagtali tem viskovttun sangunk, az meren hanv mhakach gospolun urtam.



Amchea dolleant illoso mhell vo anik dusrem kitem-i bhorlear kosli usavoll zata ti ami zanant. Konnem tori funk marchi vo udok marun dolleant poddlolo mhell beg-begim kaddunxem dista. Dusreanche dolleantlem kisor kaddtolo zalear, kaddtoleache dolle poile nigutt asunk zai. Mon’xan, apleachea dolleant patti (log) astanam dusreachea dolleantlem kisor kaddchem nhoi mhonn, oxi kitem tori kisor-pattichi khobor Kristi Povitr Pustokan (Luke:6, 41) amkam vachunk mellta. Luizachea dolleant aslolem kisor ani Povitr Pustokar asloli gozalik sor korunk zai nasli. Hangasor, dukhin kostovtoleachi kanni mhojea mhorean poddloli ani hanvem tika adhar korunkuch zai aslo. Zori mhojea pottak bhuk lagloli tori astanam ghorjevottank ani duentink poilem panvchem mhonn amchea vodhilanim amkam xikoilolem asa.



Ghostun-ghostun thamddo zal’lea tichea dolleank polloun mhojea dolleant dukham ailim. Mhozo dhavo hat tichea bhuzak dorun ani uzvea hatachea bottanim dolleachi paklli ugteo kotanam tinnem apnale hat mhojea buzancher dovorle. Tiche dolleant polloit astanam tigele kallzache lubddup (heartbeats) vaddle. Ani hanv dolle topaspak odikuch tigelea dollea lagsor pavlolom astanam klasintlea bhair varandantlean pasar zatoli tticher Libian-an amkam pollelim ani klasint bhitor sorun vhoddlean aroddli.



“What is going on here? Why are you holding each other? What do you think? This is the place to express your love. Wait! I will complain to headmaster”



“No teacher no. Please! I am helping her” Hanvem mhollem



“Helping? What types of help?



Padd poddlolea ‘kisor’-ak Inglez bhaxen kitem mhonntat tem, tea vellar mhaka yad zainam zali. Eka borea Samaritana bhaxen hanv Luizak adar kortalom. Punn amchi, koslich malis nastanam eka-mekak chitkon bospachi doxa (situation) pollelear somzutoleak kitem somzuchem tench kollnam aslolean tticherigelem toklechem pintt challvololem. Ani hanv tticherichea tonddak polloit Luizachea dolleant funk vo varo marunk zai mhonn mhojea gal folloile tednam tticherik kiteak rag ailo to hanv sangunk nokom. Hanvem mhoje gal poskotea porim motte kelole polloun tinnem mottean mhojea tokhler kutt’ti marli borobor fuuuu korun mhojea tonddantlo varo just Luizachea dolleant boson tika tras ditolem ‘kisor’ bhair sorlem ani sontosan Luizan mhonnlem.



“Thank you Lino. Now I am feeling alright” ani tinnem aplea dolleant poddlolea kisorachi gozal tticherik viskavun sangli. Punn mhoje toklecher kutt marloli ti mat tticherin apli chuk mhonn svikar keli nam. Tticher, Luiza ani mhoje modim choltolo open serial, bhair ravun kaim dusrim vidhearti polletalim. Thoddea vellan kitem tori khavn pottantle chalvollole bhukeche undrank thonddayer ghalunk zai mhonn hanv kenntinant gelom. Kenntinancho dhoni Santan, mhaka polloun hansunk laglo. Hanvem sanglolea proman botat-panv ani cha toyar korun mhojea mhorean dovortanam, tannem mhaka moskoreamni mhollem.



“Klasint, lakdda kuddke sonspotalo mhonn aikolam”



Tticherin mhoje tokhler marlole kuttichi dukh taji asli, ani te dukhicher mangasanvanchea utranim kenntinacho dhoni odik thomble martalo. Chodd vell zaunk nam. Ghoddie 3 vo 4 minutanchi forok. Santanachea kannar poddloli gozal rokhddich ujea agtea porim akh’khea iskolak bhogbhogunk lagli. Ani Luizak nove nanvacho batizad dilo, ‘kisor’ Tichean opman sonsunk zai nasle. Punn aplem dukh ti konnank ugti kori nasli. Oslea vellar tika hanv odik lagim zaunk kori punn tinnem mhaka poisailolo, ani hachem kharann tich bori zanam asli.



Lok gozali (gossips) kiteak uloitat? Aplo rikamo vell kosoi toren sorunk zai mhonn lok khobranchea manddar bostat. Gorje bhair lokacheo gozali ani nanv piddear korop hem amchea dhei (principles) bhailem asunk zai. Konnank tori sokoll ghalpacho ho mukhi hetu monan dovorun thodde lok khobrank survat ditat ani tacho porinnam inosent mon’xachea sobhavacher poddun taka/tika vaittak poddtolem hem mat lokxan ghenastanm apli jib uklit thambonastanam boddboddaitat. Khobranim marloleo fotaxeo teo uprant khoim vochun xirkom. Khobro kortoleank tem mat poddun vochunk nam.



Ani tea vorsa ami sogott 9vi klas pas zal’lim. Abril-May sutti khobar zaun Junhache 7ver, 10vea vorgan bhitor sortanam amchem modim mat Luiza dislem nam. Oi! Koslench sot naslolea khobranim tichem nanvar dhag diun nanv piddear kel’lem. Porot amchea iskolantlea bhurgeank fuddo korun tika zomlem nam. Uprant mhaka kollun ailem tem onath mhonn. (ticho avoy-bapui tem lhan astanam somplolim ani vhoddlo bhav tika polletalo). Odhikuch mhaka dukhlem. Ani mhojim dukhi bhavnnam kolit korunk, Luiza sarkeli ixttinn anink mhaka mellunk nam……….



Lino B. Dourado
http://groups.yahoo.com/group/gulf-goans/message/23188

Ek Pavtt Tori Hans Papia

Ek Pavtt Tori Hans Papia


Dor ek lhan-so tugelo hans, konnanchea tori kallza meren pavunk xokta. Tujea mukhamollacher hanso khellounk, xemboram voir nimitam tuka astelim ani ghoddie zait tujem hanstem rup konnak tori sodamkal hanso sarkem korta.



Hans, ani sonvsar tujea bhorim hansta. Hanstolo monis kednanch dukhi disona vo vhodd duensank bolli poddona. Hansop ek onek torechem kuddichea sandeank veaiam’ (exercise) zaun asa. Ani dekhunuch zaite desanim thoddo vell hansun sarcheleo sonstha goddun haddleat, ani monis hansun jiyelo zalear nhoi tachech jivitan sukhi dista, ponn dukhi aslole mon’sankui sukhi jiyeunk adhar korta.



Sundor rupachea mon’xanchea tonddar hanso nam zalear tim mon’xam vidrup (ugly) ani bhirankull (terrible) distat. Hanspachem dennem, Sorgest Bapa koddlean amkam funkot mel’lam zalear, disantlean ek pavtti tori hanstanv tednam ami amkanch khuxall nhoi, punn; amchea sorvbhovtomni aslole mon’xanche jivitan amchea hanspa vorvim koslo tori probhav poddun tanchea dukhint ek khuxechem kirnn udeun, thoddea vellar tori tim khuxall zatat. Thodde monis asat te, dusreancher vaitt yeta tednanch hanstat. Ani oslech prosong tanka avoddtat



Khup tempaveli ghozal hi. Moddganvchea pornne vo pulis sttexiona samkara aslole prasavele bosir choddlom. Bosint fokot 3 rikami boska asloleo. Modlea pirayeche ostoreo bosun aslole zage soddun hanv tornni choli bosun aslole zagear, mhojea tonddar hanso haddun, “hai” mhonnon mhoje kulle tiche khuxik tenkhoile. Tinnem aplea mhukamollar kalxannicho rong haddlo ani aplem tondd dusre vatten korun, bhair polloit ravli. Mhoje bhair aslole dant, hanstanam distat mhonn ghoddie, tika mhozo hans avoddlolo nam asot. Bos suntchea vellaruch sumar 60 vorsanchi ostori eka hatant zodd pottli dorun danvim-danvim choltanam ticho paim chukun, ti khala apttoli. Tea vellar, mhoje khuxik bosun asloli choli aplea tonddar hat dovorun hansli. Oi! Voir sanglam te toren. Thodde lok asat. Dusro khala poddta tednam tim khuxeal zatat. Tea vellar tim hanstat. Titlech vellachi khuxallkai tanchi.



Ti zantti ostori bosir choddli ani mhoje khuxikuch ubi zali. Ti korchetali. Poddlole kodden tichea kuddichea sandeank dukh zalea mhonn somzunk zatalem. Hanv boskevelo utthlom ani tika bosunk sanglem. Tinnem mhaka “Dev borem korum baba” mhonnon, upkar attoile. Ti choli, Nuvemche igorje lagsor dhenvli khori, punn bos Nuvem pav porian ti, zanttele lagim kuch-kuch khorun uloitali ani zantteli ghombirponnan aikotali. Zanttelen, ti choli aple boskeli utthlea uprant, mhojea hatak dorun aple khuxik bosoilo.



“Tum zannaim? Tea cheddvan, tuje vixim mhaka kitem sanglem tem?” Tinnem mhollem



“Sanglea viret koxem kolltelem?”, hanvem mhollem.



“Jednam tunvem mhaka bosunk zago dilo tednam, konnacho ekdom boro bhurgo mhonn ti tuji vakhanni kori.”



“Oi…..?” ani fuddem ulounk mhojea tonddak chavi zalolea porim mhojem tondd bond zalem ani monantlea monan mhollem. Tum sokoll apttololi tedna ti bhouch hanstali. Nam, nam! Oxem tika

sangun te chole vixim tichem mon koddu kelolem, hem mhojea nitimotachem (morality) bhailem.



“Tum tichea sorxim boslolo tednam, ti khoim khub nervos zali ani tuka kollot mhonn bhiyeli.” Tinnem aple dant chidd’dun punn, hansun mhaka sanglem.



“Nervos? Mhaka bhiyeli? Kiteak? Hanv tika khata aslom?”



“Toxem nhoi re baba. Tichi mhoineachi palli yeunk anik don dis asle punn, az okosmat tichea ‘angar’ zalem.” oxem sangun ti dant chidd’dun porot ekdam, hansli



“Angar? Angar mhonnchem?” Hanvem vicharlem.



“Ostoreanchem somzunk, tum ajun bhurgo asa re baba.”, tednam hanv 15 vorsancho aslom



Bos, Utorda-Mollar pauli. Tika adues kelo. Ghora veche vatter astanam mhoji xezarn Klementina mell’li. Bosint zaloli gozal ekan-ek chukoinastanam tika sangli ani vicharlem



“Angar mhonllolem kit… ?” Mhozo vichar sompokuch nam. Tinnem itlea mottean hanso kaddlo, itlea mottean, laginch aslolea durgan batt sukhoitoli Gabruchi maim porian Klementinageli hanspachi tora polloun, tikai katkutleo zaun hansunk ailem



Baimcher udok vorunk ailolim Leena ani Magduk, bosintli gozal sangun, ‘angar’ mhollolem kitem kai mhonn vichar kelolo tednam tannim dogaimni, eksarle handdir marlole udkache kollxe zomnir dovorun, hanspacho koll-koll korun, baim lagsor aslolea voddachea zhaddar follam khatoli kogull porian tanchea hanspachea avazan vo bhiranten kai (?) udon geli.



“Ailo. Justuch jevnnachea timar (vellar) ailo. Sokallche 8 voranche bosir gelolo mure tum? Itlo vell khoim aslo? Ani khoim vetolo tum? Cinema Metropolaxim vo Vishantaxim, aktoranche poster pollounk gelolo astolo. Moddganv sakun kitem hadd mhollear, hatant dorun haddpak loz dista tuka. Ghostachem jevonn zai ani tenvuim-i tajem-tajem, freshhhh. Kalchem potant vochonam tujea. Ge he poixe ani posrear vochun tomatam vikot hadd.” Ghorant bhitor sortanch, mhojea avoyn thapsamnicho paus mhojer zhoddoilo. Avoy ti mhogeli. Ragar zaunchem, titloch vell tigelo. Punn hanv kednach portean utor tika dinaslom. Dekhunuch ti mhaka bori kortali. Tichea mukhamollar sodanch hanso astalo. Posrear veche adim tika hansoun vetolom, oxem chintun hanv thoinch ogich ubo ravlom. Matiechea aidonan vo kunn’nneant, lakddachea chippan piyao doulitali vo baztali.



“Hangach asa re? Choll vegim tomatam hadd”, ani thoimsorlo koddsorun vochona to polloun tinnem porot ekdam mhollem.



“Ogoch kiteak? Kitem zalam?” Hech vicharache sondekak hanv ravtalom. Tichea mukhamollar udeloli ragachi savlli pois korun tika Klementina, Leena ani Magdu porim hansoitolom mhonn hanvem soroll mhollem.



“Mhaka, mhaka. Angar zalam….”



Mhoje avoyk mhojem kitem vaitt dislem ti mhaka khobor nam. Punn tinnem kunn’nneantlem piyao doulotolem chipp kaddun, tho korun mhoje thokler vazoilem.



Ani Nimn’nem.

Voilo lekh vachun tujea mukhamollar hanso ailo vo hanslo zalear, borem asa. Ani nam tor, tum hea sonvsarant jiyepa sarkeli monis pranni nhoi……



Lino B. Dourado.

http://groups.yahoo.com/group/gulf-goans/message/23103

Monis, Fottingponnam Kiteak Uloita?

Monis, Fottingponnam Kiteak Uloita?



Sorg ani prithvi rochpi Dhonia Devan, Adam-Evek rochlim. Tankam, eka zhaddachem foll khavchem nhoi, hukum ghalo. Punn serpettin (denvcharan) aple ikmotin tankam naddlim. Povitr Pustokache survatekuch serpettin marloli fott. ‘Tum morchi nam. Devak khobor asa, jednam tum foll khateli tea vellar tuje dolle ugte zaun tum Deva bhaxen zateli” Utpot’ti (Genesis) 3:4-5



Bhurgem zolman yeta tednam, fottingponnachea sonvsarant apunn zolm gheta mhonn kollnam fuddem tem roddot ravta. Anik kosloch upai naslolean aplea purai jivitant promanninkponnan jiyeloli pranni apli nim’nni vo mornnachi khoros kaddtanam, dhongi somazachem chitr niallun dukhin vilapta. Hea jogant jiyetolo zalear sotak pois korun, fottik mukhavello zago diun jiyeunk zai. Sotan jiyetelea mon’xank hea jogant zago nam ani dekhunuch sot uloitalo mhonn Judevanim, Jezu Kristak khursar khillaila.



Adlea khallar oi! Punn hea adhunik khallar (lakantlo (?) ghoddie eklo asot) monis aplea promanninkponnan yesvont (successful) zalo mhollear hea 21vea xekddeant vhoddantli vhoddli fott zait. Jivitachem bodlop khorunk, fottingponnachem pustok khankent gheun bhonvtole monis amchea somazant dollebhor pollevnk melltat. Fotti xivai, tujean jiyeunk zata zalear hea dhongi somazan tujem sot aikotolo konnuch nam, oxem somoz.



Daddlo toxich bail monis fotti uloitat. Thodde asat te goroz thoim vo dusro monis trasant nam poddcho hem chintun fotti uloitat. Ek fott uloun, eka mon’xak jivitbhor trasant ghalo zalear, hem ek vhodd pap. Ani zori, ek khoreli (genuine) fott marun eka mon’xak addkollintlo vo trasantlo mekhllo korta zalear hi ek vhodd khornni thartta ani jivitbhor upkarancho inam’ jikhonk pavta. Punn thodde zann, aplo faido chintun dusreachea rostear khantte-khanttech ghalche khatir fotti uloitat, ani oxe toren nhi-opradhi mon’xank, trasanchea somdirant buskolun martat.



Ek fott zaun asta eka dhanvtea ‘snowball’-a porim. Jitlo to ghumvott ravtta titloch motto zait veta. Fotti martelea mon’xank thodde pavtti tachea khaxeallea nanvan vollko nant. Dusrem nanv gheun. Tem gho? Fotting Kristalin? Arre to re? Bobkekar? Novea nanvacho batizadd tanchea fottingponnachea ulovpant tankam ditat. Tori astanam thoddo lok tancheo fotti ghiltat ani khorelem sot sodinastanam fotting mon’xancheo ghozali dusreank sangun lamboit vhortat, ani he toren borea mon’xachem nanv kapxinnichea kapsa porim uboit ravtat.



Jivi pranni sot uloiloli zalear amkam niyaloi (court) zai asli? Amkam vokil, nitidaranchi goroz aspachi? Guneanv nastanam kitlea sab-sube inosent mon’xank niyaloyant (korttint) ube korun tancho xirap khaina zait? Fotti uloun pelechea jivitachi vatt launk mon’xank, koslem dhadosponn mellta kai? Keddnam tori ek sot sangun vo uloun dusreachea jivitan sukhacho rukh rompunk yont kiteak zainam? Vo ek sot sangun to monis voilea panvddear pavot mhonn fotting monis bhiyeta kai? Aiche apsvarti mon’xannim, ‘sot’ ho sobd khaila ani fottingponnanchea bhovreant revoddla.



Kaim mhoineanchi gozal hi. Eklo mhagelo Malu (Kerelite) ixtt, aplo bhav Malayalam bhaxentlean ek vhodd vinod borovpi mhonn fotti martalo. Aplea bhavache vinodi lekh, he ani tea Malayalam potrancher chhapun yetat mhonn bodayen zangtalo. Eka disa tannem ek zobordost vinod mhaka sanglolo to, kalchea sumanan Inglejintleant mhojea e-mailant eka mhojea Gõykar ixttan pattoilolo toxoch hanvem Malu ixttak pattoun dil’lo tednam, tannem soroll zap dili.



“Mhojea bhavache vinod chorun Inglejint on’khar (translation) kortat mhonn tuka atam koll’lem nhi?” Oi! Oslei-i bhi monis astat. Ek fott samballunk xembor fotti marunk zai mhonn tankam khobor asta. Mhojem ugtem mon dorun,(mhonnchem, ho mhozo vinod nhoi mhonn sangun) Malu ixttan sanglolo vinod Konknnileant on’khar korun tumche somor dovortam….



Eka dis, Kuttappan-achea bapain ek ‘Robot’ vikot haddlo. Tea ‘robot’-achi khaxelai mhollear, fott uloilear taka kolltalem ani fotti uloitoleachea tonddar thapott vazoitalo. Tea disa Kuttappan, skulla sakun osram (late) pavlo tednam, tache bapain taka vicharlem.



“Putr, skullacho late kiteak zalo?”



. “Bapu, az amkam ‘extra classes’ asleo” Kuttappanan zap dili. Chaddach korun ‘robot’ khorkelo ani Kuttappanachea kansular thapott vazoilem.



“Mone (putr), ho ek khas ‘robot’ ani tachi khaxelai mhollear tachean fotti dhorunk zatat ani fotti uloitoleacher to thapott xevttita. Atam mhaka sot tem sang, tuka osxir kiteak zalo?”



“Accha (bapu), hanv sinemank ghel’lom”



“Khoinchea?”



“The Ten Commandments”, Zapp korun ‘robot’-an Kuttappanacher thapott marlem, “nam Bapu khoreponnim hanv ‘Sex Quenn’ sinemank ghel’lom”



“Xi! Loz tuka. Tuje pirayecho aslo tednam hanv oslim lojechi khornni kori naslom.”



Zapp korun bapaichea kansular ‘robot’-an vazoilem. Hem aikun Kuttappanachi Am’ma (avoy) kuznantli bhair yeun mhollem.



“Kosoi zalear to tuzo put…… khoincheanuch ‘robot’ mukhar sorlo ani Kuttappanachea avoychea kana sokoll sonsonnit thapott vazoilem.


Ani Nim’nnem………….

Az nhoi, tor falleam. Mon’xam moddim nhoi tor Deva samkara. Fottingponnanchem farikponn, diunkuch zai.



Lino B. Dourado
http://groups.yahoo.com/group/gulf-goans/message/23016

Novea Vorsant Bhitor Sortanam

Novea Vorsant Bhitor Sortanam



Anik ek Novem Voros 2009 mhoje jinnent favo kelem mhonn mhojea Rochnnar Bapak argam di-it dev-mondirantlo bhair sorlom. Ghora paupak irlexe vatteruch astanam tondda-purto (tonddant vollkotam, nanvan nhoi) ek ixtt bhettlo. Tannem hanstem tondd korun mhaka Novea Vorsanchim porbim dilim ani hanvum-i taka Novea Vorsanche bore anvdde anvddetanam tacho mobile fon vazlo.



“Vorsache survatekuch ponvotticho fon. Voros piddear” Mobile fonank polloit tannem mhollem ani fon kannank laun fuddem uloilo, “Hello…..Happy New Year tukai……….”



Konnacho ani khoim thavn taka fon ailolo tem zannam zavpachi goroz mhaka nasli. Punn vorsache survatek tacho mood off zal’lo hi sulus mhaka zali. Fon korpi monis tacho kitlo lagsorlo vo poisul’lo ani tanchem natem (relationship) kitlem asa hachi mhaka khobor nam khori tori astanam tacho sobhav dakholl kortalo taka fon korpi monis naposont (dislike) aslo mhonn. Hanv matxe gaborlom. Thoddea vella adim hanvemnui mhojea lagsorlea soireank, ixtt-mitrank Novea Vorsachim porbim diun fon keleat. Az-kal mon’xanchem mon vollkun ghevpak khup moskil zait veta. Kallzan porian vochun ravlear tujea pattlean monis kitem uloitole hem sangpak aichea mhellea vattoronachea dhongi somazan kothinn zalam. Tujea gholleak fullanche har ghalun pattlean suri top’pi dor ek chanttek mellpi monis disandis vaddot vetat hem hanvem sangcheli goroz asa? Zalear ami konn khorelo soiro, ixtt, xezari mhonn amchea kallzachea darar tankam samballche?



Kaim pavtti amchi chuk nastanam ami trasant poddtat tednam, vo mottorik obseag ghoddun yeta vo anik her kosli-i ghoddni favo nhoi tea vellar ghoddli zalear amche lagsorlea mon’xank gombhirtayen ti kollit kortanam tujem vo tuka kan diun aikotole/aikotolim soroll mhonttat. “sokall fuddench konnachem tondd pollelem re/go?” Xezareak aslolea dusmanachea ghorabeantlo konna ekleak sokallcho polloilo zalear thu-thu korun tonddantli thipi bhair udovpi az meren sudorlolea somazan khotte somzonnicher adarlole vo ‘achar’ (superstition) manddpi lok asat mhunn aikupak tuka vichitr distolem? Borem mon samballun ani Rochnnar Bapak anik ek dis pollounk favo kelo mhonn khativelo utthanam argam di-it utthlo zalear tujer yetlim vaitt-vignnam pois zatelim mhonn tuka bhorvonso asa? Zalear, tujea noxibant vaitt ghoddnni ghoddlear tuka sokall fuddench disti poddtolo vo vorsache survatek fon kortolo monis ponvotti? Sudorlolea sonvsarant vixall monache (broad minded) zaunchea suvater kaluki monanchem kiteak zaunchem? Apurbay asli dekhunuch tannem vo tinnem mhoje tondda-purtea ixttak fon korun Novea Vorsant 2009 bhitor sortat mhonn Devachea nanvan un-unit porbim dilim. Punn ho mhozo ixtt taka/tika kitlo meren durvas (hate) korta tem dollebhor mhaka disun ailem. Ani hanv hem niallit cholun ghorche vatter astanam 3 vorsanchi fattli gozal mhojea dollea samkara aili.



Tea vorsa Natalache Disa sokallchim 9 voram zatat mhollear mhojea mobilar 8 SMS sondhex yeun bhorle. Tankam uprant fon korun wish kortolom ani mhojea kamant gul’l astanam mhaka anik ek SMS sondhex ailo. Ani to zaun aslo mhozo xezari ixtt zo dor disa don vo tin pavtti fon khorun hem ani tem vicharpi. Goroz poddlearui mhojea ghora yeun sotavpi. Tannem, Natalanchi khuxallkay uktavpak mhaka sondhex kel’lo polloun mhojea mendvak, mhoje sorun ghel’le jinnent yeunk nam tittli tiddok tea vellar choddli.



Fattleo 8 SMS topasleo ani tattuntleo 5 SMS Inglixinle sondhex ekuch bhaxen asle. Mhonnchem, Mr. X-an daddlolo toch sondhex Kumari Y-ant daddlolo. Aplea khas sobdamni boroupak konnui eklean iont kele nant. Ek lhanxea prathant vo ekuch desant ravpi ani sumanant ek pavtti tori fon korun khobor gheupi hea mhojea mogall soire-mitranchi khornnim mhojea monam posont bhaili aslelean hanvem ekuch torecho xinn korun tankam fon korun sanglem.



“Tuzo sondhex mhaka pavlo. Natalachea disa, mhozo ugddas kela tea khatir Dev borem korum ani tuka-i Kristachi zolmachi porob anvddetam. Disantlean vo choddan chodd mhollear sumanant ek pavtti tori tum mhaka porxim fon korta. Punn az hea vhodd disa sondhex patoilolo polloun mhaka khup vaitt dislem mhonn tuka spoxttponnim sangtam. He toren daddlolo sondhex mhojea ixttagottik naposont vo pois korunk sodta mhunn tum kollit korta.”



Ani uprant sondhex pattoiloleanchem kitem xizlem ti mhaka khobor nam. Apli chuk vollkun dor eklean fon korun xoma magloli ti gozal dusri. Poiloch ek lhan-so fon kel’lo zalear uprantleo panch-sat minutam ogddavpachi goroz nasli. Tea vorsa oslea SMS sondhoxam vixim lokak zagrut korpak hanvem internet-ar chorcha keli. Khup zannanim e-chittintlean aplim motam porgottlim. Hacho nikall dusreank kitlo labla (faideacho zala) ti mhaka khobor nam. Punn mhaka mat fattlea don ani hevui vorsak tea vorsache bhaxen Natalank nhoi mhonn Novea Vorsak SMS sondhex aile, ailech nant.



Mhojea tondda-purtea ixttache ani mhoje gozalik forok asa. Vorsache survatek naposont mon’xacho fon ailo mhonn taka tiddok choddloli zalear mhaka, mhojea mogachea mon’xannim SMS sondhex pattoun mhozo sintiment vaddoilolo Hanv mhonnonk sodinam SMS sondhex pattovche nhoi. Goroz thoim SMS-cho upeog korunkuch zai. Punn vorsantlean ek pavtti zolm dis, Novem Voros, Paskanchi ani Natalanchi porob yeta tednam lagim asloleank vo ekuch desant thikan korun ravtoleank tumchi khuxallkay fon korun ukttayat Dusreanche khuxallkayen bhag gheun mog ani apurbay dakoyeat. Pordexant aslolea apurbayecheank SMS pattoun ditat ti gozal mat veglli asta.

Novea Vorsant Bhitor Sortanam: Tuzo nichev hangasor boroi………………………………..



Lino B. Dourado

http://groups.yahoo.com/group/gulf-goans/message/22910

Tuka Sopnam Poddtat?

Tuka Sopnam Poddtat?




Vaztolo fon kannank lailo ani “hello” mhollem.


“Uzvaddlolo dis Devachea nanvan tuka boro anvdetam. Tuji nidh piddear keli zalear mhaka xoma kor.” Ti bhouch khalti zaun uloili.


“Konn nhoi zalear konn tori mhaka hea vellar zagoitach. Son’varachi sutti aslelean mhoji allxai odhik lambchi nam khatir mhoje ixtt-mitr mhoje nidhek sotaitat. Havem tuka vollkunk nam.”


“Hanv zannanch aslim. Kaim nozo. Mhoji vollokh titli gorjechi nhoi. Khub khal zalo hanv tumkam fon korunk sodi, punn mhoje thaim tumcho fon naslo. Koso-i tori tumkam fon khortelim mhunn az sokall utth’tanch havem hott dorlo. Ani tujea lagxilea soirea koddlean mhaka fon gavlo.”


“Fon korpachem kharan?” Havem vicharlem


“Tum ratrim mhaka sopnant dislo…,”


“Khoincho mhunn denvchar? Sopnant, havem tuka tras diunk nant mhu?”


“Tumi kitem uloitat lekhok bab? Hanv somzunk nam”.


Mhoje ixtt-mitr mhaka nanvan vo mhojea add-nanvan ‘Lapitt’ mhunn voddkitat. Punn poilech pavtti he porki ostorean ‘lekhok bab’ oxe mhonllem borobor ti mhaka khoim ani koxi vollkota tem kollchea adim havem tika sanglem.


“Hem tujem poilem komplen (tokrar) nhoi. Mhaka sopnant polleteleamni sodanch sanglam. Kitlem sot tem sangunk mat hanv xokonam. Sopnant disteleank hanv khupuch sotaitam khoim. Konnanchea kulleank chimtte kaddop, nakak dorop, polleak ghans marop, pottar mutti ghalop ani zaitem, zaitem, zaitem. Ratri tujea sopnant toxem kitem tori ghoddlam?” Hanvem vichar kelo. Kitloch vell tichi zap nasli punn tiche bazun konn tori uloitoleacho avaz fona velean aikunk yetalo. Hanvem don dam tori ‘hello’mhonllem. Uprant fon bond zalo.


Bhurgeank, tornatteank, zhannteleank sopnam poddtat. Ek lhan ballok nidhent hansta zalear tiche thaim Dev uloita vo sorgavele dev-dhut (angels) khelltat oxem amkam voddilam sangtalim. Mhaka-i sopnam poddtat. Sopnant hanv poisulea suvater pavlolo astanam porot zagear yeunk vatt visortam. Sottasot zhaddar choddtam, punn; sokoll denvchea vellar hanv bhiyetam ani zag zali mhonntoch bed-iruch aslolo polleun bhieyelele kuddik dir mellun vaitt sopon poddlem mhunn sopnanchea denvcharak xiraptam.

Disantlean zaleli gozal monant porot-porot gollta zalear thodde pavtti nidhant astana monis tich gozal portean uloita vo sopnant pirgovta. Melelim sopnant dislim zalear, Devan tankam sorginchea voimkuntantlim bhair ghaleant ani tanchea otmeank rozarachi goroz asa oxem sotmandpi ajun lok asa, ani ganvche igorjent vo Pilar vochun sopnant dislolea melolea otmeank sansnacho suseg mellche khatir Misam bhettoitat. Lagsorlo vo poisulo monis sopnant melo koso dixtti poddlear tachi bholaiki 100 vorsam urchi mhunn Devak prathonnam kortat. Sopnam, mon’xank bhouch unch mollbar porian vortat ani kuddik kampero haddtelim sopnam mon’xancho jiv pasun ghetat. “Okosmat nidhant melo vo melem” oxem uloilelem zaite pavtt ami aikolam. Kuddir dhodddhoddo haddtelim sopnam thodde pavtti nidhant kallzacho atak yeun monis morunk xokta. Hatunt kitlem sot asa tem mat vidnianik (scientific) purave mellonant.

Sopnanchem khoremponn jivanxastran (biologically) kainch ek kobul korinam. Sopnacher hoikari (positive) tharlelem kaim ek nasta tednam mon’xan titlem apleak laun kiteak gheunchem? Bhavnnink (emotional) sopnam poddtat tednam monis nidhan roddta. Bhirankul cholchitr pollelear bhirantichi sopnam poddtat. Peleachem borem chintelea mon’xank iexvori (divine) sopnam poddtat ani niddukayen jieyetelea mon’xank koslim sopnam poddtat kai? Oxem hanv dolle ugte dovorun chintnachea sopnant astanam darachi bel vazli. Edhe sokalcho konn aila kai ho mhakach vichar korun dar ugoddlem zalear ek sobit ostori darant ubi.

“Tumi konnank sodtat?” Goddie chukon mhojea darar marlem zait mhunn vichar kelo.

“Tumkanch”

“Havem tumkam vollkhunk nam”


“Nigtinch tumche thaim fonar uloitanam tugelea soireanuch mhaka hanga pavoilam.”


“Mhozo soiro mhunn kitlo huxar? Mhozo fon dita, ghor dakhoita, punn samkarak mat yena.”

“Tumi mhaka ghora bhairuch ube dovortele? Bhitor ye mhunn sangchenant?”

“Vhoddle khuxen bhitor sorat. Kitem piyeteli? Cha kai kofi?”

“Kainch naka. Tumi mhojea mhorean bosat” Ani ti mhaka ekdom chitkun bosli. Tichi kuddichi ub choddtali titli rumantli gormi vaddtali. Dekhunuch hanvem mhonnlem.

“Gorom zata nhi? Varem khaunk, panko ghalum?”

“Tachi kitek goroz sopnantlea rajea? Ek vicharum?”

“Ekuch kiteak? Hozar vichar korat.” Tichi sobitay niallit hanvem mhonllem

“Tumkam sopnam avoddtat vo nam?”

Koslo mhunn vichar tigelo? Sopnant, avoddpachem kitem mhunn asta? Itlea pois sakun mhaka sopnam avoddtat hech vicharan ti aili kai? Ani avoddlim vo nam avoddlim zalear tika adav (faido) koslo? Kitem tori sangun tichea vicharak zap diunk zai asli nhoi?

“Ham! Oi. Tornne pirayer avoddtalim punn atam hea pirayer ollim sopnam (wet dreams) bilkuluch avoddnant.” Tika khuxi khorunk havem mhonllem

Tichem kitem firlem ti khobor nam. Sogllich abuzz zaun mhojea golleank veng marchea vellaruch mhozo mobile vazlo. To hanvem hatant ghetlo zalear kamank vochunk sokallchea 6 horar dovorlolo alarm ghoddielir netan vaztalo. Anik ek dis ollea sopnantlo vatoulom mhunn sokallchea devak argam di-it hanv utlom.


Lino B. Dourado

http://groups.yahoo.com/group/gulf-goans/message/22709

Tuji Bholaiki Tujea Hatant

Tuji Bholaiki Tujea Hatant


Poir tedus eka super market-an, khub-khubuch tempan mhoji ollkichi bhettli. Hanv khorem sangunk nokom amchi nimnni bhett keddnam meren zal’li poi ti. Sangpachem mhollear jea vorsa hanvem tika polloiloli ti toxich, tech adlea sobit rupan ani sobhavan mhaka disli. Tichea rupan kosloch bodol dislo nam, na mhonn mattarponnache savllên tichi sobitai ajun chorunk nam. Mhaka zap korche adim tinnem don vô tin pavtti mhojer dixtt ghatloli khoim. Havemnui tika polloiloli khori punn zagôvpak fattim sorlolom. Zaite pavtti ekuch rupache dog monis pranni asunk xôktta nhoi? Super market-ant bhonvandde ghaltanam, ti ani hanv kellim-apol-sontram ani her follam melltat tê zagear bhettlim tednam, tinnem mhaka Inglejin vicharlem. “Ragar zainaka. Hanv chuklim nam zalear. Tum Utodd’decho Lino nhoi?”


Tichea vicharan oi vô nam zait, oso mhozo dubau aslolo tô pois zaun hanvem humollxoken mhollem. “Matutina tum? Kitlea tempan? Hanvem tuka polloilolem, punn zap korunk mat fattim sorlom. Ghoddie tunch zait vô nam…!”, ani ami, amche polle tenkoun okull-pikull ixttagottiche chumb pollear chaple.

“Mhaka sot mandunk kottin lagta. Tujea piraye poros hanv panch vorsamni lhan. (Mhojea kodd’deak hat laun) Khoim asat re tuje tê datt-datt kens? Kodd’do zala mure? Adlem virponn gelem tujem. Fugrô dista. Mhattaro zalo tum. Ani polle tujea pottak? Kitli motti dholi (paunch) ailea ti? Sarko nitt ubo rav. Ani pott bhitor ghalinastanam tokli bagoun tuje moche distat zalear pole.”



Ekar êk vichar korun tinnem mhaka lojek (embarrassed) ghatlo. Mhoji tokli bagoun moche matxe distat mhonn tika sanglem tednam, ti hansli. Adle huvallancheo yadi korun thoddo vell thoinsoruch aili-poili gozali ami kortanam ticheo dog dhuvo dusrem shopping korun tichexim ailim. Bhurgeanchi ollok korun dili ani adlea yadincho panttlo mhojea mathear dovorun thoinsorlim tim koddsorun gelim.

Tiche shopping trolley-n mhoji nodor ghatloli tednam tigele trolint chodduch bhajipallo (vegetables) ani follam dislim. Ani mhoje trolint motton, chikon, keema, cheese, butter kuddik odkik chorbi (cholesterol) ditoleo vostu asleo. Aple bholaikechi ti chodduch kalji gheta mhonn tichea borê toren samballun dovorloli sulsullit anglot sangtali. Mottai chodd korun boddichi yeta. Avoi-bapui mottim asot zalear bhurgim mottim zavpachi xoketai asta. Mhoje ixttinnichim bhurgim vô dogaim cheddvam tichech toren sullsullit ani sobit distalim. Jivit borem sartolo zalear bholaiki bori rakhunk zai, hachi tika sulus asli. Dekunuch tichi bazarachi trolli, torkari ani follamni bhorloli. Ani mhoje osle êk pavtt tori bholaikechem chintinaslole chodd chorbechim khanna khaun apleakuch loblobitponn (obesity) magun gevpi. Ani oxe toren mhojem pott eka burkulea bhaxen gheun bhonvtanam, chukon gaulole ixtt-mitrank moskoreo korunk, ek borich sondi favtta.



Amche kuddik calories zai tea calories-am poros chodd jevlle zalear mottai vhaddta. Jem kitem jevunk zai tem atam ami jevinant. Fast food him bholaikek tras kortolim khannam ami dispottim khatat. Adle toren pusttik jevonn xit-koddi, nustem, torkari, lonchem, paro, chepnnem thoram ani her sabar chorbi naslolim jevnam atam ami visorleant. Fridge-int samballun dovorlolem micro oven-nant thappoun khatat. Adle chulli velem jevnnam jevunn amchea purvozanim bholaikeche bore dis sarle. Atam amchea bhurgeank bhailim khannam diun tanche bholaikecho guddmell khorun sodla. Vhaddtam-vhaddtam tankam ghorant kel’lem jevonn-khann ruchonna. Ani thodde tempan amchea kuznant adle poromporanchim jevnnam xiztolim vô nam hem mat amkam vell sangtolo.

Bazar haddlolo tô zagear ghalun hanv udok nhanvunk, nhannient (bathroom) bhitor sorlom. Anga vele kopdde meklle kelê. Mhoji kudd arxean disli. Orxim disantlean ekuch pavtti hanv arxacho upeg kortam. Tenvuim zalear sokallcho khadd kaddtanam. Punn tea disa mhojea bhair sorlolea pottacher don-tin pavtti nodor firaili. Adim hanv ek chain smoker aslom. Jevnnam khannachi ruch yeta teddnam hanv sigar oddun pottachi bhuk nivoitalom ani mhojem pott flat urtalem. Sumar 7 odhik vorsam zalim hanvem sigrettiche veson soddun dilear. Ani tê meren mhojem pottan naka zalolim khannam vochun az mhojem pott fugrem dista.

Thoddea vella adim super market-an bhettlole ixttinnichea utranchim yad korun, kopdde naslole pottar nodor ghalun, ani nitt ubo ravun paim distat zalear mhoji tokli bhagoili. Fokot mhoje payanchim bottam matxim dislim. Mhoje ixttinnin, mhaka dil’lo sol’lo (advise) sarko aslo. Mhojem pott chodd bhair sorlam ani hanvem mhojea bholaikechi zata te toren kuidad gheunk zai mhonn tinnem koddok xiddkavnni dil’li asa. Udok nhavunk mhonn udkacho noll ugoddlolo tô bondd korun porot ekdam toklli bagoun potta sokoll aslolo sonvsar dista zalear toklli bhagoili. Dislo nam. Ani taka polloupak, onnov ghalun, mhoji tokli purai bhagounchi poddli.



Lino B. Dourado

http://groups.yahoo.com/group/gulf-goans/message/23288

An Eyeful a Day Keeps the Doctor Away

An Eyeful a Day Keeps the Doctor Away



'Lulu Hyper Market'-an bhitor sorpa vatter astona, mhozo mobile vazlo. Fon korpi ixttak hanvem sanglem, Indian fresh halal mutton vikot ghevnk hanv khas ailam. Tacho vichar mhaka:


Ghelea don sumana adim tuvem ˜Tuji Bholaiki Tujea Hatant" ho lekh boroilolo, ani tatunt tuvem, bhajipallo vo torkari khailear bholaiki ghottmutt dovorpak zata mhunn sol'lo (advise) dil'lo. To konnank?


Thodde vachpi, mhagele lekh mon divn vachtat mhunn tea disa mhaka kollun ailem. Hanv khos! Sigerett, mon'xachea arogeak ekdom vaitt ani hache vixim lekh boroitolo zalear, borovpean khaxea sigerett oddchi oxem na. Saud koxi-kat samballchi tem protek mon'xachea hatant asa. Anik thoddim vorsam, sonvsari jivit togpa khatir, sabar lok bholaike vixim vachop korun apnnale saudechi bouch kallji ghetat. Ani oxem kelear, tujea duensancho sota tunch voiz zata, ani bhailea voizachi titli goroz asona mhonntat.. Dekhunuch, aicho-i lekh bholaikecheo katkutleo korun boroitam


Amche Goyant, adim aikonk naslolim duesanchim nanvam dispotim disaleancher, atam ami vachtat. Minacho dhonddo choltole vatarantlea lokakachea nak-tonddantleant dhull bhitor vochun ˜liver-achem duens chodda promann zavnk laglam. Adim bhov thoddem kankr vo cancer piddechi gozal ami aikololi, punn atam tem ek main killer disease mhollear fott zavnchi na. Kaim follam vegim pikpachea khatir tancher koslo tori rosayonik (chemical) upeog kortat mhunn kolun ailam. Ani tacho porinam’ kankr piddek boli poddpacho ek soeg. Punn vhodd bhirantechem mhollear thannacho kankr (breasts cancer) tornne ostoreancher chodd promannem zavnk lagla tem pollevn Goychem voiziki xastr ghuspagoddolak poddlolem asa.


Tornatteo ostoreo breasts cancer-ache pidden kostovtoleachi gozal tumchea dolleam mukhar dovortana, dusre vatten novi pollovnni (survey) kelea tea pormonnem, daddlea mon’xan ostoreche thannank vo breasts chittkun polloilear char tem panch vorsam odik bholaikechem jivit favo zata mhunn sodpus kortoleanim (researchers) sodun kaddlam


Germany-che Dr. Karen Weatherby hannem, 200 daddlea mon'xancher panch vorsancho sod (research) kelea uprant, tun-tunit ostoreanche ubar aslole xatier disantlean 10 minutam dollebhor nodor ghalear lingi zag heun, (sexual excitement) rogtachem ghollop bore toren zaun, presanv ani kallzachem duens komi korta mhunn Ingladachea New England Journal of Medicine hea voiziki potrar vachunk mellta. Tancho obeas dakholl korta, disantleant thoddeo minutam monbhulavnnecho halchal korpi daddlo, bholaikecho chodd lab gheta khoim. Punn khoinche ostorecher? Sodanch disti poddtolea aplech ghorkanniche vo dusre ostoreche xaticher chittkun nodor dovorlear? Hem mat khoinsoruch vachunk mellonam.


Ani jednam ek ghorkar low-cut nheslolea ostorecher vankhddi nodor ghalta tednam, ghorkarnnin somzochem aplo ghorkar lamb jivit jieunk tozvit korta. Goyche ostoreamni, aplem nhesop moriadi bhitor dovorun aple kuddichi mansugi samballchi.. Na tor, dusrea daddleanchi bholaikechi xikar, ghoddie tum zait.


Lino B. Dourado.


http://groups.yahoo.com/group/gulf-goans/message/23534

Dhiro Khorench Chalu Zat’leo?

Dhiro Khorench Chalu Zat’leo?



Gõyche redde-padde dhirio vixim, Novebrachea 18ver 2007, hech Goa-world.com mavle-ghoracher, mhagelo ek lekh ‘Dhirio Portean Suru Zatat?’ uzvaddak ail’lo. Te vellar to lekh borovpachem kharann mhollear, Khasdar Francisco Sardinho-baban, apun Lok Sobhechim eleisanvam jikhlo zalear, Gõyant redde-paddeancheo dhirio bond asat teo, porot suru korunk porvongi ghetolom mhunn utor dil’lem. Redde-padeanche dhoni ani poromporik dhirioncho khell umedin pollovpi, tannem dil’lea utrachi vatt polloit astana, kalchea Sunkrarak Febrer 6ver, 2009 Gõychea Vidhan Sobhen anik ek Kurtorecho Amdar Reginaldo Loureco-n, poromporik Gõycheo dhirio soglle nem’-kaide pallun lokacho avddicho khell portean chalu korcho mhunn, ek khasgi bil (a private member’s bill) vidhan sobhent bhitor kaddlam. Hi khobor ujea porim Gõychea zonvorank pavli ani kal eka xetan chorvak ailole kodden, dog gayeo Chibru ani Sukrit hanche modim zal’li chorcha….



Chibru: Aikolam gho yea?

Sukrit: Sang mhu go yea. Aikotam

Chibru: Gõychi Vidhan Sobha mhonntat thõi amgeleanchim, mhonnchem; redde-paddeanchim dhirio portean suru korunk ek khasgi mhonnlolem bil bhitor ghatlam khuim.

Sukrit: Konnachea bonkant ghalunk?

Chibru: Xi! Ollxig mhu gho tum yea. Kaichea-kai uloita?

Sukrit: Agho, Camilachea boila fattlean mortelea randla, don vorsam fattim apleak motam mellun ghevncheak mhunn Kurtorechea Sardinhan, Lok Sobheche pott-vechnnuke (by-election) vellar apunn jikhun ailear Gõychim poromporik ger’ram vo dhirio portean kaidexir kortolo mhunn, Saxttichea motdhar songantlea lokak fotaxio marloleo. To, tuka ugddas asa vo na gho yea?

Chibru: Hi khobor tuka khoxi gomli tor?

Sukrit: Az sokallim gotteant, mhojem dudd kaddunk ailole kodden, mhozo patrão, tache baile thaim uloitana havem aikolam. Kalchea Sukrarak Vidhan Sobhechem odhivexonacho (session) 5vo ani nim’nno dis aslo khuim.

Chibru: Zalear, nim’nnea disa kiteak hem bil bhitor kaddlem?

Sukrit: Toxem tem. Gõychem politik, Bharotachea her prantã koddsun vegllem asa khuim. Faideak poddtat te pormonnem, Gõyche Amdar-Montri kaide pas kortat. Hem fokot lokak fottovpak ani thodde bhov dhirio mogiank khuxi korpak.

Chibru: Hi Amdar-Montreanchi polisi, amche redde-paddeanchea dhirio mogeank khuim khobor asa?. Ani zanaim mhu gho yea?

Sukrit: Sang mhu gho yea. Aikotam.

Chibru: Prevention of Cruelty to Animals Act, 1968 kaido laun, Suprim Korttan 1997 vorsant poromporik dhirio kaidean bond keloleo asat. Tori astana mottea-mottea rajkornneanchea axirvadan dhirio-pixe, dhirio ghoddun haddtat tedna tankam, pulis korttiche hukume pormonnem sotaitat.

Sukrit: Dekhunuch, dhirio portean suru korpak Goa Bull Owners and Milk Farmers Association, Uch’ch Neayaloyan ghelea vorsa Novembrant orj diloli asa. Sonsthecho odheox mhonnta, zori Tamil Nadu, Assam ani Maharashtran dhirio ani her zonvorancho khell korunk korttichi porvongi asa zalear amchea Gõyant kitek nhoi? Punn thodde bhov people for animals mhonntat te, addkholl haddtat khuim.

Chibru: Tech lok mhu gho yea? Zonvoranchem mas khavpi? Ani ek aikolam tuvem?

Sukrit: Sang mhu gho yea.

Chibru: Ghelea Dezebrache 14ver, Fatorda-Chandrawaddeantlo 56 vorsanchea Paulo Faleiro-k bhailea (migrants) lokamni ekttavn zaun jivo marlolo asa. Poir khuim, Gõychea Utor vatarantlea taxi driver-ancher Nigeria desantlea kaim nagrikamni lamb suryo ghevn hol’lo (attack) kela. Calangute-Candolim-Baga vatharant chor-kunnicher, ani vikalim vogddam vikpeancher xidduk dollo dovorpak Gõychea Ghor Montrean ek koddok hukum pulis khateak dila. Ani vhoddli gomotichi ani lojechi gozal mhollear, Anjuna-Vagator bhagantlea vellencher, vikalim vogddam vikpi vidhexi lokamni (foreigners), pulisank veller bhitor na sorpachi domkhi dilea mhunn mhozo patrão uloitana havem aikolam.

Sukrit: Xi baye. Kosli loz gho don pãyanchea zonvorank (vach: mon’xank). Pottant poddo naslolim bilam Vidhant Sobhen bhitor dukollchea bodlek, Gõyche ‘porjechi’ mhonntat tanchi bori surokxa mellpa khatir bilam pas korun gheyat mhu gho yea. Gõykaram khatir vavurcheak nivddun kaddlole reddeank kiteak okoll na gai?

Chibru: Agho Sukrit. Naka baye naka. Toxem korinaka. Don pãyanchea zonvorancho (vach: lokacho) vepar mhu gho yea. Kitle tras gheun kallngam, kollngam, nirvolleo ani her vepar tim roitat. Ani kitem gai mhollear, tannim tras gheun ximplolo vepar tum susegad khata? Agho Sukrit, dhanv…..dhanv………….Camil boddi gheun yeta………



Sukrit: Padd poddum gho tachem. Hat dorom gho tacho. Koslea rostin boddiancho mar gho mhaka.

Chibru: Sanglolem mhu gho yea. Dhanvnni ghe gho mhunn.

Sukrit: Tuka lagon sonslem havem

Chibru: Mhaka lagon? Kiteak?

Sukrit: Camil nhi gho yea? Tujea nhovro boilacho patrão? Ghe! Denvcharacho ugddas kelo ani ho poi, tugelo nhovro boil ailo.

Chibru: Hmm…hu…haommmmm.

Sukrit: Murgota mhu gho yea. Atam hanv hanganch ubim ravtolim.

Chibru: Kiteak?

Sukrit: Atam tum koxem xempddi voir kaddit dhanvtta tem pollovpak.

Chibru: (Lojun) Chuppppppp.



Lino B. Dourado

LINK
http://groups.yahoo.com/group/gulf-goans/message/16613
http://groups.yahoo.com/group/gulf-goans/message/23364

This is Wrong Number Baby

This is Wrong Number Baby



Kalchea Son'vara, Febrerache 14ver, mhagelea mobilar ek SMS sondhex ailo. I have liked many, but loved very few, yet no one has been as sweet as you. Happy Valentine's Day, Shoba.



Mhagelem kalliz ghoss zalem. Mhageli nidh udli. Kallzache dhape (hearts beats) choddle. Shoba? Nanv vollkichem koxem kat laglem. Khoim tika dhoddil'lom gai hanv? Yad yena zali. Mhagelea mobilar nond zal'le tigele ankdde, topasle. Mhagelem mon don toren bhogun (divided) ghelem. Konnem tori mhojer moskoreo korunk na mhu? Vo ghoddie chukon tigelea Valentine-ank dhaddlolo sondhex, mhagelea mobilan giulo gai? Yevzunk poddlom.


Valentine's Day, ek kherit mog kornarancho dis. Tambdde rongit ful diun aple kallzache ubav dakholl kortat. Niz premi, to dis sangatak sartat, jevonn-khan ani ekuch bottlint don straws ghalun thond-pivonn (cold drinks) piyetat. Ani tea disa tangelem rongar ail'lem prem-natem polloun, thoddeank kuzli zata ani pottant chabunk lagta. Ani hi puschim sonskruttai, (western culture) amchea oslea Bharotichea sonvskrutti add veta mhunn sangun, aplo nixedh jahir kortat. Tornatteamni ani odhik korun kolejik vetolea vidhearteamni, be-moriadik (vulgar) chal-rit vapddit zalear tancher zobordosten kharvai kortole mhunn Sri Ram Sena loskorin, Valentine Dis paltoleank ek koddok xiddkavnni dilea, ani dekhunuch kachabull zalolea mulltotv'vadeank (fundamentalist) budd xikoichea khatir The Pink Chaddi Campaign Febrerache 5ver, 2009 thavn suru kelea, ani mogan fottovlolea ani nirxelolea Shri Ram Sena-chea fuddareank ani vangddeank 'pink chaddis' dhaddcheo kelam.

Valentine Dis-ak virodh dakhoitole Sri Ram Sena-che fuddari, tanchea jivitan, mogachea khellant harleat, dukhovleat ani dekhunuch te nixedh porgottaitat. Mogacho orth tankam somzulolo zalear az him pixeaponnam sonvskrutti nanvan cholchim naslim. Korem mhollear, mog fokot ekuch disacho nhoi. Khoro mog jivitbhor togpak zai. Mogan bandloli dori vhodd tufan ailear pasun tuttun vocho na. Vorixtt vaddoll-mollak fuddo korun jivitache koxtti kantte mostun mog fuddem cholot veta. Ani khorelea mogak konnench addavunk zaina. Ghoddie pormesvor Ram-an, aplo mog dakhounk Sitak ful dil'lem astolem. (Hanv chuklom zalear konnem tori mhaka sarkem sangchem). Mogache xhime bhair vochum nastana, vorsantle 365 disantlo ek dis mekleaponnan sarunk mogeank dilo zalear, kitem zata gai?


Korea mogacher sonvskruttichea nanvan boball kortolea mulltotv'vadeank, Karnataka-che bhaduray (courageous) ostoreamni aplo tallo uttailolo polleun khoreanich tankam cheppem kaddchelem. Ani fuddarak Goyant, Goychea ostoreanchi cholvoll, pulisanchea hatank kounchechim kanknnam pattoun divchelim zaunk zai. Kiteak? Goyant ostoreancher onit (injustice) zata ti Bharot desachea khuimcheach pratant zainam dekhun.

Mhaka SMS sondhex pattoitoli ostori somzoli astoli, tigelo sondhex tigelea khorelea mogiak pavlo koso. Wrong number-ar sondhex pavla mhunn tika kollounchem oxem mhaka dislolean hanvem ankdde dhamble. Mhojeach fonank ravtolea porim, ekuch ring zotkean tinnem aplo fon ukol'lo ani mhaka ‘hello’ mhonnpak sondi dinastana, soroll tinnem mhonnlem/


Thanks for your pink chaddi. You see, see. I am just stand in front of the mirror. I like how your love just fits on me.


Hello, hello. Listen to me. This is wrong....., ani mhojem aikonastana tinnem fon bond kelo



Lino B. Dourado
15/2/2009

http://groups.yahoo.com/group/gulf-goans/message/23448

Tuesday, January 05, 2010

MAGNNEM

MAGNNEM

Jezu!
Tujea povitr mondirant
Magnnem korunk
Bhitor sortana
Vatteruch
Mhozo dusman gavlo
Tuzo updes
Dusmanank maf korcho
Ani hanvem toxem kelem
Punn...
Tannem mhaka
Dukhoila
Tem mat
Visronk zaina
Mhaka bhogos Saiba!

Niayallunk
Tujem magnnem orthabhorit zatolem zalear,
tuka dukhovlolea mon'xachi vaitt kortovea
purai visor ani taka mafi kor.
Ani polle! Tujea monant oputt xanti
ani khuxallkay favteli


Lino. B. Dourado
(Utodd'dekar)
www.goa-world.com

http://aitaracheokaskuleo.blogspot.com/

Monday, December 14, 2009

Tachea Somajik Vavrachi Vakhanni Kiteak Zaina?



AITARACHEO KATKUTLEO:


Tachea Somajik Vavrachi Vakhanni Kiteak Zaina?

Novembrache 28ver Kuwait Goan Association hasreakhall Eslinda Alemao Memorial 7-a side futtboll tournament ghoddoun haddtat mhunn Goychea ani yer mavle thollar tem Kuveittche Inglez paporancher meren jahir zalolem. Id-achi sutti aslolean, hanv poilech pavtti, KIFF-acho (Kuwait India Football Federation) divors zaloleak ho futtboll tournament pollevnk vochpache toyaren astonam, pavsachea devan ghosghoxeanim Kuveitt desar tea disa pavs votoilo. Ani oxe toren futtboll khell rodh vo cancel zalololo to, porche Sukrarak Dezembr 11ver perim zhaddam moiddonar (Shuwaik, Sabha hospitolachea Sport Center moiddonar khubuch perimchim zhaddam{guava trees} aslolean hea moiddonank novem nanv divn dislem) pollevnk mhaka ek vhodd sond favli. Perim zhaddam moiddonar bhitor sortoch yevttin-tevttin nodor ghalit vetanam kitem tori mhaka unnem laglem. Avoy-bapui korta pap bhurgim ditat zap hea Konknni oparechi yad zali. Avoy-bapaichem divors mhonllear bhurgim onath ani eksurim koxim zatat tech toren KIFF ani IFF-achem koslench kharonn naslolea kestavank lagun, porchea futtboll tornamentachea khellak borelech futtboll mogeamni goir-hajri lailoli pollenv ekuch mhojea monant guslem. Deva! Hea Goykarank Tuvenuch samballunk zatat gha!

KGA 2005 vorsa sthaploli. Tacho odheox Salvador Dias apurbayen Salu hea nanvan sogott Kuveittche Goykar taka voddkitat. Novembrache 28ver zavpi futtboll tornament pavsak lagun rodh zalolo to porchea Sukrarachem havomann (weather) pollelear oxem distalem KGA ghoddoun haddtolea disa, mollban kiteak roddunk zai? Mhonnchem, ghele-i Sukrarak Dezembr 11ver sokallche vellar pavsachi xirxiri zhoddtali ani vathoronn thonddayechem zalolem. Ghoddie zait, Salu-baban meloleo khuddi nhessoiloleanche sogott otme ektthaim zaun tache khatir dukham gholloun upkarachim ruddonam kortalim?

Mahan somaz-sevok Salu-babachi lhanxi mullakhat koxi ghenv mhagelea AK hatun uzvaddachem dislem. Dekhunuch perim zhaddam moiddonnar vochun, eka farak don bokim marlim. Bhouch kaman ghuslolo astanam, Salu-baban kimticho vell mhaka dilo. Tacho somajik vavr koxe toren survat zali hem mhaka kollchem aslem. Somaz seva korcho gunn tachea bapai koddlean ailo mhunn tannem vhodde bodayen sanglem. Tachi purai famil avoy-bapui, bhoinn somajik vavurpi mhunn, mhaka ukttailem. Kuveittan somajik vavrachi koxi survat zali hea vixim zannvikai magli tednam tannem sanglem KIFF ghoddoun haddtole futtboll tornamentan to ek vanttekar zatalo ani rogtanuch aslolo somaz sevacho gunn tannem Kuveitt-Goykarank zata te toren adhar divn oddchonni suttaveo korcho vavr suru kelo. Devan dilolo ek sobhavik gunn tachea angan riglolo asa ani to mhonllear melolim moddim nhessoupachem. Kuveittche Sabha hospitolachea moddeakhuddant (morgue) poilech pavtti Maina-Kurtorcho Alex-achem melolem moddem nhessoun Goyant pattoun dilem ani tea uprant nhoinch Goykaranchim punn herui Bharoti Rajyeantlea, Sri Lanka, Filipin, German ani yer Europi Kristi melolea lokachim moddim nhessoilean ani vimanan ganv-ghora pattounchi vevoshta kelea. Modinch, Kuveittan bhouxik sutti (public holidays) aslear ani ganv ghora pattounchi lambai disli zalear, ratchea vellar favo tea Sabha hospitolachea odhikareanchea ghora kodden vochun vevhar potracher tanchi soi (signature) ghevn akxiddentant vo somik mornam (natural death) zalolim melolim moddim ganv-ghora daddun divchi bondabost, kosloch zati-katicho vegllozar dovorinastana keleant ani korta.


[Somaz-Sevok Salvador Dias ho lekh borovpeam thaim uloitanam]


Tachea hea vhodd somajik vavra khatir Colva United Center-an halinch tacho bhovman kela. Punn ojeapanchi ghozal mhonllear Kuveittantlim vhodd-vhodd Goykaranche sonsthanim hea somaz sevokachea vavrachi vakhanni samanya Goykaram modim ugte machier ajun meren kiteak kelim nam? Khoincho dongor addkoli ubeo korta kai? Nidukai? Oxem Goykar choturayen uloilolem aikunk yeta.

Lino B. Dourado
13/12/2009


English translation follows:

AITARACHEO KATKUTLEO (SUNDAY MUSINGS)

Tachea Somajik Vavrachi Vakhanni Kiteak Zaina?

WHY HIS SOCIAL SERVICES HAVE NOT BEEN RECOGNIZED?



Under the Kuwait Goan Association’s banner “Eslinda Alemao Memorial 7-a-side football tournament” is to be organized on November 28th was announced in Goa’s net forums as well as Kuwait’s English newspapers. Due to the break for Eid holidays, this was the first time I was all set to witness football tournament. Since the recent Kuwait India Football Federation cracked up like a divorce matter, the rain gods were also all set for a heavy downpour over Kuwait to show their resentment. And the football tournament which was early postponed finally took place last Friday, December 11th. I had the opportunity to witness the matches on the heavily surrounded ‘Gauva (fruit) Trees’ at Shuwaikh’s Sabah Hospital’s Sport Centre Grounds – a rare sight which took me by surprise!

As I entered the area, I found something odd as I looked around at the surroundings full of ‘Guava and other Trees’. The sins are committed by the parents and the children bear the blunt (consequences), the Konkani saying I recollected that moment. As happens when the parents are divorced, the children become lonely, the same is thought to have happened with KIFF and IFF, ofcourse without much ado. Such thoughts crossed my mind as I moved about in the midst of the football lovers who gathered around. Oh Almighty, could you please protect these Goans!

Kuwait Goan Association (KGA) was established in the year 2005. It’s president is Salvador Dias who is affectionately called ‘Salu’ by all Kuwait Goans. The scheduled November 28th tournament was cancelled due to the incessant rains which was re-scheduled for Friday. One could feel by the looks at the weather that the clouds wished to cry whenever KGA is all set for the day. Meaning that on Friday, December 11th there was a slight drizzle early morning and a cold pleasant breeze blew. May be, it looked liked the souls whose mortal remains Salu assisted in their final journey from the morgues to their resting place (or flights back home) were all shedding tears of gratitude! The serene winds echoed in rhyme to sort of confirm this personification!

On my request Salu-Bab was kind enough to give us a small interview which we thought to publish in my ‘Aitaracheo Katkutleo’. That’s the reason we thought to catch two birds in one shot and hence landed on the ‘Guava Trees’ Grounds. In spite of his heavy involvement he spared a few minutes of his time in between the ongoing tournament matches. Firstly I wanted to know from him how his interest in ‘social service’ developed in the first instant. With great pride and respect he mentioned that such in-born wishes cascaded from his father’s interest to help and assist the needy. I have watched him from childhood, he said matter of factly. Salu’s family including one of his beloved sisters have been involved in social services for a very long time. While questioning him how he got himself involved in such services in Kuwait, he mentioned that whenever KIFF organized football tournaments, he whole heartedly participated with his team(s). From his inborn talents which runs in his blood, it was for the first that he went to the Al-Sabah Hospital morgue when his fellow Curtorim-Maina villager, Alex, died in Kuwait. Arrangements were made to repatriate his mortal remains as per his family’s wishes. It was on this day that he had to dress-up the mortal remains for the very first time as there was nobody coming forward. Thereafter not only he assisted Goans but also other Indians, Srilankans, Filipinos, Germans as well as other European Catholics, running hitter-thether from the embassy, ministries, hospitals, translation offices, airlines offices to complete the required number of formalities. Needless to say, a lot of time, patience and sacrifices are need to undergo such tedious tasks. In some instances, whenever there were public holidays and fearing delays in transporting the mortal remains of accident victims or natural causes death, back to their home country, he has on several occasions made a dash to the offices and homes of the concerned officials for approvals and signatures. This services he extended to all without any bias of religion, caste and nationality.


In recognition of his great efforts towards social services for the Indian community, Colva United Centre-Kuwait honoured Salvador Dias during their recently held annual ‘Colva Day’ programme.

But what’s surprisingly is, the many so-called leading Goan associations in Kuwait did not even think of this social worker to recognize his effects to the Goans at large to-date? Which mountains withstood in-between them to decide about it?
Jealousy? Goans are thoughtfully listening to it?


Lino B. Dourado

Sunday, October 25, 2009

AITARACHEO KATKUTLEO: Topasni Korchi, Skuttor Cholovchi


Topasni Korchi, Skuttor Cholovchi



Otumbrache 16ver Divalichea adlea disa ‘Sanatan Sanstha’-che dog bhagidar skuttor choloitana, okosmat skuttorint bomb-sfott zaun te zokmi zale ani fattim-fuddem somple. Bhirante vinnem skuttor cholovpi kalcho Goykar kitem kai mhollear, aichi bhirankull poristithi pollevn ghora kodden dovorlolea skuttorichi fattlean-fuddlean topasni korun Devachea nanvan skuttorir bostat mhunn, oxi amkam khas khatrecha mon’xa koddsun kollit zalam.



Sumanacho bazar haddunk mhunn ghel’li Suresh Borkarachi mahest ghorkarnn bazar korinastana, ritea hatamni ghora portololi pollevn, to ekdom thotaklo. Tachi ghorkarnn Sudha, ghorant bhitor sorche-sorun aroddli.



“Khoinchea disa tumi mhaka bazarant vochunk sanglem?”



“Age, havem sangil’lem tuka bazarant vochunk? Sunaprant disaleak, takhtin ek lekh dhaddunk zai dekhun, falleam boroboruch bazarak vechem mhunn tuka sangil’lem havem. Punn tum aikopi? Apnnalench khorem korpi mhu? Tum oxi ritea hatani portupak, Moddganvchea bazarak zalam kitem?”



“Bosiveli dhenvun bazara dixen cholunk laglim zalear, sorbhonvtim pulisamni purayen bazarak veddo ghatla. Pulis ani pulis-kuttre bazarak tenkhun axill’lea motorink, skuttorink topasnni kortale tem pollevn mhaka dista bazarak konnem tori porchea bhaxenn bomb ghatla. Ani he bhirantin, jiv aslear bhik magin mhunn ghora portolim.”



“Kosli bhivkulli ostori ghe tum? Kitem chol’lam tem pulisank vicharchem aslem. Tem asum atam. Nigttoch mhaka Sunaprant sompadpeacho fon ail’lo ani tannench kollit kelam bazarak tekhun asull’lea vahanam (vehicles) Goychi Bomb Disposal Squad pulis ani pulisanche kuttre topasnni kortat mhunn”



“Kiteak?”



“Az Somar nhi ghe? Son’var ani Aitar sutti aslolean Divali porbek choddan chodd bazarantlim mhuki lojam bond axill’lim. Sumanantlo poilo dis mhonntoch, lokachi ghorddi zatoli nhi? Ani ghorddi asta thoim, porche bhaxen atankvadi faido kaddit mhunn, lokache surekxe khatir pulisamni pavl marlam asot.”



“Ani zannaim?”



“Sang nhi”



“Mhoje bhazuk bosil’leo bailo mhaka sangot skuttorintlea bomb-sfottan, skuttoricher bosun axill’lea mon’xanche kulle ani kiturancho nas zalo khoim.”



“Xi hollxig! Pozddeo ostoreo muge teo. Bomb-sfottan mon’xache kuddichem kasgi sandde pinztole vo na ghe?”



“Asum tem. Punn ek mhaka somzona, he bomb Narkasur ratik ghalunk tankam yevzol’lem koxem?”



“Nosto akantvadeacho hetu zaun aslo Goychea lokacho Narkasur dobajo piddear korchelo. He Hindu dhormvadi ‘Santan Sonstha’-cho arop mhollear Narkasur bobajo korun denvcharak vhoddponn divop. Ani dusrem mhollear itihas uspilear dhorm jatim modim duspott ani ttenxonn aslolem Moddganvchem xar. Poromporik dhormacho riti samballun ail’lea Goykaram modim duspott korchelo tancho hetu. Age chol. Tujem lagim uloit ravlear mhozo lekh sompcho nam. Pisvi toyar kor. Tintear tori vochun baji-palo ghevn yetam.”



Lekh sompoilea uprant to tintear vochunk nheslo. Mezar dovorloli pisvi ani skuttorachi chavi ghetli. Skuttorixim vochun skuttor start korchea vellar taka kosli tori yiad zali. Divalechi porob aslolean ghele 4 dis skuttor ghevn to khoim vochunk nam. Tannem skuttorichem seat ugtem kelem. Voir sokol skuttorichi topasni kortana tachi ghorkarnn Sudha bhair yevn vicharlem.



“Tumi ojun vochunk nant? Skuttor cholona?”



“Sanatan Sanstha-chi khobor divpi Abhay Vartak sanglam, bomb-sfottan somplolea Malgunde Patil ani Yogesh Naik hanchea skuttorin kone tori bomb ghalun dovorlole mhunn. Dekhunuch hanv skuttorichi topasnni kortalom.”



“Tum khoinchea sonvsthen samil asa tor? Tujer bomb ghalunk?”



“Ami lekhok nhi ghe? Amchi borpavoll kritika viret sompta? Zaitea zannank mhozo kirodd asa nhi? Thodde tor mhojer bezaruch asat. Khasgi jivitacher atak korta nhi hanv? Dubhav pois korunk skuttorachi topasnni kelear bori nhi? Bonka poddim bomb-sfottan mhagelea sursuretacho nas zalear?”



Lino B. Dourado



AITARACHEO KATKUTLEO: Walkover? Ttenxon Kiteak?


Walkover? Ttenxon Kiteak?


Chalu vorsachea Otumbrache 1ler thavn 50 hozaram voir mahest-denngi (gifts-in-kind) ditoleak, kor (tax) lagu zatolo mhunn, Central Board of Direct Taxes (CBDT) hannim IT Act 1961 hacher haddarun kaido chalik laila. Denngikaran vo denngi divpean affidavit korun, denngi ghetoleachem avoy, bapui, dhuv, put, bhav vo bhoinn koslem natem (kin) asa tem jahir kelear, tankam voilo kor lagu zavncho nam, oxem CBDT odhikarean fuddem kolit kelam.



Camilo boro bhurgo zalear ek khoddegant futboll khellgodi. Futboll moidonar to porzollta. Sodanch to aple ttimink zoit dita ani tannem goal marun dilolea zoitachi khobor sogllea disaleancher chappun yeta mhunntoch, tachem nanv vollkiche zaun ghelam. Tachea khellpache huxarkayek ani bore xistik lagon, ganvchea bhatkarachea tegam dhuvantli vhoddli dhuv mogan asa. Camilo modlea klasintlo zaun aslolean, zati-kati manddpi bhatkar, aple vhoddle dhuven vichun kaddlolea soirigotticher ragar zata ani tacho mog nhoikarunk aple dhuvek koddok utramni xiddkaita. Punn jitt khellpi dhuve mukhar bapaichem xannponn cholona zaun, Camilo ani Joan-achi ixttagott, fuddlea mhoineant thavn kazarachea ekvottan ghott zaunchi asa. Punn….



Porchea disaleacher voili bhatmi vachun, Camilo bexttoch pertubado (disturb) zala. Khorem mhollear tannem vhokoll-bai Joan-achea ghorchea thaim, dott nhoi mhunn dennem magunk nam. Joan-achea girest avoy-bapaichi khuxi, aple morgadd dhuvek ek flett, gaddi, ani her vilaxi (luxurious) mahest-dennem koxem divnchem. Oxem tor, voir aslole bhatme pormonnem Joan-achea bapain, apnnalem dhuvek gifts in kind dita mhunn tannem affidavit toyar korun, IT odhikareank kollit korunk nibel gorjechem. Ani oxem zalolem Camilo-k naka aslem. Kiteak? Lok khoim somzotolo? Dottivinem to kazar zala mhunn? Voilea kaidean, tachim chintnam padd ghalim. Ani tatuntlean tatum anik ek dhoko mhollear, kalchea Sunkrarak hea vorsantli futboll league suru zaunchi asloli. Kaim futboll mahasongoth- ache (football federation) sokoile dorjeche vagnnukek lagon, league-k khelltole ttimini futboll moidonar walkover diun, fuddarak hea movsomantli league chalu astoli vo nam ho ek vhodd prons dor ek farik kelolea khellgoddeak, chintnachea moidonar xennoila. Ani hem pikasanv Camilo-k sottaitana….



“So what! Tuzo futboll khell tuka posta? Hoi? Tor kitem zalem? Tumche ttimin walkover dilear? Ani tum mhaka kitem sangunk aila? Mhojea mogacher walkover …….”



“Joana please! Hea vellar mhojim bhavnnam (feelings) somoz…”



“Koslim bhavnnam? Mhojea moga vonn tuzo futboll khell vhodd? Mogacho teag havem keleat. Tujea moga khatir mhojea bapai koddlean nixttur utrancho mar khaila. Tuka, tuzo futboll khell vhodd vo hanv?”



“Aikun ghe! Futbollavixim hanv titlem ttenxon ghena. Don mhoinem uprant gifts in kind ho kaido pas korunk zai aslo mhunn, hanvem tuka poir ugddas kelolo. Havem tuzo niz mog kela. Tuje bore gunn ani vagnnunk mhoje avoyk avoddlolean, ticheach axirvaddan havem tuka mhojem korun ghetlam, ani nhoi tuje bapaichea gireskayek bhulon.”



“Oh I see! Hem sodanch tum mhaka sangot aila. Tor kitem zalem mhozo avoy-bapui aple kkuxen mhaka mahest-dennem dita zalear?”



“Amkam flett kiteak zai aslem? Amchem lhanxem ghor……..”



“Hum! Atam somzolim. Mhojem aik Mhaka flett zai mhunn, havem mhojea bapaik vinonti keloli”

“Punn kiteak?”

“Vachunk nam tuvem? Hea disamni gorom-gorom paper-ancher chappun yetoli bhatmi”

“Kosli?”

“All India Mother-in-law Protection Forum, hachi”

“Hi kosli sonstha?”

“Amchea Bharotan joint family poddot asa. Kazar zolole put ekach ghorant ravtat ani tanchi avoy ghor choloita. Sun-sasumaimcho vadvivad zaun thodde pavtti sune koddlean sasuk opmanachea utrancho mar khavncho poddtta. Ken’nai hangar hat zata. Hem soglle char vontti bhitor cholta. Bhailo somaz sasumaimchem dukh aikunk toyar nam. Dekhunuch, sunam koddlean tras nam mellche mhunn Dil’li, Mumbai-che sasumaimni andolona (campaign) suru keleant. Lohu-lohu korun, Bharot desachea dusrea prathant pavtolim ani Goyam pavunk fattim nam.”

“Tor kitem zalem? Mhoji avoy, sunnek tras ditoli tosli nhi.”

“Kazar zavnchea adim ek rong asta ani kazara uprant topia bhaxen rong bodolta. Irlexe chukik vo somzonenk lagon maim-sunechem kestanv suru zata”

“Osli dharunai tujea vo mhojea avoy sovem ghoddchi nam”

“Ani ti ghoddchea adim, mhojea bapain mhoji surokxe khatir mhaka 3 bed rumamchem flett toyar kelam. Az tumche ttimin walkover ghetlo mhunn tuka khub ttenxon zalam. Toslim ttenxona sonsunk, mhojea bejeak sokott nam. Tea khatir, kazar zalea uprant tuje avoyk, walkover divnchea adim ami amchea flettan ravunk ghelear chodd borem zatolem”

“Punn mhoji maim……”

“Chodd uloilear kaddun hatant ditolim”

“Kitem?”

“Tuvem diloli utrachi mudi…”


Lino B. Dourado



Thursday, October 22, 2009

AITARACHEO KATKUTLEO: This is Wrong Number Baby

This is Wrong Number Baby



Kalchea Son'vara, Febrerache 14ver, mhagelea mobilar ek SMS sondhex ailo ˜I have liked many, but loved very few, yet no one has been as sweet as you. Happy Valentine's Day“ Shoba"


Mhagelem kalliz ghoss zalem. Mhageli nidh udli. Kallzache dhape (hearts beats) choddle. Shoba? Nanv vollkichem koxem kat laglem. Khoim tika dhoddil'lom gai hanv? Yad yena zali. Mhagelea mobilar nond zal'le tigele ankdde, topasle. Mhagelem mon don toren bhogun (divided) ghelem. Konnem tori mhojer moskoreo korunk na mhu? Vo ghoddie chukon tigelea Valentine-ank dhaddlolo sondhex, mhagelea mobilan giulo gai? Yevzunk poddlom.


Valentine's Day, ek kherit mog kornarancho dis. Tambdde rongit ful diun aple kallzache ubav dakholl kortat. Niz premi, to dis sangatak sartat, jevonn-khan ani ekuch bottlint don straws ghalun thond-pivonn (cold drinks) piyetat. Ani tea disa tangelem rongar ail'lem prem-natem polloun, thoddeank kuzli zata ani pottant chabunk lagta. Ani hi puschim sonskruttai, (western culture) amchea oslea Bharotichea sonvskrutti add veta mhunn sangun, aplo nixedh jahir kortat. Tornatteamni ani odhik korun kolejik vetolea vidhearteamni, be-moriadik (vulgar) chal-rit vapddit zalear tancher zobordosten kharvai kortole mhunn Sri Ram Sena loskorin, Valentine Dis paltoleank ek koddok xiddkavnni dilea, ani dekhunuch kachabull zalolea mulltotv'vadeank (fundamentalist) budd xikoichea khatir The Pink Chaddi Campaign Febrerache 5ver, 2009 thavn suru kelea, ani mogan fottovlolea ani nirxelolea Shri Ram Sena-chea fuddareank ani vangddeank ˜pink chaddis" dhaddcheo kelam.


Valentine Dis-ak virodh dakhoitole Sri Ram Sena-che fuddari, tanchea jivitan, mogachea khellant harleat, dukhovleat ani dekhunuch te nixedh porgottaitat. Mogacho orth tankam somzulolo zalear az him pixeaponnam sonvskrutti nanvan cholchim naslim. Korem mhollear, mog fokot ekuch disacho nhoi. Khoro mog jivitbhor togpak zai. Mogan bandloli dori vhodd tufan ailear pasun tuttun vocho na. Vorixtt vaddoll-mollak fuddo korun jivitache koxtti kantte mostun mog fuddem cholot veta. Ani khorelea mogak konnench addavunk zaina. Ghoddie pormesvor Ram-an, aplo mog dakhounk Sitak ful dil'lem astolem. (Hanv chuklom zalear konnem tori mhaka sarkem sangchem). Mogache xhime bhair vochum nastana, vorsantle 365 disantlo ek dis mekleaponnan sarunk mogeank dilo zalear, kitem zata gai?

Korea mogacher sonvskruttichea nanvan boball kortolea mulltotv'vadeank, Karnataka-che bhaduray (courageous) ostoreamni aplo tallo uttailolo polleun khoreanich tankam cheppem kaddchelem. Ani fuddarak Goyant, Goychea ostoreanchi cholvoll, pulisanchea hatank kounchechim kanknnam pattoun divchelim zaunk zai. Kiteak? Goyant ostoreancher onit (injustice) zata ti Bharot desachea khuimcheach pratant zainam dekhun.

Mhaka SMS sondhex pattoitoli ostori somzoli astoli, tigelo sondhex tigelea khorelea mogiak pavlo koso. Wrong number-ar sondhex pavla mhunn tika kollounchem oxem mhaka dislolean hanvem ankdde dhamble. Mhojeach fonank ravtolea porim, ekuch ring zotkean tinnem aplo fon ukol'lo ani mhaka ˜hello" mhonnpak sondi dinastana, soroll tinnem mhonnlem.

˜Thanks for your pink chaddi. You see, see. I am just stand in front of the mirror. I like how your love just fits on me"

Hello, hello. Listen to me. This is wrong.., ani mhojem aikonastana tinnem fon bond kelo.



Lino B. Dourado

14/02/2009

Aitaracheo Katkutleo - An Eyeful a Day Keeps the Doctor Away

AITARACHEO KATKUTLEO


An Eyeful a Day Keeps the Doctor Away



˜Lulu HyperMarket-an bhitor sorpa vatter astona, mhozo mobile vazlo. Fon korpi ixttak hanvem sanglem, Indian fresh halal mutton vikot ghevnk hanv khas ailam. Tacho vichar mhaka:



Ghelea don sumana adim tuvem ˜Tuji Bholaiki Tujea Hatant’ ho lekh boroilolo, ani tatunt tuvem, bhajipallo vo torkari khailear bholaiki ghottmutt dovorpak zata mhunn sol'lo (advise) dil'lo. To konnank?



Thodde vachpi, mhagele lekh mon divn vachtat mhunn tea disa mhaka kollun ailem. Hanv khos! Sigerett, mon'xachea arogeak ekdom vaitt ani hache vixim lekh boroitolo zalear, borovpean khaxea sigerett oddchi oxem na. Saud koxi-kat samballchi tem protek mon'xachea hatant asa. Anik thoddim vorsam, sonvsari jivit togpa khatir, sabar lok bholaike vixim vachop korun apnnale saudechi bouch kallji ghetat. Ani oxem kelear, tujea duensancho sota tunch voiz zata, ani bhailea voizachi titli goroz asona mhonntat.. Dekhunuch, aicho-i lekh bholaikecheo katkutleo korun boroitam



Amche Goyant, adim aikonk naslolim duesanchim nanvam dispotim disaleancher, atam ami vachtat. Minacho dhonddo choltole vatarantlea lokakachea nak-tonddantleant dhull bhitor vochun ˜liver-achem duens chodda promann zavnk laglam. Adim bhov thoddem kankr vo cancer piddechi gozal ami aikololi, punn atam tem ek main killer disease mhollear fott zavnchi na. Kaim follam vegim pikpachea khatir tancher koslo tori rosayonik (chemical) upeog kortat mhunn kolun ailam. Ani tacho porinam kankr piddek boli poddpacho ek soeg. Punn vhodd bhirantechem mhollear thannacho kankr (breasts cancer) tornne ostoreancher chodd promannem zavnk lagla tem pollevn Goychem voiziki xastr ghuspagoddolak poddlolem asa.



Tornatteo ostoreo breasts cancer-ache pidden kostovtoleachi gozal tumchea dolleam mukhar dovortana, dusre vatten novi pollovnni (survey) kelea tea pormonnem, daddlea mon'xan ostoreche thannank vo breasts chittkun polloilear char tem panch vorsam odik bholaikechem jivit favo zata mhunn sodpus kortoleanim (researchers) sodun kaddlam



Germany-che Dr. Karen Weatherby hannem, 200 daddlea mon’xancher panch vorsancho sod (research) kelea uprant, tun-tunit ostoreanche ubar aslole xatier disantlean 10 minutam dollebhor nodor ghalear lingi zag heun, (sexual excitement) rogtachem ghollop bore toren zaun, presanv ani kallzachem duens komi korta mhunn Ingladachea New England Journal of Medicine’ hea voiziki potrar vachunk mellta. Tancho obeas dakholl korta, disantleant thoddeo minutam monbhulavnnecho halchal korpi daddlo, bholaikecho chodd lab gheta khoim. Punn khoinche ostorecher? Sodanch disti poddtolea aplech ghorkanniche vo dusre ostoreche xaticher chittkun nodor dovorlear? Hem mat khoinsoruch vachunk mellonam.



Ani jednam ek ghorkar low-cut nheslolea ostorecher vankhddi nodor ghalta tednam, ghorkarnnin somzochem aplo ghorkar lamb jivit jieunk tozvit korta. Goyche ostoreamni, aplem nhesop moriadi bhitor dovorun aple kuddichi mansugi samballchi.. Na tor, dusrea daddleanchi bholaikechi xikar, ghoddie tum zait.



Lino B. Dourado



http://groups.yahoo.com/group/gulf-goans/message/23534
22/02/2009

Wednesday, September 30, 2009

Lino dis tuzo aiz zolmancho (23vi Septembra-chi)



Mogall Lino bab,

Aiz 23 September tuzo zolmancho dis anink hea nimitan aum
aiz sondhi ghetam ho mozo vers ghoddunk anink hea versantlean
tuka aunddeonk mojea navan toxench soglea amchea Goanetters
hanchea navan ek "KHUXEALBHORIT ZOLMANCHO DIS" .

On behalf of me and all Goanetters I wish you Lino a very Happy
Birthday and many happy returns of the day.



KHUXEALBHORIT ZOLMANCHO DIS


L ino dis tuzo aiz zolmancho
I ndiek Goeam Utorda gaum ho tumcho
N eketr tum Konknichem, divo uzvaddacho
O ssoch sodanch porzollot to raumcho

B uroun 'aitaracheo kaskuleo' Goanettar
khoxi korta jiu sogleancho

D evan tuka sabar denneanim bhorcho
O kondd tum khambo Konkni bhaxecho
U runk sodanch mozbut hoch hetu amcho
R akonn korta dekun amche Roman Konkni lipicho
A iz Goanettar vomptam ho kirkoll jhelo fulancho
D invaxi kalzan bhoman korun tujea vauracho
O xinch buroupam dhiunk khup khup vorsam Devan tuka dovorcho


Warm regards,

Cypriano Fernandes
(Riyadh, K.S.A.)

& the goa-world.com Team

Saturday, July 25, 2009