Sunday, September 16, 2012

"Ami Yatrekar, Amchi Yatra Transit"

<Right click -> Save as> to download star_tip_hat_md_wht.gif!AITARACHEO KATKUTLEO

Lapitt


"Ami Yatrekar, Amchi Yatra Transit"


Misa uprant tannim mhoji vatt pollevn ravchi. Bhav-bhoinnam tim. Sukha-dukhache jinnentli gozali mhojea sovem ugtea monan tannim ulouncheo. Mhageli bhi oddchoneo tankam ugteo kortam hanv. Ken’na ken’na addkolintlo somadhan zalelea vorim dista mhaka. Natem amchem ixttagottichem, punn; ami ekach kuttumbantli vangddim zalelea porim vagtat. Chukoinastana dhor Son’vara sanjecha adesa xarantlea igorjent ami Misak hajir zavop. Misa somptoch amchi bhett zata. Padribaban, Misar sanglole jivitak lagu zatele sermanv zaite pavtti Misa uprant amchem bhettop zata tednam, ami tegaim sermanvam vixim bhasabhas kortat. Tea khatir padribabacho sermanv dhean divn mhaka aikuncho poddta. Kalchea Son’varak padribaban, bhavart ugto korcho sarkelo sermanv sanglo:
Eka xarant ek povitr monis (holy man) ravtalo. Tachi povitrai (holiness) soglleakuch prokasloli. Tacho axirvadd kostank ani marrekar duesank sampoddlolea mon’xak adaracho zatalo ani vaittoveank jivitachi novsornni (renewal) kortalo. Tea xarant pavlolo lok taka bhett kelea xivay apli bhonvddi sompoinaslo. Oxe toren eka disa ek bhonvddekar tacheaxim pavun sorlo. Bhouch famad dhormik monis mhonntoch, tachea vhodd ghorant vilaxi (luxurious) vostu astolio, bhonvddekaracho odmas zalo. Punn ghora bhitor povitr mon’xak zai titleoch vostu thoim asloleo taka disleo. Ani tannem taka soroll vicharlem:
“Tujea hea vhodd ghorant koslich lankddi samon (furniture) nam”
“Tujea lagim kitlem asa?”, dhormik mon’xan taka vicharlem.
“Hanv ek tourist. Touristam lagim furniture asonam”
“Ixtta, amchem tikhann hea sonvsarantlem nhoi! Ami yatrekar (pilgrims). Sonvsarantli yatra (pilgrimage) khoinchea pirayer somptoli tem sangunk kothinn. Ken’na monis tornne pirayer, modle vo 95 zantte pirayer morunk xokta. Amchem sansnachem jivit Deva Bapachea voimkuntachea vo sorgachea rajeant. Bhonvddekaram porim sonvsarantlem jivit transit zaun asa. Tuji yatra sompli mhonntoch tujem bixannem kovllun vochunk zai. Yetana nagddo aila ani vetana nagddoch vochunk poddta. Tujea lagim aslolea samon tuka vorunk mellona. Dekhun, tuka sonvsarant dhaddlolea Bapachi khuxi korunk tuji yatra Devak mantta tosli zaumdi ani sansnnik rajeant tuka tikhann mellunk boro yatrekar zav.”
Padribabacho sermanv mhojea kanant bhorlo. Ken’na kai Mis sompun mhojea mitrank (bhav-bhoinn) mellunk dislem. Aichea sermanvam vixim amchi ulovnni borich tezit zatelim, hi mhaka opekxa asli. Igojintlo beg-begim bhair ailom. Sodam zagear mhoji vatt polloit ravtolim bhav-bhoinn disonk nant. Igorjintlo bhair sorunk kitloi vell zalear mhaka bhettlea xivay zageavelim koddsorun vocho naslim. Misak pavunk nant kai? Yevnk nant zalear kitlo boro sermanv tankam chuklo hem chintit hanv gaddiexim pavlom. Gaddient bond korun dovorlolo mobile chalu kelo. Ek SMS asa mhunn kolit zalem. Ugti keli ani vachli:
Aiz tuka bhettum nastona takthinn vochunk poddlem. Amcho ek soiro hospitalachea transit wardan asa. Tachi yatra sompunk thoddoch vell asa, oxem amkam khatrechea mon’xa koddlean gomun ailam. Taka nimnni bhett ani adeus korunk vetat.

Lino B. Dourado


<Right click -> Save as> to download star_tip_hat_md_wht.gif!

Lapitt

Aitar, 16 Septembr 2012
www.goa-world.com




RESPONSE FROM READERS:

From: gaspar fernandes <gaspar4cap@gmail.com>

To: lino dourado <
libado23s53@yahoo.com>

Sent: Sunday, September 16, 2012 4:42 PM


Subject: Re: Fw: Aitaracheo Katkutleo: "Ami Yatrekar, Amchi Yatra Transit"

lovely story and God bless you for bringing it to people.
Stay happy in the Lord
 
br gaspar
Holy Family Cathedral (HFC), Kuwait City.
 
2012/9/16 lino dourado <libado23s53@yahoo.com>

Monday, September 10, 2012

Jiv Diunk Ievjiteleank Dhuklopachem Nhoi


10th World Suicide Prevention Day: ( Jiv Diunk Ievjiteleank Dhuklopachem Nhoi)

 

 


 

Jiv Diunk Ievjiteleank Dhuklopachem Nhoi

 

“Zori konn tori eklean atmghat vo suicide korpacho dukhinn ievjita mhonn tuka sanglem tedna, tunvem tea vellar tanchea vicharancher gombhir panvll utthavpapak zai. Tuzo kosloch nirnnoi di nastanam xevott meren tachem vo tichem aikun, jiv vogddavpachea poristithik sampodlela mon’xak favo to ilaz mellunk adar korunk zai. Jivitak nirxellea ani kosleach bhorvonxeachi kunna nam zatoch monis aplo jiv vogddaunk chinta. Manxik gonddoll (mental disorder) tann ghoddnuko (stressful events) mottea luksanan bondkonnint pavoitele dhondde, ghorchim bhattanchim kizilam ani choddan chodd jiv divpachim karann mhonnlear mogachea khellan arr khailelim. Zori konnui-i, ap-khuxen to vo tem aplo atmghat korpachi bhirankull poristithi tujea samkara ubzonn korta tedna, tea vellar tunvem ogem ranvchem nhoi. Tabortob pulis thannar fon korcho ani zata titlo jiv ditelea piddestak tacho jiv vattoupak adhar korcho.”

Somajik vavurpi amche ixtt Lapitt, kalchea sumanant ganvchea “Parish Youth Club” hannim ghoddun haddlelea ‘What should you do if someone tells you they are thinking about suicide’ hea vixeai vixim xibir bhorlelem tattunt to uloitalo. Gõyant hotea-chi (suicide) bhatmeo antrea poirean disamleancher vachunk melltat. Gõyant margai vaddlea punn jiv mat sovai zaleat distat. 

 

Suman odik zalem vaddoll-moll zavn ghosghoxeanim  pavs zhoddunk laglear. Ghora bhair gelea xivai ghora bhailim kama zai naslim. Thambum nastanam zhoddtelea pavsan Lapitt-achem ek suman oxench bekar gelem. Pavsak lagun ghorantlo bhair sorum nastanam ravop mhonnchem ghorant jevnnam-khannacho unnav poddpacho.

 

Udka viret nistem jienam ani Lapitt-ak nistea viret jevonn ruchonam. Nisteachea bazarant vochot zalear tazem nistem melltelem vo nam ho ek motto husko taka zal’lo. Bhurgeank tori chikon, gaichem mas, mutton-kima ani yer vostu haddunk mhonn to Moddganvchea bazarant vochunk bosir choddlo.

 

Hatantli sotri koulun laginch aslelea rikami sitar boslo. Uzvea bazuk bosun aslelea tornatti choliek polloun tannem mhonnlem.

 

“Kitlo mhunn thambum nastanam pavs….”

 

“Pavsachea disanim pavs nhoi tor uzo rokhttolo.” Cholien tikxealea avazan mhonnlem.

 

Te on-vollkhi (stranger) cholie koddsun osli zap mellteli mhonn Lapittan matui chintunk nam. Matxe abuz choli distali. Tannem fuddem vicharlem.

 

“Khoim vetalem bai?”

 

“Jiv diunk.” Jiv ken’na diupcho ho vell chinti nastanm tinnem mhonnlem.

 

Tichi zap aikun Lapitt-che mendvacheo xiiro zagrutt zaleo. Atmghat korpachim kharannam ani tancher tabo dovorpacho upai gelea sumanant zal’lea xibirant Lapitt-an aplem bhaxonn dilelem asa. Ani aiz khorelo monis tachea samkara bosun jiv diupachem ievjita. Somzikaecho upai vaprun tika somadan korchelem taka dislem. Aikoch nam zalear, zobordosten tika pulis-echea tabean korchem hem monant dovorun, tika fuddem vicharlem.

 

‘Punn kiteak?”

 

“Zhodd zala. Do you have any problem?” 

 

“Svami Jezu Khristacho khuris Simanv oslea mon’xamni aplea khanddar ghetlolo asa. Tujea zhodd zalelea jivitak lohu korunk konn tori visvaxi monis melltolo.”

 

“Visvaxi? Visvasan, hea sonvsarant zolm ghetlolo nam. Soglech ghatki zolmoleat”

 

“Tuzo ghatt konnem ghetlo?”

 

“Mhojea bhavan.”

 

“Koso?”

 

“Hanv ani mhozo boyfriend kal sanjer dogaim, ekuch bottlint don straws bhitor ghalun cold drink pietanam mhojea bhavan pollelem mista. Tannem vochun mhojea avoik sanglem. Avoi-n mhaka zoddpailem ani bodoilem.”

 

“Argam Devak bai.”

 

“Kiteak?”

 

“Ginean aslolo tuzo bhav to. Tannem tuka, tujea boyfriend-a sangata ekuch bottlint don straws ghalun pietanam tumkam pollelim. Tea vellar masuge mon’xa porim kainch ek zap kaddi nastanam ghora vochun tuji kornni tumchea avoik sangli. Dusro anik konnui-i bhav zalolo zalear bhoinniche polle novrea samkara dodhoitalo aslo. Loka samkara apli izott kaddli mhonn bhoinnink vaitt dista aslem. Ani nikall?  Lojen jiv dista aslem? Hoi? Punn tujea bhavan toxem kelem nam. Tuji kornni tujea avoi samkara eka vhodd bhavachea kaidea pormonnem dovorli.”

 

Tinnem apli nodor bosintlea zonelantlean bhair ghali. Kitloch vell tinnem zap keli nam. Punn Lapitt odik tika somzunnechem vicharan prons kelo.

 

“Tuzo bhav kitlo vhodd.”

 

“Madda itlo lamb asa.”

 

“Tachim lambai hanv vichari nam. Tachi vorsam.”

 

“Ponchvis”

 

“Ani tuka ottra sumar asat nhi?’

 

“ Nam . Sola vorsam”

 

Sweet sixteen. Tuka ekttoch bhav?”

 

“ Nam . Mhaka anik ek lhan bhav asa.”

 

“Ekttich bhoinn tum?”

 

“Oi”

 

“Bapui?”

 

“To somplear panch vorsam somplim. Avoi asa.”

 

“Zannam hanv.”

 

“Tuka koxem ghomlem?”

 

“Tujea bhavan kagall (complain) avoik kelelem nhoi?”

 

“Humm!!!”

 

“Polle bai. Bapui somplea uprant lhan bhoinnim-bhavamchea sukha khatiruch bapaicho zago ani ghorachi zababddari mogacho vhoddlo bhav aplea khanddar gheta ani aplea avoik mozot korta. Tuzo bhav ek vhodd mahan monis. Kalchea disa tum, tujea nhovrea sangata astanam, tannem tuka kainch mhonntlelem nam. Hem tunvem chintpa sarkem aslem”

 

Lapitt-achem ulounnem challu astanam tinnem Lapitt-achea hatak dorlo. Pavsa bhoxenuch tichea dolleantlean dukham vhanvunk laglim. Thoddo vell adim tichem mukhamoll, ragachi kit distali ti pavsachea udkan pusun gelea vori zalem. Tinnem aple dolle Lapitt-chea dolleank melloile ani mhonnlem.

 

"I am sorry Mr......."

 

“Boro Samaritan mhonnlear zata.” Ani dogaim hanslim.

 

Bos, Moddganvchea Kadambha prasar pavli. Dogaim bosintlim denvlim. Tichea lagim sotri nasli. Lapitt-an tika aplea sotren ghetli. Pavsan bhiztta mhonn, ti choli, taka veng marun chollunk lagli. Lapitt-achea kallza bhitor bhiranticho dodddoddlo suntlo. Konnui-i pollelear ani hi khobor bailek ghomlear? Tannem chondrar vochpachi tikett kaddcheli asli. Ek rickshaw baddeak ghetli ani Dev Spirit Santa-chea Igorjent vochpache vattek lagli.

 

“Polle cheddva. Tunvem ek vhodd patok haddarlem. Jiv divpachi ievzonn ek chintnachem patok mhonntoch tunvem ek borem kumsar kelelem mhaka zai. Atam tuka hanv mhojea ek padri ixtta sorxim vortam. To, oslea kesinim onnbhovlolo asa. To tuka bori budd ditolo….ani” Rickshaw, Dev Spirit Santache igorjexim pavlo ani Lapitt-acho padri ixtt durga davorteaxim, tankanch ravtelea bhoxen thoim mell’lo.

 

Lapitt ghora portotanam monantlean khup khos zal’lo distalo. Kalchea sumanantlea xibirant tannem jiv vattoupacho bhaxonn dilelem punn aiz tannem khaxea eka monis zaticho jiv vattailo. Konnui-i monis atmghat korunk vheta tedna taka dukhollun udoupachi goroz nasta punn jiv vattoupachem hi ek mat khoreli khuxeakai Lapitt-ak dislem.

 

Pavsan tache angavele kopdde purai bhizlele ani taka thonddi kosi lagleli. Ghorant bhitor sortanch tannem almarint hat ghatlo ani cazu feniechi botl kaddun ek peg sumar glasant ottoilo. Feniecho ghontt ghetanam tannem aple dhaktte dhuvek vicharlem.

 

“Mama khoim gelea?”

 

“Jiv divpak.”

 

Feniecho ghontt tonddantuch aslo. Bhurgeanchi avoi jiv divpak gelea, hem aikonam fuddem burr korun tonddantlo soro bhair poddlo. Moddganvchea prasar mhojea sotren aslelea cheddvachi ghozal hika konnem sangli kai? To monantlean udgarlo ani veg-vegim nhidchea rumant gelo. Dar ugttench aslem ani bail dolleant dukham bhorun bedir bosun asli. Bedir jivi aslele bailek polloun Lapitt-cho voir sorlolo jiv zagear ailo. To rumant bhitor sortanch tinnem CD chalu keli.

 

“Tuka hanvem hozar pavtti ugddas kela tuje ixttinink amchea koddsun pois ravunk sang mhonn. Tumchi amizad kolej xiktannam. Atam tum kazari, dogam bhurgeancho ani kusvean novo jiv gheteleacho bapui. Klass tticher zalear kitem zalem? Amchea dakhttea porak margeleo chokleti diun tuji ixttagott porot zhoddunk sodhta kitem ti? Ani oxem ghoddlem zalear, hanv mhozo jiv ditelim.”

 Ghora bhair uzo pallounk ekdom sopem punn apleach ghorak dubhavacho uzo laglolo pallounk ekdom kothinn mhonn aiz Lapitt-ak sidh zalem.

 

Lino B. Dourado    

<Right click -> Save as> to download star_tip_hat_md_wht.gif!

    Lapitt
10 Septembr 2012

Sunday, September 09, 2012

Poonam Pandey-chem Vingllem Chitr

PRESENTS
<Right click -> Save as> to download star_tip_hat_md_wht.gif!AITARACHEO KATKUTLEO
Lapitt


Poonam Pandey-chem Vingllem Chitr
 
2011 vorsa Kriket Vivx Kop Bharot ttim jikhlear, tust thoknay korunk, vingllem zaun rostear nachtelem mhunn, filmi sonvsarant vhoir sortolem Kingfisher model Poonam Pandey-n utor dilelem. Tea vorsak Bharot ttim jikhli, punn tea vellar kriket zoit ‘celebrate’ korunk, Poonam vingllem zavn rostear mat disunk nam. Ani atam, Kolkata Knight Riders porchea IPL finalint zoitivont zatoch, Poonam Pandey-n ek voros adim utor dilelem tem nibhailem. Apnnalem vigllem chitr ‘twitter’ hea websitir dilam. Khorench tem chitr, tagelea angar kopdde nasun kaddlam vo kompuitor teknnikecho vapor korun chitr nagddem dista toxem kelam? Ho zaitea zannank proxn poddla.
Mhoji curiosidade (curiosity) vaddli. Chitrachi topasni korunk kompuitor photoshop-acho adar ghetlo. Angar aslole kopdde nanch korun chitr vigllem korcheli tora kosi korunk zata tem pollevn ghetlem. Ani mhozo dubhav khorench khoro tharlo. Poonam Pandey-chem ‘twitter’ hea somaz-mavle thollar dilelem vigllem chitr, asli nhoi, punn; kompuitor teknnikecho upeog korun dilam. Kitlem sot, kitli fott? Kuddichi chorbi bazarant ugtalar ghalun fukot nanv ani fank mellche khatir, film sonvsarantli choli kitem-i korunk toyar?
Sitiment Kaddtta Mhozo Mitr
Mhojea kama purtem hanv kompuitorachem yontr choloitam. Noveo kompuitoracheo teknniki zannam zavnk thodde khepek hanv kompuitor fixal (computer expert) asloleancho adar ghetam. YouTube, Facebook, Twitter, Orkut, Google, Liked ani her sabar social network service toyar zalelean choddso lok hea mavle thollancho upeog korunk lagla. Mhojea poisulea ixttank hanv FaceBook-ar melltam ani tanchea borim vanttekar zatana, tannim Facebook-ar choddoylolea chitrancher kivam sondhexancher nodor martam. Ani poir, oxech eka khas mhojea ixttachea nanvancher ek be-moriadik (vulgar) chitr aslolem pollelem. Tem pollevn hanv ojeaplom. Mr. XYZ watched sexy bla…bla…on Chill. Ho mhozo ixtt zaka hanv porxim vollkotam to toslim hollxigi chitram apllea nanvancher, Facebook-ar post korpi nhoi. Mhoji curiosidade vaddli. Tannem kitem ghatlem tem pollevnk dilolo link klik kelo. Zalear? Chill, hi ek mavle tholl, fokot vaddleleank pollevnchim chitram dita. Tim chitram pollevn, hanv chilled zalom. Hanvem taka veg-vegim fon kelo. Tor tannem kitem sangchem? Hanvem sanglam toxem. Hea innosent mhojea Mr XYZ ixttak khoboruch nam koxem ani konnem tachea nanvacher choddoylem poi tem.
Ani aiz Son’varak (Jun 2ri, 2012) mhakai tea CHIL-an soddlolo nam. Mhojea nanvar tochloch Lino Dourado watched sexy bla…bla on Chill, kitem kai asa mhunn, mhojem borem chintpi Mr. J-an mhaka fon korun kolit kelem. Mhaka khup mandtta to. Tacho motto husko. Facebook-ar ailolo vo mhojea nanvacher choddoylolo moriadi bhailo ‘post’ nhoi-thoim pavun mhojea vixim borelo lok kitem chintolo? Sarkem dislem mhaka tachem. Chuk itlich. Facebook-ar dusro kitem korta tem pollevpak hanv ghelolom punn atam hanv kitem korta tem lok polleta. Hey Bhagwan…
Kompuitor fixal-ak sompork (contact) kelo. Tannem mhaka sanglem. Facebook-ar aslole ixttacho post ugto kelolo tea vellar ‘fokot vaddleleank’ mavle thollan, mhojem nanv automatic zopt kelem ani tanchea websiticho prochar korunk tannim mhojea nanvan Facebook-ar post kelo.
Mogacheano, oxe toren tumchea ixtt-mitram sovem kitem dislem zalear tankam soroll kollit korchem. Mhaka zagrut kortolea mhojea borea deknnar ixttak Dev borem korum mhonntam. Toxench tumkam. Moladik vell ibaddun tumi ho lekh vachlo ani tumkai gomlem mhunn khuxeal zatam. Upkaran social network service mavle thollar distelim chitram samballun ugdunk tumchea ixtt-mitr-ank xiddkavnni dili tor, konnakui faidexir zait.
Lino B. Dourado
<Right click -> Save as> to download star_tip_hat_md_wht.gif!
Lapitt
http://aitaracheokaskuleo.blogspot.com/


Ostorecho Rag Toklek Choddta Tedna

PRESENTS

<Right click -> Save as> to download star_tip_hat_md_wht.gif!AITARACHEO KATKUTLEO

Lapitt


Ostorecho Rag Toklek Choddta Tedna

Ghoddallir donparchea bara vorancho somoy zalo mhonntoch, amgele ixtt Lapitt kaju fenicheo glass ghevn bolkavant bostat. Kaju-feni ghonttana, borobor chonne-bhiknna nam tor kajubhiyeo khavpachi tageli sonvoym. Tevui disa matiechea pel’leant aslele chonneank chopko marun hatant mat dorlele. Sotasot xezarche ixtt Samsonachea ghorachem fuddle dar ugtem zalem ani Samson jiv aslear bhik magit mhunn Lapittachea ghora dixen, rostin dhanvdi dorli. Itlea rostin, khorench; fuddle Olympik bhangra medal mellpa sarkeli tachi dhanvnni kai distali. Okosmat borelo monis oxe toren kiteak dhanvunk laglo tem pollevnk, kodelir boslolo Lapitt ubo zalo. Osle doxer dhanvpachem kharan, Samsonank ulo marun vicharlem. Dhanvpachem soddun Lapittak zap divnk taka vell naslo. Dekun, tannem Lapittak apleak sangat divnk upkar maglo.
Samson ek somaz-sevok. Rokddoch konnachai adarak pavpi. Kalliz tachem vhodd. Hat tor eksarkele lamb. Durbolleank apnnale ganttichem poixe moddpi. Ganvche somudayecho fuddari. Gorjek sampoddleleank vegllochar korinastana fukot budd ani artik (financial) mozot divpi. Tea khatir upott Devachim besanvam tachea dhonddeacher astalim. To ek famad antrsamprechi purvonno korpi (caterer) aslo. Tachi ghorkarnn tachea vonn dupett mogall ani borea utra xivay tiche jiber dusrem utor yenaslem. Ti konnacher ragar zai nasli vo tika rag yenaslo. Hanstem mukamollan soglleam thaim vagtali. Tea khatir, tanger kamank aslelim kamcharam, tika khub mandtalim.
Veg-vegim kaju-feni pottant ghonttli ani Samsonank sangat divnk Lapitt-ui tache bharim dhanvunk laglo.
“Arre zala kitem tujem? Konnnank bhievn dhanvtta tum?” Konn oddchonenk sampoddla?”, dhanvpachem kharan zanna zavunk Lapittan ekar ek proxn ghatle.
“Lapittbab, fatlean polle.”, ani fattlean volun polloit tor Samsonachi ghorkarnn Delaila, nall solpacho koito hatant ghevn Samsonacha fattik lagleli.
“Tuji bail mure ti. Zalam kitem?”, thondd sobhavachi Samsonachi ghorkarnn, avchit he toren pixea porim kiteak tachea fattik laglea tem zannun ghevcheak Lapittan vicharlem.
“Lapittbab, zori hanvem tuka mhontlem, tum mhozo choddan chodd mogacho ixtt. Tum kitem somzotolo?”
“Tujea sogllea ixttam modlo hanv ek tuzo boro ixtt”
“Hench tem, hench tem…”
“Polle, tuji dhanvpachi gotti (speed) dhenvlea ani fattlean tuji bail tenklea. Sarkem sang kitem sangunk sodtam tem”
“Aiz kosli umed aili ti hanv nichit sangunk nokom. Punn hanvem mhojea bailek mogan mhontlelem. Tum mhoji choddan chod mogachi bail. Itleakuch mure ti challvolun poddli”
“Samson dhanv…dhanv. Tin metr pois tuji bail tujea fattlean asa. To koito tujea tokler poddchea adim tuji gotti choddoi papia. Mhaka naka ghov-bailechea kestanvan poddlolo.”, Samsonachi dhanvpachi gotti choddtokoch tachi ghorkarnn thambli ani vhoddlean arodd ghalun mhontlem
“Suttonk nam tum mhojea hatantlo chora. Choddan chodd mogachi bail hanv tuji. Anik kitleo asat tor tuka? Ghara yeo. Khatortam ani boroso ek prat korun makddanchea kazarak catering soboytam”



Lino B. Dourado



JIVIT Niz Goykaranchem mhoinallem atam Kuwaitant vikhrek melltta.

Vikhrecho zago:
(1) Souk-al Watiya Complex, Shop no 58, Adidas Building
(2) Usha Book Shop, Maliya main Bus Stop, UTC Main lane, Shop no. 20, Al Rabiya Building, Maliya.
Odik mahiti vo jahirat dinvche khatir fon kor:
Domnic Fernandes 66468570.




<Right click -> Save as> to download star_tip_hat_md_wht.gif!

Lapitt

http://aitaracheokaskuleo.blogspot.com/

Bil Konn Farik Kortolo?

PRESENTS
<Right click -> Save as> to download star_tip_hat_md_wht.gif!AITARACHEO KATKUTLEO
Lapitt
Bil Konn Farik Kortolo?
Aiz Aitar ani sutti. Fantodder zag zali. Yera kamachea disamni, nideche lotuch yetat. Nidui mhunn boro denvchari khell khellta. Sutti mhunn susegad nidtolom mhonllear, surya udevnchea poilim meleli nid apunn zagron korta. Magir yevtin-tevtin portochea bodla uton ek nitt kofi ghonttun kompuitorar boslear konn tori mitr dhoddtele opekxa zata.
Internet-ar osoch addpolop (browse) kortana mhoje ekdam vollkiche teg mitr, itlea sokallim facebook-ar kitem sonspotat kai? Ani hanvui zagrut zalam mhunn kollchea khatir tankam ek lhanso sondhex ghalo.
Thoddea vella uprant (sokalchea nnov tem dha voram modim) Salmiya, Amman bhellpuri khannavolint nosto ghevnk vetolom vo distolom. Konnank khuxi (vach: bhuk) laglea tannim thoim mhaka muzrot mellchem.
Tiatrachea vosrean keddnach fuddlea sitir bosona to. Tachea fattlean boslolea mottvea tiatr pollevpichi dandholluch zata mhunn, fattlea sitir bosunk taka umed. Itlo lamb ixtt to mhozo. Tannem mhojea sondexak zap dili.
Hanv toyar asam ani justuch sanglolea vellar Amman khanavolint melltam. Punn ek. Bil mat mhojer ghetolom. Khub tempan ami ektthaim zatat. Tumcheo borpavolli mhojem mavle tholl (web-site) soboyta. Dekhun, tumchea borobor bosun nosto ghevpachem ek bhag mhaka favta tea pasot, bilacho korch mhojer soddat.
Mhojea dusrea mitracho svadik tallo English kantorist Engelbert Humperdinck haka doddtolean taka Gõycho Engelbert mhonntat. Aikopeank, tachim mon bullgavpi kantaram portean-portean aikunk distat. Jem konnem tachea svadik talleak English kantoristachem nanv dilam tem sarkem dilam oxem mhaka zalear dista. Tannem mhojea sondhexak oxi zap dili.
Amontron svikar kortam. Punn tujea Lambu ixttak bila vixim huske kaddi naka mhunn sang. Tumchea borovpan mhojea kantaracho vo CD-cho fukot prochar mavle thollar zata. Upkar attovpak hi ek sondhi ditat mhunn tumche abari. Pottbhor khavun parcelui magunk zata.
Tisrea mitrachea kodd’deak ek purean kens nam punn bezo mat zoran cholta. Ani hea kodd’dean aplea sondhexan kitem sangchem?
Konnench konnachem bil farik korpachi goroz nam. Amerikan style apnnavchi. Zonn eklean ap-aplo nosto korcho ani bil farik korchem.
Kodd’dea ixttacho sondhex vachtoch mhaka eka pornnea vinodachi yad zali. Eka khannvolin bhitor sorche adim mahiti tokttear (signboard) vachunk mellta. “Zata titlem kha ani bil tujea natrank (grandchildrens) farik korum di”
Khannavolint ek monis bhitor sorun, pott funtosor jevta ani jen’na veiteran taka bil ditoch, toktteak bott dakoun mhonnta. “Tuka disona, hem bil fokot natram farik kortelim mhunn?”
“Senhor, hem bil tujem nhoi. Hem bil zaun asa tujea xapaichem”
Hea vinodachi yad zatoch mhagelea mitrank sondhex pattoilo:
Bil farik korpachem kestanv upraslem tor, mhaka soddun sort ghalun mittovchem.
 
Lino B. Dourado
<Right click -> Save as> to download star_tip_hat_md_wht.gif!
Lapitt
http://aitaracheokaskuleo.blogspot.com/


Tum *****Pavnaka



Tum *****Pavnaka
Tum vochunk pavnaka. Tum khavunk pavnaka. Tum khellunk pavnaka ani her sabar chalik lavpache vixei nam-nam toren, veg-vegle prokar yetat ten’na, apo-ap koslich malis nastona, thoddeanchea jiber utram funtat. Khorem mhonllear, konnuch tim utram ghombirponnim laun ghena ani mhontoloy monis mudd’dom monantlean tim mhonnona.
Orxim pollevnk ghelear ani kholl chintlear thodde khepek pavnaka utor koxem ani kiteak lagon mhonntat tem niyallchem asta. Ek-ek pavtti tem utor nhoi thoim boslem zalear aikotoleak tiddok choddta ani ken’nai tonddak-tondd zavn uzoticher poddta. Dekik: Somoz ek monis nidlolo asta. Ani taka vegim utthchem nasta. Tea vellar konn eklo taka utthavpachi tozvit korta.
“Arre utth re. Matxe vochun rokhddech yevum-ia”
“Voch tum. Hanv yena. Mhaka utthpak naka?”
“Tum utthonk pavnaka”
Hangasor, tum utthonk pavnaka hacho orth, nidlolo monis portean bixanavelo utthonk pavnaka vo dusre bhaxen nidlolo zagear moron yevn sasnank nidcho. Oso somoz kaddlo zalear, nidlolea mon’xak kosle sontap marchenant?
Tuji hajri nastana dogam vo tegam modim tujem nanv ailem ani tech vellar tum thoim pavon sorlo tor, tuka pollevn tuje vollkiche mhontole: Tuka moron nam. Tum anik xembor vorsam jiyetolo. Him utram jiber yetat, jeddna tuji bori bazu uloitat teddnanch. Chukleo kaddun uloitat tea vellar pavon sorlo tor, tanchea tonddancho rong dakoita tujea vixim kitlem joi gaitalet poi te.
Konnuch mhonnchona ani hanvem zalear ken’nanch aikun nam konnem tori mhontlolem, tum morunk pavnaka. Zait ghoddie oxem mhonnpan koslem tori kharan mellona vo mhontlem zalear monis moronastona urot mhunn, oxem sozmun mhonnonant kai? Hivui-i sarki khobor mhaka nam.
Ek adli punn khori gozal:
Tornni piray mogan poddpachi. Mogacheo bandgoddieo nakat mhunn hanv pois ratalom. Torui punn mogachea livrar (pustokar) nanv boroun distalem. Mhojea boroborche ixtt mogachea pageran poddlole. Mhaka bhitor sorunk forse kortale. Oi naka, oi naka korun lojek lagon konn ekleachi ixttagott zhoddli. Fokot ixttagott. Punn te choliek fuddaracho sangatti zai aslo. Ten’na tinnem ek dis gombirtayen mhaka vicharlem.
“Tuka mhozo mog asa?”
“Mhaka tuji fokt ixttagott zai”, hanvem sanglem
“Dusre ani nimnne pavtti vichartam. Tuka mhozo mog asa?”
“Mhaka mog korchi khuxi nam”
“Tum mog korunk pavnaka”, tikxelea avazan tinnem mhonnlem ani cholot ravli. Sot mand vo mandinaka. Cheddvancho mog mhonntat to, hanv ken’nanch korunk pavonk nam. Mhajem logn soiriken zalem.
Lino B. Dourado

<Right click -> Save as> to download star_tip_hat_md_wht.gif!

Lapitt

http://aitaracheokaskuleo.blogspot.com/


Moskoreo Zhoddar Poddtat Tednam

PRESENTS
<Right click -> Save as> to download star_tip_hat_md_wht.gif!AITARACHEO KATKUTLEO
Lapitt


Moskoreo Zhoddar Poddtat Tednam
Kaim monis dusreancheo moskoreo vo fokandam korunk bhouch huxar astat. Dusreancheo moskoreo korunk tankam sond mellot tor moskoreo korpak koxech fattim soronant. Gorjebhair osokt mon’xancher fokandam korun tankam sobemazar lojen ghalop hi tanchi ek paddi sonvoim zavn asa. Punn dusreani, tancheo moskoreo kelear tea vellar mat, tanchea dopram thavn tankam tidhok choddta.
Unch totvancho monis (a man of high principles) dusreank lojez ghalpachim fokandam ken’nanch korinam. Bullbullit nisrun zomnir apttololeak to hat divn vhoir kaddta ani adar korta.
Punn thodde zann, ghosrott zomnir poddtoleank pollevn, bhouch mottean hanstat. Tankam fokot dusreancheo chuki distat. Bori doyea tanchea totvamni xenleli asta. Tuka naka dusreani tujeo moskoreo keloleo zalear, tunvem dusreanchim fokaddam korchi nhi astat.
Amchea bhurgeaponnar ugtea moidanar ami jinsavar khell khelltale. Hea khellant xezarchea ghorantlea cheddvanchoi aspav astalo. Cheddvam paryani-lobiani, langdi kivam apa-lipanim khelltalim zalear ami chedde goinda-bal, logorio, futboll ani godd’ddeani khelltale. Amcha modim thodde moste bhurge asle. Tanche khell vegllech toreche astale. Tankam moskoreo odik korun cheddvancheo bhouch umedin korpak, movza distali. Tannim jive xirle haddun cheddvachea vistidar soddun tancheo bobo uyeli ghalcheo nam tor, toll (grasshoppers) cheddvanchea polkean (blouse) bhitor soddun ani babddim nachunk noko aslelelim cheddvam tollachea bhirantin yevtin-tevtin udki ghetana dekhnni dans nachtat kai distalim. Heo tancheo mansugebhaileo moskoreo mhaka avodd nasleo. Tea khatir khub pavtti toxem vo tosleo azneri korinaka zavnk borea utramni, mostea bhurgeank xiddkaytalom. Tanchea vangnnucher sodanch hanv virodh dakoitalom mhunn, tannim mhaka ‘pativ’ (hi khobor mhaka poili nasli) nanv dovorlolem. Hanv khella moidanar lagim pavta-pavtam mhojeach idadir pavlele te moste bhurge, adim rostear ganvcho vigar dislear ami besanv ghetale te toren, mhojem besanv ghevnk boslele ube zatale, ani herankui mhoje besanv ghevnk fors kortale.
To dis Aitar aslo. Chodd-so lok tandull korchea khatir Aitarachem bhatt ukodtalo. Tea disa, tin familichem ukoddlolem bhatt, panch atorancher suktalem. Amkam khellunk zago unno poddtalo. Her lok bakinacher bosun bhatt raktalo zalear, xezarchea Sakru timaichi novi kazari sun kodelir bosun bhatt polletali. Amchea modim khelltolea eka cheddvak thoddea vella khatir kodelir bosun upkar maglo ani laginch aslolea tichea ghoran bhitor gheli. Ti koddsorun gheleli astona kaim bhurgim tea kodelik sorvbhonvtolo ghatlo ani ek-ek zaun utop-bosop korun onek torecho khell khellunk laglim. Konn kodelir bosunk ghelear fattlean kodel oddun bostoleak dornir poddta sarke kortale. Sumar panch minutani Sakru timainchi sun ghorantli bhair sorun aplea zagear aili ani kodelir boschea vellaruch konn eka mostean kodel fattlean oddun kaddli ani ti ekdom nibran kulle dhadlun zomnir poddli. Lagim aslolea cheddvamni ubi zavnk tika adar kortana, konn eka bhurgean akantachea avazan mhontlem.
“Agge mhoje maim!!! Tichea payancher rogot poddta mugo yea.”
Veg-vegim Sakru timaim aili ani kitem zalem tem vichartoch tichea sunen, sot lipoun mhontlem.
“Kodelir bosunk hanv chuklim ani dotorer aptolim”
Sogott bhurgim tothakun eka-mekachea tonddank pollevnk urlim. Thoddeanchea dolleanim dukham ubzolim. Sasumaink fott sangun xezarchea bhurgeanchi kallzam tinnem jikhun ghetlim.
Tea vellar vo te disa amkam kollunk nam bhitorlean rogot koxem vhanvunk laglem tem. Uprant vhoddilam uloitalim tem ami aikolelem. Sakru timaichi sun gorbest asli ani tika tisro mhoynno choltalo. Poddlele dukhecher tika gorbpat (miscarriage) zalo mhunn ten’nache Kansavleche voiz Barbosan sangun dilelem.
Ti ghoddnnuk zalelea disa savn bhurgim moidanar khellunk disona zalim. Apleak lagun bhurgim bhirantin vo lojen moidanar yenant mhunn tika kollun yetoch, porxim bhugeanchea ghora vochun tankam portean adle toren ekdam moidannar khellpachi umed dili. Ani mhaka ‘pativ’ mhunn nanv dilole te moste bhurge, zaitech sudorle. Hanv khellam moidonar bhitor sortana adle toren mhojem besanv ghevunk lagim yenasle.
Ani sompoitana: Sakru timaim boreak bori asli. Zori tea disa teach vogtar tika ghomlelem konn eklean kodel oddun sunek zomnir udoiloli mhunn, ti sunek tras zatat te visrun kodel oddtoleak poili sodta asli. Ani donui vattamni kitlem vaitt zait aslem tem sangunk kothin aslem. Punn tika zaitea tempan khori ghoxtt kollun aili ten’na, ragachea vellar marekar vaitt zatelem aslem tem, suneche fottin nirvarlem mhunn, ticho guneanv korinastana tiche doyal kornni ani bore gunn vakandle.
Lino B. Dourado
<Right click -> Save as> to download star_tip_hat_md_wht.gif!
Lapitt
http://aitaracheokaskuleo.blogspot.com/