Saturday, October 13, 2012

Bhurgeanchim Magnnim Dev Aikota

PRESENTS

<Right click -> Save as> to download star_tip_hat_md_wht.gif!AITARACHEO KATKUTLEO




Bhurgeanchim Magnnim Dev Aikota
 
Mhojea kodd’ddeak thoddebhov aslole kens mhoinneam bhitor vaddunk lagtat. He kens vaddle mhontoch, mhojea sorgest bapaychea utranchi mhaka yad zata. “Zonglli dista mure tum”,
Zaite zannank polletam. Don mhoinneamni kens katortole. Mhojea porim tanche kens mhoinneam bhitor lamb zainant. Hea vixim chovkosi kelear konn eklo buddvont sangta, mhoje kens rogtachea forsar vhaddtat mhunn. Tachea sangpant kitlem sot asa tem hanv nemnna, punn mhoinno sorta mhollear, mhoje kens lamb zatat te lhan korpak hanv barberaxim vetam.
 
Poir tedus ‘Modern Hair Style’ kens kapunchea dukarnan (salon) sodam porim hanv kens marunk ghelom. Kensanche churchure korinastana, barberachi kator mhoje kens kaptali. Katorichi hi darunai adim thavn mhojean pollenvk zaina tea khatir, mhalo kens kaptana hanv dolle dampun kodelir bostam. Uzvea vatten tokleche kens kaplea uprant mhalian davea vatten kator cholounk survat keloli ten’na, mhojea kalsanvanchea bolsan thorthorpiar (vibrator-ar) dovorlolo mobile fon lotpotop (vibrate) zaunk laglo. 'Display' hacher nodor ghatli. Aplek goroz asa tednanch fon korpiacho fon to aslo. Mobile porot bolsan lotun mhaliak kens kapunk mekleaponn dilem. Sogllem somplea uprant, duddu farik korun laginch aslolea ‘Bollywood’ khannavollin bhitor sorlom.
 
“Hello, tuzo fon ailolo ten’na hanv ‘Modern Hair Style’ salon-ant kens martalom, dekhun mhaka tuzo fon ghevnk zaunk nam”, vaitorak puri-bhaji oddor ditoch mhaka fon keloleak hanvem sanglem.
“Ha-ha-ha-ha, ha-ha-ha-ha-------------”
“Hansta kiteak? Hatunt hanspachem kitem asa?” Hanvem vicharlem.
“Kodd’deak kens naslolea mon’xan ‘Modern Hair Style’ barberin vochpachem koslem xanneponn?”
“Ham? Mhonchem? Thoddebhov kens asat tevui-i tujea dolleant ghele papia?
“Tujea toklek thodde kens asat mhunn mhalo ordde poixe ghetolo? Gorje viret duddu ibaddchea bodla laginch aslolea Murghab, nus (½) dinarak kens katortat thoim vechem aslem. Ani tuka tea von sovay zai zalear Abbasiya ruba (¼ ) dinarak katortat”, kens kap’pache soglle zage zanna aslolelea porim hans-hansun tannem mhonnlem.
 
Fon korpachem karan dinastana mhojea khodd’dear kitle kens urleat te to mezunk laglo mhunn, mhaka matxe thiddok choddli. Kens thodde vo subeij mhojea mattheak asat te, taka kiteak zodd zale? Hanga voch ani thoim vochun kens kapun ghe, hem sangunk; fon korchelem karan aslem kai? Nam!!! Zalear, tacho sol’lo (advise) kiteak? Orxim zalear mhojea avddichea barberaxim vochun kens kap’pachi, adim thavn mhaka sonvoim.
 
Amche Mazodd’de ganvan tin barberanchim dukarnnam aslim. Gurudas, Gopinat ani Nanu. Tanchea dukarnna pormonne ganvchea lokan ‘grade’ dovorloli. Gurudas poilea zagear zalear, Gopinat dusrea ani tisrea zagear, Nanu mhalo. Ganvantlea vadde-vaddeamni vochun lhan bhurgeank ani zantteleank banknnacher bosoun Nanu mhalo kens ani khadd kortalo. Kens kapop vhoir-sokoil disle zalear, te kens Nanu mhalian kapleat mhunn gomtalem. Fattle maner kens katorpachi poddot (hair cut) pollelear Gopinatan kapleat mhunn kolltalem. Ani sullsullit nitt-nigut kens kapop Gurudas barberachem zatolean, taka chodd stylist giraik oddun vetalem.
 
Mhozo sorgest bapui Gurudasa xivay kens kapi naslo. Ami chogui bhavamni thoinch vochun kens kapche asle. Ten’nache Beatles, Elvis Presley kivam Bollywood kalakaranche hair style-in kens kaplear amchea bapaik vaitt distalem dekhun, mhoje kens stylist zai nasle. Ken’na ken’na dattayen aslole mhoje kens xezarchea Marian vollovp (comb) kelear Filomen timaichi choli Effie ragovtalem ti yad atam, mhojea khodd’deak polletoch apxinch hansunk ieta.
 
“Tuje kens ekdom datt asat. Tujelea kensank time lagta te porim mhojean dogam zanachem giraik korunk zata. Paik sang dusre khepek dobrandan farik korpak”, Gurudasan ek dis mhaka mhonttlem. Ani dusrea mhoinnean taka chukoun hanv Gopinataxim vochun kens kaple. Gurudasa vonn tache poixe thodde asle. Urlolea poixeanchi Tukaram-achea hotelant xiro-chav marun ghara ghelear, mhojea fattlea kesnsachi hair-cut pollevn Gopinataxim kens kapleat mhunn bapain sumar kaddlo. Ullele poixe magle tedna, kortint tori hanv fott marpi punn bapaychea fuddem hanvem sotuch uktavpak zai aslem. Khori goxtt taka sangtoch, tannem mhaka dusre khepek Nanu barberixim kens kapunk dhaddtolom mhunn xiddkavnni dili.
 
Mhojer akant ani bhirant. Gurudas ani Gopinatachea barberintlea kodelir bosun, kens kapunk ailolem giraik sust nidon kens marun ghetalem. Punn Nanuchea lhanxe zompdden stular bosun giraikanchem kens kaptana, Nanu mhalo poilo apun jhemetalo. Ani jhemecher ken’nai giraikanchem kanank kator laitalo.
 
Kens vhaddat-vhaddtat titli mhojer bhirant choddtali. Mhojea bapain ek pavtt sanglem, to kaido zatalo. Atam mhoje kens kapunk zanttelea Nanuxivai, dusri vatt nasli. Mhozo bapui Ponnje Casa Alfandegária sorkari nokri kortalo. Tin-tin mhoinnanim Caba de Rama, Vasco hea zakat (Custom House) zageancher tachi bodli zatali. Mhoje kens vaddon vhodd zaunchea adim Nanu-chi khoim tori bodli zalear puro mhunn hanv ratcho nidonk vetana, Deva lagim mhagtalom. (Sorkari kamcharanchi bodli zata te toren barberanchi bodli zaina mhunn, bhurgeaponnar mhaka khobor nasli.)
 
Sumar dha dis odik zal’le. Nanu mhalo amchea vaddeant nhoi mhunn ganvant disona zalo. Bhurgeanche kens vhaddon butam kivam hippie koxe distale. Festam lagim pavlolim. Nanuchi vatt pollevn bhurgeancheo avoyeo bezar zaloleo. Gurudas vo Gopinantaxim bhurgeank dhaddtole mhollear, tannim ek pavtti kens khatorop Nanuche tin pavttiche poixe zatale. Konnem tori eklean sanglem Nanunk kurasanvanchem (ataque de coração/heart attack) zalem mhunn. Bhurgeaponnar ‘kurasanv’ kitem tem amkam sozmonaslem. Panchve disa konnem eklean dukhest khobor dili. Nanu mhalo somplo. Mhoji magpachi chuk nasli. Mhaka naka aslem tachea koddlean kens katorlole. Hanvem Deva kodden fokot tachi bodli korchi magloli. Mhaka khoim khobor. Dev tachi transfer soroll vhoir kortolo mhunn?
 
Lino B. Dourado
Aitar, 14 Septembr 2012



Hea pustok vikteam gheunk email domvalden@hotmail.com
Lapitt

http://aitaracheokaskuleo.blogspot.com/

__._,_.___

Saturday, September 29, 2012

Unddo, Mhargaiechea Ghollar Choddoita

AITARACHEO KATKUTLEO
Lapitt







Unddo, Mhargaiechea Ghollar Choddoita
 
 
Halinch, All Goa BakersAssociation hanchi zomat zaun 2.50 rupiamni aslolo unddo faleam mhoinnache 1ler thavn eksarke 1.50 rupiachi vadd korun 4 rupiacher pavoupacho nirnoi ghetla. Akasmat hi vaddai zatoli ti pollevn, sorvsadorann Gõykarachea bollsak chimtto lagtolo. Dispottim vapor zatolea vostuncher mhargayecho kantto voir choddot vetolean, disalear (daily wages) nokri kortoleancho gomtto fugar zait veta. Adim posreancher podderanchim kanknnam dorek lambtalim. Atam mhargayechi dori amcho gollo fugar kortoli.
 
Chapatteo vo poromporik tandlancheo koiloyeo vo bakreo kortolo mhollear LPG (cooking gas) hacherui kator marlea. Vorsak fokot 6 gas silinder dor ek rexen aslolea kuttumbank ditole mhunn sanglam. Gõyant BJP sorkar sodrek ailole meren Kendr sorkar Gõycher mottea promonnan dobhav ghalta tem nigutt dista. Kendr sorkaran 73% tok’ke keroxen Gõyant dhaddpachem unnem kelam. Diesel, vavraddi, pitt, sakor, lakudd, bizli ani her vostu choddlolean unddeachi dor vaddonvchi poddlea mhunn, podderanchi sonstha spoxttponnin sangta.
 
Sorv vattamni mhargayen chaddor marlam. Mhargayechea ujeantle suttave vo meklle zatole hem atam ami sopnant porian chintunk favo nam. Auchkit unddeachi vadd zatoli ti pollevn internet-a velean kaim zannamni apnnalim motam porgotaileant.
 
Bahrain thavn Navemlinche G. R. Crasto boroita: Te Podder mele ani te undde ghele mhunn rodia? Adlea kallar, podder pantli mathear gheun fantea parar darar pautalo. Thoddea kallan, saikolir aile. Atam motorsakolir ieta, ani petrol-achi dor vaddot asa, taka lagun panvanchi dor vadoitat zaum-et. Panv marog zal'lea pautt panv barikui zala. He pautt tori asa toxo uronk maguia !!!
 
Curchoddeche Oman (Muscat) aslole Mathew D Costa boroita: Panv ekdomuch 1.50 rupiamni vaddoilo. Punn vozonn mat 50 grams astolo kitem? Odes rupiamni melltalo atam char rupiamni kortole. Thoddeach dis toso urtolo, uprant daktto-daktto zait vetolo. Hacher govermentan lokx divnk zai. Odes rupiancho aslolo panv hotelkar apleak zai ti dor laitat ani giraikaram koddlean subeij duddu ghetat. Fuddarak 4 rupiancho unddo zatoch hotelant baji-panv khavunk vetolea giraika koddlean kitle poixe ghetole tem sangunk zaina. Hacher sorkar tabo dovortolo?
 
Agxicho Piedade Palha UK Swindon ravpi boroita: Festam-porbank Agxichim chevris-panv famad. Gõychea Saibachem fest sobhonam Agxichea chevrisam viret. Dukhra masacho bhav (preço) sadorann mon’xak pillta zalear, unddeachi dor anikui chimtto kaddtoli hatun dubhav nam.
 
Zunvear thavn Maryan (add nanv divnk nam) boroita: Fugsanv sobhona san’na ani undde nastana. Mhargai mollbak tenkllea hem sot. Sorkaran pollevnk zai ani lokache bhukek mar bosona toslo upai sodun amcho dispoto gras sovai doren mellta toso korunk zai. Nam tor, Fransachea lokak khavunk unddo naslolo ten’na Fransache Rani Marie Antoinette-an mhontlolem ‘undde nant cake khayat’, osli palli amcher ye-ii kai?
 
Sogott zann unddeanchi kimot vaddtoli hacher husko dakoitat zalear Moddganche Pajifondd vatharan ravpi don dhuvanchi avoy Rosalina Misquita boroita: Hanv Devacher xinn kortalim mhaka cheddo bhurgo kiteak divnk nam kai mhonn. Punn atam hanv mhojea donui dhuvancher khuxall asam. Noxiban mhojea darar marlam. Bhailea desamni vo bottir kam’ kortole nhovre, mhojea cheddvank nakat. Ladli Laksmi Yojna vorvim mhojea dhuvank kazara vellar ek-ek lakh melltolo. Ani dusrem mhollear mhoji vhoddli dhuv podderacho dhonddo korpi, Joaochea mogan asa.
 
 
Lino B. Dourado

www.goa-world.com

<Right click -> Save as> to download star_tip_hat_md_wht.gif! 

Lapitt

 
30 Septembr, 2012, Kuwait

Sunday, September 16, 2012

"Ami Yatrekar, Amchi Yatra Transit"

<Right click -> Save as> to download star_tip_hat_md_wht.gif!AITARACHEO KATKUTLEO

Lapitt


"Ami Yatrekar, Amchi Yatra Transit"


Misa uprant tannim mhoji vatt pollevn ravchi. Bhav-bhoinnam tim. Sukha-dukhache jinnentli gozali mhojea sovem ugtea monan tannim ulouncheo. Mhageli bhi oddchoneo tankam ugteo kortam hanv. Ken’na ken’na addkolintlo somadhan zalelea vorim dista mhaka. Natem amchem ixttagottichem, punn; ami ekach kuttumbantli vangddim zalelea porim vagtat. Chukoinastana dhor Son’vara sanjecha adesa xarantlea igorjent ami Misak hajir zavop. Misa somptoch amchi bhett zata. Padribaban, Misar sanglole jivitak lagu zatele sermanv zaite pavtti Misa uprant amchem bhettop zata tednam, ami tegaim sermanvam vixim bhasabhas kortat. Tea khatir padribabacho sermanv dhean divn mhaka aikuncho poddta. Kalchea Son’varak padribaban, bhavart ugto korcho sarkelo sermanv sanglo:
Eka xarant ek povitr monis (holy man) ravtalo. Tachi povitrai (holiness) soglleakuch prokasloli. Tacho axirvadd kostank ani marrekar duesank sampoddlolea mon’xak adaracho zatalo ani vaittoveank jivitachi novsornni (renewal) kortalo. Tea xarant pavlolo lok taka bhett kelea xivay apli bhonvddi sompoinaslo. Oxe toren eka disa ek bhonvddekar tacheaxim pavun sorlo. Bhouch famad dhormik monis mhonntoch, tachea vhodd ghorant vilaxi (luxurious) vostu astolio, bhonvddekaracho odmas zalo. Punn ghora bhitor povitr mon’xak zai titleoch vostu thoim asloleo taka disleo. Ani tannem taka soroll vicharlem:
“Tujea hea vhodd ghorant koslich lankddi samon (furniture) nam”
“Tujea lagim kitlem asa?”, dhormik mon’xan taka vicharlem.
“Hanv ek tourist. Touristam lagim furniture asonam”
“Ixtta, amchem tikhann hea sonvsarantlem nhoi! Ami yatrekar (pilgrims). Sonvsarantli yatra (pilgrimage) khoinchea pirayer somptoli tem sangunk kothinn. Ken’na monis tornne pirayer, modle vo 95 zantte pirayer morunk xokta. Amchem sansnachem jivit Deva Bapachea voimkuntachea vo sorgachea rajeant. Bhonvddekaram porim sonvsarantlem jivit transit zaun asa. Tuji yatra sompli mhonntoch tujem bixannem kovllun vochunk zai. Yetana nagddo aila ani vetana nagddoch vochunk poddta. Tujea lagim aslolea samon tuka vorunk mellona. Dekhun, tuka sonvsarant dhaddlolea Bapachi khuxi korunk tuji yatra Devak mantta tosli zaumdi ani sansnnik rajeant tuka tikhann mellunk boro yatrekar zav.”
Padribabacho sermanv mhojea kanant bhorlo. Ken’na kai Mis sompun mhojea mitrank (bhav-bhoinn) mellunk dislem. Aichea sermanvam vixim amchi ulovnni borich tezit zatelim, hi mhaka opekxa asli. Igojintlo beg-begim bhair ailom. Sodam zagear mhoji vatt polloit ravtolim bhav-bhoinn disonk nant. Igorjintlo bhair sorunk kitloi vell zalear mhaka bhettlea xivay zageavelim koddsorun vocho naslim. Misak pavunk nant kai? Yevnk nant zalear kitlo boro sermanv tankam chuklo hem chintit hanv gaddiexim pavlom. Gaddient bond korun dovorlolo mobile chalu kelo. Ek SMS asa mhunn kolit zalem. Ugti keli ani vachli:
Aiz tuka bhettum nastona takthinn vochunk poddlem. Amcho ek soiro hospitalachea transit wardan asa. Tachi yatra sompunk thoddoch vell asa, oxem amkam khatrechea mon’xa koddlean gomun ailam. Taka nimnni bhett ani adeus korunk vetat.

Lino B. Dourado


<Right click -> Save as> to download star_tip_hat_md_wht.gif!

Lapitt

Aitar, 16 Septembr 2012
www.goa-world.com




RESPONSE FROM READERS:

From: gaspar fernandes <gaspar4cap@gmail.com>

To: lino dourado <
libado23s53@yahoo.com>

Sent: Sunday, September 16, 2012 4:42 PM


Subject: Re: Fw: Aitaracheo Katkutleo: "Ami Yatrekar, Amchi Yatra Transit"

lovely story and God bless you for bringing it to people.
Stay happy in the Lord
 
br gaspar
Holy Family Cathedral (HFC), Kuwait City.
 
2012/9/16 lino dourado <libado23s53@yahoo.com>

Monday, September 10, 2012

Jiv Diunk Ievjiteleank Dhuklopachem Nhoi


10th World Suicide Prevention Day: ( Jiv Diunk Ievjiteleank Dhuklopachem Nhoi)

 

 


 

Jiv Diunk Ievjiteleank Dhuklopachem Nhoi

 

“Zori konn tori eklean atmghat vo suicide korpacho dukhinn ievjita mhonn tuka sanglem tedna, tunvem tea vellar tanchea vicharancher gombhir panvll utthavpapak zai. Tuzo kosloch nirnnoi di nastanam xevott meren tachem vo tichem aikun, jiv vogddavpachea poristithik sampodlela mon’xak favo to ilaz mellunk adar korunk zai. Jivitak nirxellea ani kosleach bhorvonxeachi kunna nam zatoch monis aplo jiv vogddaunk chinta. Manxik gonddoll (mental disorder) tann ghoddnuko (stressful events) mottea luksanan bondkonnint pavoitele dhondde, ghorchim bhattanchim kizilam ani choddan chodd jiv divpachim karann mhonnlear mogachea khellan arr khailelim. Zori konnui-i, ap-khuxen to vo tem aplo atmghat korpachi bhirankull poristithi tujea samkara ubzonn korta tedna, tea vellar tunvem ogem ranvchem nhoi. Tabortob pulis thannar fon korcho ani zata titlo jiv ditelea piddestak tacho jiv vattoupak adhar korcho.”

Somajik vavurpi amche ixtt Lapitt, kalchea sumanant ganvchea “Parish Youth Club” hannim ghoddun haddlelea ‘What should you do if someone tells you they are thinking about suicide’ hea vixeai vixim xibir bhorlelem tattunt to uloitalo. Gõyant hotea-chi (suicide) bhatmeo antrea poirean disamleancher vachunk melltat. Gõyant margai vaddlea punn jiv mat sovai zaleat distat. 

 

Suman odik zalem vaddoll-moll zavn ghosghoxeanim  pavs zhoddunk laglear. Ghora bhair gelea xivai ghora bhailim kama zai naslim. Thambum nastanam zhoddtelea pavsan Lapitt-achem ek suman oxench bekar gelem. Pavsak lagun ghorantlo bhair sorum nastanam ravop mhonnchem ghorant jevnnam-khannacho unnav poddpacho.

 

Udka viret nistem jienam ani Lapitt-ak nistea viret jevonn ruchonam. Nisteachea bazarant vochot zalear tazem nistem melltelem vo nam ho ek motto husko taka zal’lo. Bhurgeank tori chikon, gaichem mas, mutton-kima ani yer vostu haddunk mhonn to Moddganvchea bazarant vochunk bosir choddlo.

 

Hatantli sotri koulun laginch aslelea rikami sitar boslo. Uzvea bazuk bosun aslelea tornatti choliek polloun tannem mhonnlem.

 

“Kitlo mhunn thambum nastanam pavs….”

 

“Pavsachea disanim pavs nhoi tor uzo rokhttolo.” Cholien tikxealea avazan mhonnlem.

 

Te on-vollkhi (stranger) cholie koddsun osli zap mellteli mhonn Lapittan matui chintunk nam. Matxe abuz choli distali. Tannem fuddem vicharlem.

 

“Khoim vetalem bai?”

 

“Jiv diunk.” Jiv ken’na diupcho ho vell chinti nastanm tinnem mhonnlem.

 

Tichi zap aikun Lapitt-che mendvacheo xiiro zagrutt zaleo. Atmghat korpachim kharannam ani tancher tabo dovorpacho upai gelea sumanant zal’lea xibirant Lapitt-an aplem bhaxonn dilelem asa. Ani aiz khorelo monis tachea samkara bosun jiv diupachem ievjita. Somzikaecho upai vaprun tika somadan korchelem taka dislem. Aikoch nam zalear, zobordosten tika pulis-echea tabean korchem hem monant dovorun, tika fuddem vicharlem.

 

‘Punn kiteak?”

 

“Zhodd zala. Do you have any problem?” 

 

“Svami Jezu Khristacho khuris Simanv oslea mon’xamni aplea khanddar ghetlolo asa. Tujea zhodd zalelea jivitak lohu korunk konn tori visvaxi monis melltolo.”

 

“Visvaxi? Visvasan, hea sonvsarant zolm ghetlolo nam. Soglech ghatki zolmoleat”

 

“Tuzo ghatt konnem ghetlo?”

 

“Mhojea bhavan.”

 

“Koso?”

 

“Hanv ani mhozo boyfriend kal sanjer dogaim, ekuch bottlint don straws bhitor ghalun cold drink pietanam mhojea bhavan pollelem mista. Tannem vochun mhojea avoik sanglem. Avoi-n mhaka zoddpailem ani bodoilem.”

 

“Argam Devak bai.”

 

“Kiteak?”

 

“Ginean aslolo tuzo bhav to. Tannem tuka, tujea boyfriend-a sangata ekuch bottlint don straws ghalun pietanam tumkam pollelim. Tea vellar masuge mon’xa porim kainch ek zap kaddi nastanam ghora vochun tuji kornni tumchea avoik sangli. Dusro anik konnui-i bhav zalolo zalear bhoinniche polle novrea samkara dodhoitalo aslo. Loka samkara apli izott kaddli mhonn bhoinnink vaitt dista aslem. Ani nikall?  Lojen jiv dista aslem? Hoi? Punn tujea bhavan toxem kelem nam. Tuji kornni tujea avoi samkara eka vhodd bhavachea kaidea pormonnem dovorli.”

 

Tinnem apli nodor bosintlea zonelantlean bhair ghali. Kitloch vell tinnem zap keli nam. Punn Lapitt odik tika somzunnechem vicharan prons kelo.

 

“Tuzo bhav kitlo vhodd.”

 

“Madda itlo lamb asa.”

 

“Tachim lambai hanv vichari nam. Tachi vorsam.”

 

“Ponchvis”

 

“Ani tuka ottra sumar asat nhi?’

 

“ Nam . Sola vorsam”

 

Sweet sixteen. Tuka ekttoch bhav?”

 

“ Nam . Mhaka anik ek lhan bhav asa.”

 

“Ekttich bhoinn tum?”

 

“Oi”

 

“Bapui?”

 

“To somplear panch vorsam somplim. Avoi asa.”

 

“Zannam hanv.”

 

“Tuka koxem ghomlem?”

 

“Tujea bhavan kagall (complain) avoik kelelem nhoi?”

 

“Humm!!!”

 

“Polle bai. Bapui somplea uprant lhan bhoinnim-bhavamchea sukha khatiruch bapaicho zago ani ghorachi zababddari mogacho vhoddlo bhav aplea khanddar gheta ani aplea avoik mozot korta. Tuzo bhav ek vhodd mahan monis. Kalchea disa tum, tujea nhovrea sangata astanam, tannem tuka kainch mhonntlelem nam. Hem tunvem chintpa sarkem aslem”

 

Lapitt-achem ulounnem challu astanam tinnem Lapitt-achea hatak dorlo. Pavsa bhoxenuch tichea dolleantlean dukham vhanvunk laglim. Thoddo vell adim tichem mukhamoll, ragachi kit distali ti pavsachea udkan pusun gelea vori zalem. Tinnem aple dolle Lapitt-chea dolleank melloile ani mhonnlem.

 

"I am sorry Mr......."

 

“Boro Samaritan mhonnlear zata.” Ani dogaim hanslim.

 

Bos, Moddganvchea Kadambha prasar pavli. Dogaim bosintlim denvlim. Tichea lagim sotri nasli. Lapitt-an tika aplea sotren ghetli. Pavsan bhiztta mhonn, ti choli, taka veng marun chollunk lagli. Lapitt-achea kallza bhitor bhiranticho dodddoddlo suntlo. Konnui-i pollelear ani hi khobor bailek ghomlear? Tannem chondrar vochpachi tikett kaddcheli asli. Ek rickshaw baddeak ghetli ani Dev Spirit Santa-chea Igorjent vochpache vattek lagli.

 

“Polle cheddva. Tunvem ek vhodd patok haddarlem. Jiv divpachi ievzonn ek chintnachem patok mhonntoch tunvem ek borem kumsar kelelem mhaka zai. Atam tuka hanv mhojea ek padri ixtta sorxim vortam. To, oslea kesinim onnbhovlolo asa. To tuka bori budd ditolo….ani” Rickshaw, Dev Spirit Santache igorjexim pavlo ani Lapitt-acho padri ixtt durga davorteaxim, tankanch ravtelea bhoxen thoim mell’lo.

 

Lapitt ghora portotanam monantlean khup khos zal’lo distalo. Kalchea sumanantlea xibirant tannem jiv vattoupacho bhaxonn dilelem punn aiz tannem khaxea eka monis zaticho jiv vattailo. Konnui-i monis atmghat korunk vheta tedna taka dukhollun udoupachi goroz nasta punn jiv vattoupachem hi ek mat khoreli khuxeakai Lapitt-ak dislem.

 

Pavsan tache angavele kopdde purai bhizlele ani taka thonddi kosi lagleli. Ghorant bhitor sortanch tannem almarint hat ghatlo ani cazu feniechi botl kaddun ek peg sumar glasant ottoilo. Feniecho ghontt ghetanam tannem aple dhaktte dhuvek vicharlem.

 

“Mama khoim gelea?”

 

“Jiv divpak.”

 

Feniecho ghontt tonddantuch aslo. Bhurgeanchi avoi jiv divpak gelea, hem aikonam fuddem burr korun tonddantlo soro bhair poddlo. Moddganvchea prasar mhojea sotren aslelea cheddvachi ghozal hika konnem sangli kai? To monantlean udgarlo ani veg-vegim nhidchea rumant gelo. Dar ugttench aslem ani bail dolleant dukham bhorun bedir bosun asli. Bedir jivi aslele bailek polloun Lapitt-cho voir sorlolo jiv zagear ailo. To rumant bhitor sortanch tinnem CD chalu keli.

 

“Tuka hanvem hozar pavtti ugddas kela tuje ixttinink amchea koddsun pois ravunk sang mhonn. Tumchi amizad kolej xiktannam. Atam tum kazari, dogam bhurgeancho ani kusvean novo jiv gheteleacho bapui. Klass tticher zalear kitem zalem? Amchea dakhttea porak margeleo chokleti diun tuji ixttagott porot zhoddunk sodhta kitem ti? Ani oxem ghoddlem zalear, hanv mhozo jiv ditelim.”

 Ghora bhair uzo pallounk ekdom sopem punn apleach ghorak dubhavacho uzo laglolo pallounk ekdom kothinn mhonn aiz Lapitt-ak sidh zalem.

 

Lino B. Dourado    

<Right click -> Save as> to download star_tip_hat_md_wht.gif!

    Lapitt
10 Septembr 2012

Sunday, September 09, 2012

Poonam Pandey-chem Vingllem Chitr

PRESENTS
<Right click -> Save as> to download star_tip_hat_md_wht.gif!AITARACHEO KATKUTLEO
Lapitt


Poonam Pandey-chem Vingllem Chitr
 
2011 vorsa Kriket Vivx Kop Bharot ttim jikhlear, tust thoknay korunk, vingllem zaun rostear nachtelem mhunn, filmi sonvsarant vhoir sortolem Kingfisher model Poonam Pandey-n utor dilelem. Tea vorsak Bharot ttim jikhli, punn tea vellar kriket zoit ‘celebrate’ korunk, Poonam vingllem zavn rostear mat disunk nam. Ani atam, Kolkata Knight Riders porchea IPL finalint zoitivont zatoch, Poonam Pandey-n ek voros adim utor dilelem tem nibhailem. Apnnalem vigllem chitr ‘twitter’ hea websitir dilam. Khorench tem chitr, tagelea angar kopdde nasun kaddlam vo kompuitor teknnikecho vapor korun chitr nagddem dista toxem kelam? Ho zaitea zannank proxn poddla.
Mhoji curiosidade (curiosity) vaddli. Chitrachi topasni korunk kompuitor photoshop-acho adar ghetlo. Angar aslole kopdde nanch korun chitr vigllem korcheli tora kosi korunk zata tem pollevn ghetlem. Ani mhozo dubhav khorench khoro tharlo. Poonam Pandey-chem ‘twitter’ hea somaz-mavle thollar dilelem vigllem chitr, asli nhoi, punn; kompuitor teknnikecho upeog korun dilam. Kitlem sot, kitli fott? Kuddichi chorbi bazarant ugtalar ghalun fukot nanv ani fank mellche khatir, film sonvsarantli choli kitem-i korunk toyar?
Sitiment Kaddtta Mhozo Mitr
Mhojea kama purtem hanv kompuitorachem yontr choloitam. Noveo kompuitoracheo teknniki zannam zavnk thodde khepek hanv kompuitor fixal (computer expert) asloleancho adar ghetam. YouTube, Facebook, Twitter, Orkut, Google, Liked ani her sabar social network service toyar zalelean choddso lok hea mavle thollancho upeog korunk lagla. Mhojea poisulea ixttank hanv FaceBook-ar melltam ani tanchea borim vanttekar zatana, tannim Facebook-ar choddoylolea chitrancher kivam sondhexancher nodor martam. Ani poir, oxech eka khas mhojea ixttachea nanvancher ek be-moriadik (vulgar) chitr aslolem pollelem. Tem pollevn hanv ojeaplom. Mr. XYZ watched sexy bla…bla…on Chill. Ho mhozo ixtt zaka hanv porxim vollkotam to toslim hollxigi chitram apllea nanvancher, Facebook-ar post korpi nhoi. Mhoji curiosidade vaddli. Tannem kitem ghatlem tem pollevnk dilolo link klik kelo. Zalear? Chill, hi ek mavle tholl, fokot vaddleleank pollevnchim chitram dita. Tim chitram pollevn, hanv chilled zalom. Hanvem taka veg-vegim fon kelo. Tor tannem kitem sangchem? Hanvem sanglam toxem. Hea innosent mhojea Mr XYZ ixttak khoboruch nam koxem ani konnem tachea nanvacher choddoylem poi tem.
Ani aiz Son’varak (Jun 2ri, 2012) mhakai tea CHIL-an soddlolo nam. Mhojea nanvar tochloch Lino Dourado watched sexy bla…bla on Chill, kitem kai asa mhunn, mhojem borem chintpi Mr. J-an mhaka fon korun kolit kelem. Mhaka khup mandtta to. Tacho motto husko. Facebook-ar ailolo vo mhojea nanvacher choddoylolo moriadi bhailo ‘post’ nhoi-thoim pavun mhojea vixim borelo lok kitem chintolo? Sarkem dislem mhaka tachem. Chuk itlich. Facebook-ar dusro kitem korta tem pollevpak hanv ghelolom punn atam hanv kitem korta tem lok polleta. Hey Bhagwan…
Kompuitor fixal-ak sompork (contact) kelo. Tannem mhaka sanglem. Facebook-ar aslole ixttacho post ugto kelolo tea vellar ‘fokot vaddleleank’ mavle thollan, mhojem nanv automatic zopt kelem ani tanchea websiticho prochar korunk tannim mhojea nanvan Facebook-ar post kelo.
Mogacheano, oxe toren tumchea ixtt-mitram sovem kitem dislem zalear tankam soroll kollit korchem. Mhaka zagrut kortolea mhojea borea deknnar ixttak Dev borem korum mhonntam. Toxench tumkam. Moladik vell ibaddun tumi ho lekh vachlo ani tumkai gomlem mhunn khuxeal zatam. Upkaran social network service mavle thollar distelim chitram samballun ugdunk tumchea ixtt-mitr-ank xiddkavnni dili tor, konnakui faidexir zait.
Lino B. Dourado
<Right click -> Save as> to download star_tip_hat_md_wht.gif!
Lapitt
http://aitaracheokaskuleo.blogspot.com/